Spanska ekonomi v\u00e4xer sig stadigt starkare. Delar vi in ekonomin i f\u00f6retag, offentlig sektor och hush\u00e5ll \u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttringen mycket solid i alla delar. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se
\n+34 616 854 498<\/p>\n
Den ekonomiske h\u00e4lsan hos hush\u00e5llen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att reparera offentliga sektorn och f\u00f6retagen, om hush\u00e5llen har god konsumtionsf\u00f6rm\u00e5ga eller vilja k\u00f6ps varor och tj\u00e4nster, transaktionerna beskattas och genererar inkomster till samh\u00e4llets gemensamma pl\u00e5nbok. F\u00f6retagen f\u00e5r inkomster och kan reparera utmaningar i balansr\u00e4kningarna.
\nNedan ses en sammanst\u00e4llning av hush\u00e5llens tillg\u00e5ngar och skulder detta \u00e4r mycket uppmuntrande trots en oj\u00e4mn f\u00f6rdelning \u00e4r hush\u00e5llen mycket solida. Hush\u00e5llens st\u00f6rsta tillg\u00e5ng ligger i fastigheter och \u00e4r 6 g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n skulden. Finansiella tillg\u00e5ngar uppg\u00e5r till ca 2,7 g\u00e5nger skulden, hush\u00e5llens totala tillg\u00e5ngar uppg\u00e5r till drygt 8,7 g\u00e5nger skulderna.<\/p>\n
Huvuddelen av det finansiella sparande \u00e4r bank tillg\u00e5ngar och uppg\u00e5r till ca 112 % av skulderna. L\u00e4gger vi till v\u00e4rdet av aktier och fonder uppg\u00e5r det (likvida) sparandet till 216 % av skulderna.<\/p>\n
Senaste \u00e5rens ekonomiska utveckling i termer av BNP och amorteringar av skulder \u00e4r det mycket imponerande. Spanien har g\u00e5tt mot str\u00f6mmen i j\u00e4mf\u00f6relse med de skandinaviska l\u00e4nderna. I en milj\u00f6 av deflation och mycket h\u00f6g arbetsl\u00f6shet har hush\u00e5llen \u00e5rligen amorterat 2,6 % av skulden de senaste 5 \u00e5ren, vidare har ekonomin genomsnittligt vuxit i nominella termer med 2,25 % under samma period. Sl\u00e5r vi ihop minskningen av skulder med \u00f6kningen av BNP har dessa r\u00f6rt sig fr\u00e5n varandra med 4,85 % \u00e5rligen sen 2012. Historiskt \u00e4r det mycket sv\u00e5rt att hitta liknande j\u00e4mf\u00f6relser avseende skuldminskning i en milj\u00f6 av extrem arbetsl\u00f6shet och deflation. En mycket intressant observation \u00e4r att ekonomin har vuxit lika mycket som skulderna har minskat. I detta avseende h\u00e4vder flera forskare att BNP v\u00e4xer ca 50 % av skuld\u00f6kningen n\u00e4r hush\u00e5llen l\u00e5nar. I Sverige \u00f6kade hush\u00e5llens skulder med 7,2 % under 2016 och ekonomien v\u00e4xte med ca h\u00e4lften. <\/p>\n
Sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag finansierar sig huvudsakligen genom bankutl\u00e5ning.<\/p>\n
Tittar vi p\u00e5 den totala l\u00e5nestocken till SME \u00e5ret 2010 uppgick denna till 1 013 MRD euro. Vid senaste \u00e5rsskiftet var summan 604 MRD Euro. L\u00e5nestocken har krympt med drygt 40 %. Av minskningen p\u00e5 409 MRD var ca 21 MRD avskrivningar\/f\u00f6rluster, resterande \u00e4r amorteringar. Aggressiv amortering och l\u00e4gre r\u00e4ntor har minskat det finansiella trycket hos f\u00f6retagen radikalt. Igen \u00e4r det mycket sv\u00e5rt att hitta historiska j\u00e4mf\u00f6relser under liknande f\u00f6ruts\u00e4ttningar. <\/p>\n
\u00c5ren som kommer?
