Trots flera \u00e5r med stark \u00e5terh\u00e4mtning i sydeuropeiska ekonomier, f\u00e5r f\u00f6rb\u00e4ttringen liten och ingen uppm\u00e4rksamhet i media. Den r\u00e5dande uppfattningen att Sydeuropeiska l\u00e4nder \u00e4r ekonomier som lever i en kontinuerlig kris, har av n\u00e5gon anledning slagit rot och \u00e4r f\u00f6rankrad i den v\u00e4stliga media bilden. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se<\/p>\n
Prelimin\u00e4ra BNP siffror f\u00f6r f\u00f6rsta kvartal i Spanien landade p\u00e5 0,8 %, sedan \u00e5terh\u00e4mtningen har endast 2 kvartals observationer varit h\u00f6gre. Om trenden h\u00e5ller i sig landar tillv\u00e4xten i \u00e5rets v\u00e4rde – skapande p\u00e5 hela 3,2 %. Spanska hush\u00e5ll har p\u00e5 ett imponerande s\u00e4tt amorterat av skulder vilket har krympt kostnaderna och gett ett v\u00e4xande \u00f6verskott i pl\u00e5nboken n\u00e4r r\u00e4kningarna \u00e4r betalda.<\/p>\n
Trots l\u00e4gre l\u00f6ner i j\u00e4mf\u00f6relse med 2007 har hush\u00e5llen mer att konsumera varje m\u00e5nad. Inhemsk konsumtion var det som v\u00e4nde utvecklingen i den spanska ekonomin. Spanien var f\u00f6rst med saneringsarbetet och tillv\u00e4xten i exporten var blygsam de f\u00f6rsta \u00e5ren. Nu \u00e4r bilden en helt annan. N\u00e5gra av Spaniens n\u00e4rmaste grannl\u00e4n – der har p\u00e5b\u00f6rjat en liknande resa d\u00e4r hush\u00e5llen p\u00e5 eget bev\u00e5g har sanerat sig sj\u00e4lv. Effekten av detta har gett samma resultat. Delar av \u00f6verskottet anv\u00e4nds till konsumtion vilket \u00f6kar efterfr\u00e5gan p\u00e5 spanska exportvaror.<\/p>\n
Spansk export v\u00e4xer med kraft och \u00e4r nu en betydande del av v\u00e4rdeskapandet. L\u00e4gre produktionskostnader i j\u00e4mf\u00f6relse med grannl\u00e4nder ger Spanien stora konkurrensf\u00f6rdelar. Ordering\u00e5ng i produktion avsedd f\u00f6r export, \u00f6kar aggressivt och d\u00e4rmed \u00f6kar l\u00f6nsamheten.<\/p>\n
Italien \u00e4r ett land som n\u00e4stan uteslutande beskrivs som en ekonomi som \u00e4r helt utraderad. Offentlig skulds\u00e4ttning var vid slutet av 2016 hela 132 % av BNP. M\u00e4ngden av d\u00e5liga l\u00e5n i relation till den totala l\u00e5nestocken \u00e4r p\u00e5 10,2 %. Ett par stora italienska banker har f\u00e5tt rej\u00e4lt med stryk i media och fr\u00e5gar man n\u00e5gon p\u00e5 gatan om Italiens ekonomiska framtid, \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntningarna l\u00e5ga. Den l\u00e5ga produktiviteten (m\u00e4tt med landets v\u00e4rdeskapande minus produktionskostnader delat p\u00e5 produktionskostnader) anses vara en bild av italienares of\u00f6rm\u00e5ga att vara produktiv.<\/p>\n
Observationerna ovan \u00e4r delvis korrekta, men tittar man enbart p\u00e5 dessa observationer, \u00e4r risken h\u00f6g f\u00f6r en f\u00f6renklad bild av verkligheten.<\/p>\n
F\u00f6r att analysera f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r ekonomisk v\u00e4xt i termer av BNP kan vi f\u00f6renklat s\u00e4ga att ekonomins storlek \u00e4r de summe – rade transaktioner mellan hush\u00e5ll och f\u00f6retag. Vidare g\u00f6r hush\u00e5l – len en gemensam upphandling genom den offentliga regimen. I det fall staten och f\u00f6retagens skulder \u00e4r noll men hush\u00e5llen p\u00e5 grund av h\u00f6g skulds\u00e4ttning inte kan initiera transaktioner, blir utfallet f\u00e4rre transaktioner, ekonomin krymper, f\u00f6retag m\u00e5ste minska produktionen och fler blir arbetsl\u00f6sa. F\u00e4rre beskattningsbara transaktioner genererar ett offentligt underskott.<\/p>\n
Hush\u00e5llen m\u00e5ste reparera sin ekonomi innan det \u00e4r m\u00f6jligt att initiera nya transaktioner. Alternativt kan hush\u00e5llen \u00f6ka skuld – s\u00e4ttningen enligt Skandinavisk tradition och via f\u00f6rbrukning av framtida inkomster generera nya transaktioner. Detta kan s\u00e5klart hush\u00e5llen g\u00f6ra indirekt genom att f\u00f6rbruka framtida skatteinkom – ster genom offentlig upphandling av varor och tj\u00e4nster. Slutligen hamnar man i ett l\u00e4ge d\u00e4r en sanering m\u00e5ste g\u00f6ras, n\u00e4r hush\u00e5llen upplever tyngden av skulder resulterar detta i aversion mot att f\u00f6rbruka framtida inkomster, \u201cJag ska aldrig mera l\u00e5na pengar\u201d.<\/p>\n
