Den 30 oktober publicerade spanska Statistiska centralbyr\u00e5n (INE) prelimin\u00e4ra BNP-siffror avseende tredje kvartalet. Tillv\u00e4xten landade p\u00e5 0,8 % vilket ger en \u00f6kning p\u00e5 3,1 % de senaste 12 m\u00e5naderna. V\u00e4xer ekonomin med samma kraft under \u00e5rets sista kvartal blir slutsiffran f\u00f6r 2017 3,3 %. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se
\n+34 616 854 498<\/p>\n
Tittar vi i backspegeln p\u00e5 tillv\u00e4xtprognosen f\u00f6r innevarande \u00e5r var institutionernas snittprognos 2,5 %. Institutionerna l\u00e5g s\u00e5ledes 32 % l\u00e4gre \u00e4n slutresultatet. Felbed\u00f6mningen f\u00f6r innevarande \u00e5r \u00e4r inte unik. De senaste fyra \u00e5ren har tillv\u00e4xten underskattats kraftigt. Stingmodellen (short-term indicator of growth) som anv\u00e4nds f\u00f6r att r\u00e4kna p\u00e5 framtida tillv\u00e4xt tar inte h\u00f6jd f\u00f6r effekten av hush\u00e5llens skuldminskning. Den \u00f6kade k\u00f6pkraften som skapas genom aggressiv amortering \u00e4r en parameter som inte beaktas. Detta \u00e4r den huvudsakliga f\u00f6rklaringen till \u00e5terkommande felbed\u00f6mningar.<\/p>\n
Som kuriosa kan n\u00e4mnas att flera institutioner p\u00e5 sistone visat ett \u00f6kat intresse avseende sina egna felbed\u00f6mningar. Spanska centralbanken publicerade den 10 oktober en studie av de senaste \u00e5rens fel och pekade p\u00e5 uppenbara brister i traditionella tillv\u00e4xtmodeller. Under vissa perioder har felmarginalen varit \u00f6ver 40 %.<\/p>\n
Tillv\u00e4xten blir allt bredare och hush\u00e5llens konsumtion st\u00e5r f\u00f6r den st\u00f6rsta \u00f6kningen. Ett f\u00f6rb\u00e4ttrat konjunkturl\u00e4ge i hela Europa har \u00f6kat efterfr\u00e5gan p\u00e5 spanska exportvaror. Senaste data avseende spansk export uppvisar en \u00f6kning p\u00e5 9,1 % de senaste 12 m\u00e5naderna. Spanien har numera en positiv bytesbalans vilket betyder att landet \u00e4r nettol\u00e5ngivare till omv\u00e4rlden. F\u00f6rra g\u00e5ngen detta intr\u00e4ffade var drygt 30 \u00e5r sen. \u00c4ven investeringar \u00f6kar p\u00e5 bred front och bidrar till positiva siffror.<\/p>\n
Underliggande parameter f\u00f6r september m\u00e5nads PMI-data blev igen ALL TIME HIGH. En mycket stark ordering\u00e5ng till f\u00f6retag resulterade i en kapacitetspress som inte har uppm\u00e4tts tidigare. F\u00f6retagen var tvungen att bem\u00f6ta den mycket h\u00f6ga ordering\u00e5ngen med nyanst\u00e4llningar i en takt som inte sk\u00e5dats tidigare. Trots \u00f6kningen i produktionskapacitet var m\u00e4ngden ofyllda order h\u00f6gre vid m\u00e5nadens slut.<\/p>\n
\u00d6kningstakten avseende nya arbetstillf\u00e4llen i Spanien blev bekr\u00e4ftat n\u00e4r INE publicerade syssels\u00e4ttningsstatistik f\u00f6r kvartal 3.<\/p>\n
Senaste \u00e5ret har det skapats drygt 526 000 nya jobb i Spanien. Fr\u00e5n kulmen av krisen har antalet arbetsl\u00f6sa mins – kat fr\u00e5n drygt 6,1 miljoner till 3,7 miljoner. Antalet personer i arbete har \u00f6kat fr\u00e5n 16,8 miljoner till drygt 19 miljoner. Detta \u00e4r en \u00f6kning p\u00e5 hela 2,25 miljoner. Antalet personer i arbete inom Eurozonen har \u00f6kat med 10 miljoner senaste 3 \u00e5ren. Positiv arbetsmarknadsdata bem\u00f6ts ofta av inbitna pes – simister med argumentet om tempor\u00e4ra kontrakt. Historiskt har den spanska arbetsmarknaden haft 22 % tempor\u00e4ra kontrakt. Innan bubblan sprack 2008 var siffran 29 % och i skrivande stund \u00e4r 22,8 % tempor\u00e4ra kontrakt. <\/p>\n