\nHush\u00e5llens mycket restriktiva attityd till skulder kommer med h\u00f6g sannolikhet att h\u00e5lla i sig n\u00e5gra \u00e5r till. V\u00e4xten i nya l\u00e5n \u00f6kar n\u00e5got men amorteringstakten \u00e4r fortfarande mer aggressiv \u00e4n \u00f6kningen i nya l\u00e5n. Den praktiska inneb\u00f6rden av detta \u00e4r en \u00f6kning i den disponibla inkomsten definierad som nettot efter kostnader. \u00c4ven om vi inte har en l\u00f6nev\u00e4xt som \u00f6verstiger inflationen kommer k\u00f6pkraften forts\u00e4tta att v\u00e4xa och hush\u00e5llen har reall\u00f6ne\u00f6kning. Reall\u00f6ne\u00f6kning utan \u00f6kade produktionskostnader \u00e4r mycket s\u00e4llsynt men gynnar konkurrenskraften f\u00f6r export f\u00f6retag. Andra europeiska ekonomier som konkurrerar med spansk export har en h\u00f6gre real \u00f6kningstakt. Utvecklingen \u00e4r mycket unik d\u00e5 man f\u00f6rb\u00e4ttrar hush\u00e5llens konsumtionsf\u00f6rm\u00e5ga utan att h\u00f6ja f\u00f6retagens l\u00f6nekostnad. Sammantaget kan vi f\u00f6rv\u00e4nta oss en \u00f6kning i b\u00e5da export och inhemsk konsumtion. En h\u00f6gre ordering\u00e5ng driver f\u00f6retagens investeringar i produktionskapacitet. Tillv\u00e4xten av nya arbetstillf\u00e4llen f\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5rligen ligga p\u00e5 500 000. Fler personer i jobb ger fler konsumenter, fler beskattningsbara transaktioner, budgetbalans och en l\u00e4gre offentlig skulds\u00e4ttning mot BNP.
\nL\u00f6nsamheten hos sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag v\u00e4xer med en imponerande takt. Enligt Spanska centralbanken s\u00e5 var Net Profit f\u00f6r \u00e5ret 2015 11,3%. F\u00f6r \u00e5ret 2016 var denna siffra 32,2%.
\nData \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n spanska nationalr\u00e4kenskaper samt spanska centralbanken <\/p>\n
I sammanhanget kan det vara intressant att j\u00e4mf\u00f6ra Spanien med ett annat extremland. Sv\u00e5righeten att hitta historiska j\u00e4mf\u00f6relser \u00e4r den gemensamma n\u00e4mnaren.
\nSvenska hush\u00e5ll har de senaste \u00e5ren f\u00f6rbrukat framtida inkomster i en mycket aggressiv takt. F\u00f6rra \u00e5ret \u00f6kade hush\u00e5llens skulder med hela 7,2 %. Stor del av dessa framtida inkomster anv\u00e4nds till transaktioner som inte \u00e4r BNP drivande. \u00c4garbyte av redan producerade hus \u00e4r ej BNP drivande men d\u00e4remot \u00f6kar efterfr\u00e5gan som driver upp hus priser till extrema niv\u00e5er. Effekten blir en l\u00e5ngsiktig best\u00e5ende \u00f6kning i hush\u00e5llens boendekostnad som i \u00f6kande grad absorberar st\u00f6rre delen av hush\u00e5llens inkomster. N\u00e4r inflationen v\u00e4nder tillbaka med p\u00e5f\u00f6ljande r\u00e4nteh\u00f6jningar f\u00f6rv\u00e4rras situationen snabbt. Hush\u00e5llens \u00f6verskott krymper d\u00e5 kostnaderna \u00f6kar och konsumtionsf\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6rsvinner. Resultatet blir en minskad f\u00f6rs\u00e4ljning av varor och tj\u00e4nster som direkt p\u00e5verkar f\u00f6retag och l\u00f6nsamhet. F\u00e4rre beskattningsbara transaktioner s\u00e4tter press p\u00e5 en redan vulg\u00e4r offentlig sektor.
\n\u00d6kad arbetsl\u00f6shet och mindre skatteinkomster tvingar fram ekonomiska reformer som krymper den gemensamma offentliga konsumtionen, detta s\u00e4tter \u00e5terigen press p\u00e5 svenska f\u00f6retag som ska hantera sin mycket h\u00f6ga skulds\u00e4ttning med mindre resurser.
