Risken n\u00e4r man skriver om detta tema \u00e4r, att om man blir f\u00f6r detaljerad kan texten bli sv\u00e5rl\u00e4st, men jag g\u00f6r ett \u00f6dmjukt f\u00f6rs\u00f6k. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se<\/p>\n
Efter att bubblan sprack i 2007 och v\u00e4rlden hamnade i l\u00e5gkonjunktur, har de flesta ekonomier k\u00e4mpat med h\u00f6g skulds\u00e4ttning, h\u00f6g arbetsl\u00f6shet och d\u00e5lig l\u00f6nsamhet hos f\u00f6retag. Utvecklingen v\u00e4nde i Spanien \u00e5r 2012 och sedan dess har landet passerat sitt tidigare \u201dAll Time HIgh\u201d i BNP. Skulder hos hush\u00e5ll och f\u00f6retag har minskat radikalt och jobbskapandet \u00e4r mycket imponerande. \u00c4ven offentliga finanser har f\u00f6rb\u00e4ttrats, offentlig skulds\u00e4ttning passerade toppen f\u00f6rra sommaren och i relation till BNP minskar skulden gradvis. Budgetunderskottet har g\u00e5tt ned fr\u00e5n -11 % till ca -4 % f\u00f6r \u00e5ret 2016.<\/p>\n
Fr\u00e5gan m\u00e5nga har st\u00e4llt sig \u00e4r n\u00e4r kommer f\u00f6rb\u00e4ttringen i realekonomin att materialisera sig i h\u00f6gre l\u00f6nsamhet hos f\u00f6retagen. I sp\u00e5ren av kvantitativa l\u00e4ttnader i USA och en billigare USD med p\u00e5f\u00f6ljande billig import fr\u00e5n USA, blev europeiska konkurrenter tvingade att s\u00e4nka priserna. Importen av deflation (priss\u00e4nkningar) slog h\u00e5rt mot f\u00f6retagens marginaler. Detta tillsammans med l\u00e4gre f\u00f6rs\u00e4ljningsvolymer, l\u00e4gre finansiella inkomster och stora nedskrivningar minskade l\u00f6nsamheten.<\/p>\n
Om man vill m\u00e4ta l\u00f6nsamhetsutvecklingen hos spanska f\u00f6retag finns det i princip 3 v\u00e4gar att g\u00e5.<\/p>\n
1. Man kan observera nyckeltalen f\u00f6r stora b\u00f6rsnoterade bolag. Bristen i denna metod \u00e4r i f\u00f6rsta hand att dessa internationella drakar i stor utstr\u00e4ckning p\u00e5verkas av omv\u00e4rlden och begr\u00e4nsat avspeglar verksamhet i Spanien.<\/p>\n
2. Alternativt kan man studera inl\u00e4mnade \u00e5rsredovisningar p\u00e5 en aggregerad niv\u00e5. Dessa sammanst\u00e4llningar publiceras av Spanska Centralbanken (Central Balance Sheet Office). I dessa sammanst\u00e4llningar kan man studera f\u00f6r\u00e4ndringar i nyckeltalen mycket detaljerat. Problemet \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en l\u00e5ng eftersl\u00e4pning av data vilket betyder att vi i skrivande stund kan titta p\u00e5 utvecklingen \u00e5r 2015.<\/p>\n
3. Den tredje m\u00f6jligheten \u00e4r att f\u00f6lja den kvartalsvisa unders\u00f6kningen som centralbanken genom sin underavdelning Central Balance Sheet Office publicerar (CBQ). H\u00e4r samlar man kvartalsvis in data fr\u00e5n 914 f\u00f6retag under 2016. V\u00e4rdeskapandet fr\u00e5n dessa f\u00f6retag utgjorde 13,3 % av det totala v\u00e4rdeskapandet under 2016. Huvuddelen i urvalet \u00e4r stora bolag.<\/p>\n
Jag v\u00e4ljer att fokusera p\u00e5 den kvartalsvisa unders\u00f6kningen som publiceras (CBQ) d\u00e5 man f\u00e5r tidsrelevanta siffror samt att den f\u00e5ngar utvecklingen hos icke b\u00f6rsnoterade f\u00f6retag. Senaste rapporten publicerades 22 mars 2017 och d\u00e4r presenterades siffrorna f\u00f6r 2016.<\/p>\n
Det finns mycket man kan v\u00e4lja att fokusera p\u00e5, n\u00e4r man l\u00e4ser dessa rapporter men jag har valt f\u00f6ljande 3 begrepp.
\n\u2022 Gross Value Added At Factor Cost (GVA) detta definieras som slutv\u00e4rdet av produktionen minus produktionskostnader
\n\u2022 Ordinary Net Profit (ONP) detta definieras som GVA minus personalkostnader, plus finansiella inkomster, minus finansiella kostnader och avskrivningar.