Den aggressiva \u00f6kningen av nya arbetstillf\u00e4llen \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rd. F\u00f6retagare som under flera \u00e5r k\u00e4mpat f\u00f6r sin \u00f6verlevnad \u00e4r f\u00f6rst\u00e5eligt nog mycket restriktiva med nyanst\u00e4llningar och investeringar. Fokus har varit kostnadsbesparingar och skuldminskning. Producenter som underskattar f\u00f6r\u00e4ndringen i efterfr\u00e5gan har gett kapacitetsbrist och investeringar sl\u00e4par efter.<\/p>\n
M\u00e4ngden ofyllda order v\u00e4xer fort och kommer att bem\u00f6tas med investeringar i produktionskapacitet. Fenomenen b\u00e4ddar gott f\u00f6r tillv\u00e4xt av nya arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n
Trenden \u00e4r \u00f6vertydlig i hela Europa. Och den drivande kraften bakom f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r densamma. L\u00e4gre skulder med p\u00e5f\u00f6ljande l\u00e4gre kostnader f\u00f6r krediter har frigjort resurser f\u00f6r sparande och konsumtion. Hos spanska hush\u00e5ll har banksparande \u00f6kat fr\u00e5n ca 40 % av BNP i 2008 till drygt 120 % i skrivande stund.<\/p>\n
Den tillv\u00e4xt som nu b\u00f6rjar ta form i Europa \u00e4r b\u00f6rjan till en l\u00e5ngsiktig stark trend. Resurser som tidigare finansierade skulder anv\u00e4nds nu till sparande och konsumtion. I teorin kommer \u00f6kad k\u00f6pkraft fr\u00e5n l\u00f6ne\u00f6kningar. Detta \u00e4r ett logiskt samband, dock har verkligheten visat att \u00f6kad k\u00f6pkraft \u00e4ven kan komma fr\u00e5n resurser som frig\u00f6rs via skuldminskning. Ekonomer har de senaste \u00e5ren ensidigt fokuserat p\u00e5 uteblivna l\u00f6ne\u00f6kningar och d\u00e4rf\u00f6r grovt underskattat styrkan i \u00e5terh\u00e4mtningen.<\/p>\n
N\u00e4r efterfr\u00e5gan v\u00e4xer fr\u00e5n utbudssidan kommer h\u00f6gre priser som ett brev p\u00e5 posten. Detta pressar i sin tur upp l\u00f6nerna och ger h\u00f6gre k\u00f6pkraft. Denna k\u00f6pkraftsf\u00f6rst\u00e4rkning kommer i till\u00e4gg till frigjorda resurser som h\u00e4rstammar fr\u00e5n skuldminskning. Frigjorda resurser fr\u00e5n l\u00e4gre skulder tillsammans med l\u00f6ne\u00f6kningar kommer s\u00e5ledes ge en turboeffekt p\u00e5 hush\u00e5llens k\u00f6pkraft.\u00d6kningen i beskattningsbara transaktioner m\u00f6jligg\u00f6r budgetbalans och l\u00e4gre offentlig skulds\u00e4ttning. F\u00f6rb\u00e4ttringen i Europas offentliga finanser kommer att \u00f6verraska p\u00e5 uppsidan d\u00e5 styrkan i realekonomin \u00e4r kraftigt underskattad.<\/p>\n
Vad blir s\u00e5 den l\u00e5ngsiktiga effekten av cirkus Katalonien? Regeringens utspel med l\u00e4gre tillv\u00e4xtf\u00f6rv\u00e4ntningar var helt klart politisk f\u00f6r att samla st\u00f6d kring Artikel 155. Vid \u00e5rets utg\u00e5ng har vi en ny regional regering och den oro som kortsiktigt p\u00e5verkade direktinvesteringar i regionen \u00e4r d\u00f6d.<\/p>\n
Det globala st\u00e5lbad och konflikten i Syrien eldade p\u00e5 missn\u00f6jet hos Europas hush\u00e5ll. Missn\u00f6jet \u00e4r br\u00e4nslet som f\u00f6der extrema politiska str\u00f6mningar. Ytterliggare verklighetsbeskrivningar kommer i \u00f6kande grad att avvika fr\u00e5n hush\u00e5llens vardag och extrema politiska vindar minskar i styrka och vittrar s\u00f6nder.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den 30 oktober publicerade spanska Statistiska centralbyr\u00e5n (INE) prelimin\u00e4ra BNP-siffror avseende tredje kvartalet. Tillv\u00e4xten landade p\u00e5 0,8 % vilket ger en \u00f6kning p\u00e5 3,1 % de senaste 12 m\u00e5naderna. V\u00e4xer ekonomin med samma kraft under \u00e5rets sista kvartal blir slutsiffran f\u00f6r 2017 3,3 %. Av Ruben Larsen, Haga Kapital e-post: ruben@hagakapital.se +34 616 854 498 […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6397,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6396","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n