I Sydeuropa \u00e4r detta fallet och hush\u00e5ll har prioriterat amorte – ring framf\u00f6r nya ink\u00f6p. Efter en tid blir resultatet l\u00e4gre skulder och kostnaderna f\u00f6r dessa krymper. Italienska hush\u00e5ll \u00e4r endast bel\u00e5 – nad till 41 % av BNP, bel\u00e5ning mot disponibel inkomst \u00e4r endast 63 %. J\u00e4mf\u00f6r vi med Sverige \u00e4r hush\u00e5llen bel\u00e5nad med ca 90 % av BNP och ca 160 % av den disponibla inkomsten. Svenska f\u00f6retag \u00e4r bel\u00e5nad med ca 160 % av BNP i icke konsoliderade termer. Svenska hush\u00e5ll \u00f6kade sin bel\u00e5ning under 2016 med hela 7,2 %. Dessa l\u00e5nade pengar anv\u00e4nds f\u00f6r transaktioner och svensk BNP v\u00e4xte med drygt 3 % under samma \u00e5r.<\/p>\n
I media har dessa \u00f6vningar definierats som h\u00f6gkonjunktur och flera beskattningsbara transaktioner som ger klirr i statskassan, \u201cDet g\u00e5r bra nu\u201d. Produktiviteten \u00f6kar, d\u00e5 kreditdriven efterfr\u00e5gan driver upp priset p\u00e5 vissa tillg\u00e5ngar.<\/p>\n
Fokus p\u00e5 amortering har gett resultat i Italien, transaktioner mellan hush\u00e5ll och f\u00f6retag \u00f6kar och ekonomin v\u00e4xer. Tillv\u00e4xten \u00e4r inte kreditdriven vilket betyder att den blir uth\u00e5llig. Via PMI data f\u00e5r man en god realtidsbild av trenden. Ordering\u00e5ngen avseende industriproduktion \u00e4r mycket h\u00f6g och f\u00f6retag upplever kapacitetsbrist. Skapandet av nya arbetstillf\u00e4llen \u00e4r det h\u00f6gsta uppm\u00e4tt p\u00e5 \u00f6ver 20 \u00e5r. Till sommaren kommer antalet personer i arbete passera sitt tidigare \u201cAll Time High\u201d vilket var 23 190 000 \u00e5r 2007. Leveranstider fr\u00e5n underleverant\u00f6rer \u00f6kar och l\u00f6nsamheten hos f\u00f6retag \u00f6kar rej\u00e4lt. Avseende produktivitetstillv\u00e4xt kommer \u00e4ven denna att \u00f6verraska med uppg\u00e5ng d\u00e5 efterfr\u00e5gan driver upp produktionsvolymen och en starkare USD har utraderat konkur – rensen fr\u00e5n billiga importvaror. Utpriset mot kunder normaliseras och ekonomins \u00f6verskott delat p\u00e5 produktionskostnader \u00f6kar, produktivitetstillv\u00e4xten \u00e4r tillbaka.<\/p>\n
Med en \u00f6kning i beskattningsbara transaktioner kan den ge – mensamma ekonomin (offentliga finanser) repareras. Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6retag med h\u00f6g skulds\u00e4ttning.<\/p>\n
Trenden i detta avseende \u00e4r mycket gl\u00e4djande och budgetun – derskottet f\u00f6r 2017 f\u00f6rv\u00e4ntas landa p\u00e5 ca 2%. \u00d6kad l\u00f6nsamhet hos f\u00f6retag har minskat insolventa f\u00f6retag och antal konkurser ligger nu p\u00e5 en f\u00f6rkrisniv\u00e5. Antalet s\u00e5rbara hush\u00e5ll som anv\u00e4nder mer \u00e4n 30 % av inkomsten till att finansiera skulderna, uppg\u00e5r till blygsamma 2 %. Avseende probleml\u00e5n i relation till krediter givna efter att bubblan sprack, ligger dessa p\u00e5 mycket l\u00e5ga niv\u00e5er. F\u00f6r hush\u00e5ll \u00e4r denna siffra endast 1,3 %<\/p>\n
Detta \u00e4r s\u00e5klart en mycket gl\u00e4djande trend som f\u00f6rtj\u00e4nar upp – m\u00e4rksamhet. Hush\u00e5ll som har reparerat sina balansr\u00e4kningar i en milj\u00f6 av h\u00f6g arbetsl\u00f6shet och utan hj\u00e4lp av inflation har mycket att vara stolt \u00f6ver. Avslutningsvis skulle en spanjor kunna s\u00e4ga \u201dv\u00e4l – kommen efter och framtiden \u00e4r ljus f\u00f6r den som ser om sitt hus\u201d.<\/p>\n
En klok investerare som letar l\u00f6nsamhet till en billig peng b\u00f6r titta n\u00e4rmare p\u00e5 sydeuropeiska bolag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Trots flera \u00e5r med stark \u00e5terh\u00e4mtning i sydeuropeiska ekonomier, f\u00e5r f\u00f6rb\u00e4ttringen liten och ingen uppm\u00e4rksamhet i media. Den r\u00e5dande uppfattningen att Sydeuropeiska l\u00e4nder \u00e4r ekonomier som lever i en kontinuerlig kris, har av n\u00e5gon anledning slagit rot och \u00e4r f\u00f6rankrad i den v\u00e4stliga media bilden. Av Ruben Larsen, Haga Kapital e-post: ruben@hagakapital.se Prelimin\u00e4ra BNP siffror […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6618,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6617","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n