\n\u2022 Net Profit vilket f\u00f6renklat \u00e4r den vinst man har kvar n\u00e4r bolagsskatt \u00e4r betald. Detta tal uttrycks ofta i procent av det totala v\u00e4rdet (GVA)<\/p>\n
L\u00f6nsamhetsutvecklingen har helt \u00e4ndrat trend och riktning f\u00f6r spanska bolag. Denna data g\u00e5r oftast under den mediala radarn och f\u00f6rklaringen \u00e4r f\u00f6rmodligen att ingen orkar gr\u00e4va i dessa siffror d\u00e5 det \u00e4r en tids\u00f6dande \u00f6vning.<\/p>\n
ONP \u00f6kade med hela 23,8 % under \u00e5ret 2016 och \u00e5ret innan var \u00f6kningen i ONP 18,4%.
\nNet Profit \u00f6kade fr\u00e5n 11,3 % till 32,2 % vilket \u00e4r n\u00e4stan tre g\u00e5nger utvecklingen \u00e5ret 2015<\/p>\n
I princip samtliga parametrar bidrog till denna extrema l\u00f6nsamhets\u00f6kning. I f\u00f6rsta hand \u00f6kade volymen av produktion med 4,1 %. Inom tj\u00e4nstesektorn var \u00f6kningen 8,6 %. Vidare observerade man pris\u00f6kningar vilket gav h\u00f6gre marginaler. Finansiella inkomster som har varit en minuspost senaste \u00e5ren, \u00f6kade f\u00f6rra \u00e5ret med hela 16 % och utdelningar fr\u00e5n aktieinnehav steg med hela 28,3 %. Finansiella kostnader fortsatte att krympa och minskade med -9,4 %. Skulds\u00e4ttningen hos spanska bolag har minskat radikalt de senaste \u00e5ren och detta ihop med l\u00e4gre r\u00e4nta drog ned finansiella kostnader.<\/p>\n
Nedskrivningar av tillg\u00e5ngar som f\u00f6rra \u00e5ret var massiva f\u00f6r n\u00e5gra stora bolag, har v\u00e4nt och g\u00e5tt \u00e5t andra h\u00e5llet. Denna post steg med 29,5 %.<\/p>\n
I urvalet av 914 bolag var det ett tydligt skifte, d\u00e4r f\u00f6retag som rapporterade om f\u00f6rluster minskade kraftigt. F\u00f6retag som rapporterade om \u00f6kade vinster samt b\u00e4ttre l\u00f6nsamhet \u00f6kade \u00f6verraskande mycket.<\/p>\n
B\u00e4ttre l\u00f6nsamhet hos f\u00f6retagen bekr\u00e4ftas av PMI data avseende eurozonen. Tillv\u00e4xten av nya arbetstillf\u00e4llen, h\u00f6g ordering\u00e5ng, kapacitets press hos f\u00f6retag och pris\u00f6kningar (\u00f6kade marginaler) \u00e4r tydlig. Vi m\u00e5ste g\u00e5 ca 10 \u00e5r tillbaka i tiden f\u00f6r att hitta liknande observationer.<\/p>\n
Denna l\u00f6nsamhetsutveckling kommer \u00e4ven hitta v\u00e4gen till stora b\u00f6rsnoterade bolag. I b\u00f6rjan av en cykel \u00e4r det normalt att l\u00f6nsamhet f\u00f6rst observeras hos mindre f\u00f6retag. Jag skulle inte bli \u00f6verraskad av en l\u00f6nsamhetstillv\u00e4xt som \u00e4r snabbare \u00e4n prisutvecklingen p\u00e5 aktier med p\u00e5f\u00f6ljande l\u00e4gre P\/E tal.<\/p>\n
Sammantaget \u00e4r min uppfattning att vi globalt \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ut ur en l\u00e5gkonjunktur d\u00e4r l\u00e4nder har kommit olika l\u00e5ngt i denna fas. Vi kan nog f\u00f6rv\u00e4nta oss en normalisering av r\u00e4ntor i USA samt en starkare USD vilket kommer ge export f\u00f6rdelar till Europa.<\/p>\n
Mitt stalltips \u00e4r ett rej\u00e4lt l\u00e4ttnadsrally i sydeuropeiska aktier efter valet i Frankrike 7 Maj.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Risken n\u00e4r man skriver om detta tema \u00e4r, att om man blir f\u00f6r detaljerad kan texten bli sv\u00e5rl\u00e4st, men jag g\u00f6r ett \u00f6dmjukt f\u00f6rs\u00f6k. Av Ruben Larsen, Haga Kapital e-post: ruben@hagakapital.se Efter att bubblan sprack i 2007 och v\u00e4rlden hamnade i l\u00e5gkonjunktur, har de flesta ekonomier k\u00e4mpat med h\u00f6g skulds\u00e4ttning, h\u00f6g arbetsl\u00f6shet och d\u00e5lig l\u00f6nsamhet […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6665,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6664","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n