\nVad kr\u00e4vs f\u00f6r att reparera ekonomin? Finns det ett Quick Fix. Svaret \u00e4r solklart Nej.
\nMan m\u00e5ste g\u00f6ra samma sak som i Spanien och andra sydeuropeiska ekonomier. Hush\u00e5llen m\u00e5ste betala av skulderna innan det finns utrymme f\u00f6r att konsumera. Framtidens inkomster \u00e4r i stor utstr\u00e4ckning f\u00f6rbrukad och det kommer ta mycket l\u00e5ng tid innan hush\u00e5llen kan generera nya beskattningsbara transaktioner.
\nF\u00f6r sydeuropeiska l\u00e4nder tog det drygt 5 \u00e5r innan ekonomin slutade att krympa och f\u00f6r Sveriges del kommer det att ta mycket l\u00e4ngre tid d\u00e5 skulds\u00e4ttningen \u00e4r p\u00e5 extrema niv\u00e5er. F\u00e4rre transaktioner ger l\u00e4gre tillg\u00e5ngspriser och huspriserna kommer sannolikt droppa kraftigt. Skulden finns kvar och f\u00f6r m\u00e5nga familjer kommer detta vara dr\u00e5pslaget. Dagens stora efterfr\u00e5gan f\u00f6rsvinner lika fort som m\u00f6jligheten till nya krediter och m\u00e5nga tvingas s\u00e4lja i en fallande marknad.<\/p>\n
Svenska hush\u00e5ll er skuldsatt mer \u00e4n tre g\u00e5nger niv\u00e5n motsvarande Italienska hush\u00e5ll. J\u00e4mf\u00f6r vi med Spanien \u00e4r bel\u00e5ningen \u00f6ver dubbelt s\u00e5 h\u00f6g.<\/p>\n
J\u00e4mf\u00f6r vi skulderna mot disponibel inkomst som f\u00f6renklat best\u00e5r av hush\u00e5llen samtliga inkomster minus skatt. Inkomsterna kan vi f\u00f6renklat dela in i inkomst av tj\u00e4nst och inkomst av kapital. I en europeisk j\u00e4mf\u00f6relse \u00e4r svenska kapitalinkomster procentuellt en st\u00f6rre del av disponibel inkomsten \u00e4n i Sydeuropa. Kapitalinkomster \u00e4r i stor utstr\u00e4ckning koncentrerad p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 hush\u00e5ll medan l\u00f6neinkomster \u00e4r brett distribuerad och den huvudsakliga finansieringsk\u00e4llan f\u00f6r skulderna.<\/p>\n
Skulderna i relation till hush\u00e5llens summerade l\u00f6neinkomster \u00e4r helt absurd.
\nI en global j\u00e4mf\u00f6relse sticker l\u00e4nder som Norge; Sverige och Nederl\u00e4nderna ut med extrema skulder medan resten av v\u00e4rlden har \u00e4gnat senaste \u00e5ren till att amortera.
\nI det fall hush\u00e5llen har en god ekonomisk h\u00e4lsa och driver beskattningsbara transaktioner kan man reparera f\u00f6retag och den offentliga sektorn. N\u00e4r hush\u00e5llen \u00e4r totalt utbombat m\u00e5ste dessa genom amortering repareras innan nya beskattningsbara transaktioner \u00e4ger rum.
\nDenna \u00f6vning kommer ta mycket l\u00e5ng tid.<\/p>\n
ruben@hagakapital.se<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Spanska ekonomi v\u00e4xer sig stadigt starkare. Delar vi in ekonomin i f\u00f6retag, offentlig sektor och hush\u00e5ll \u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttringen mycket solid i alla delar. Av Ruben Larsen, Haga Kapital e-post: ruben@hagakapital.se +34 616 854 498 Den ekonomiske h\u00e4lsan hos hush\u00e5llen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att reparera offentliga sektorn och f\u00f6retagen, om hush\u00e5llen har god konsumtionsf\u00f6rm\u00e5ga eller vilja […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6534,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6533","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n