Distributionen av v\u00e4rdeskapandet i Spanien. Med hj\u00e4lp av nationalr\u00e4kenskaper har jag f\u00f6rs\u00f6kt att kartl\u00e4gga distributionen av v\u00e4rdeskapandet i landet. Jag har anv\u00e4nt data uppm\u00e4tt kvartal 3 fr\u00e5n och med 2009 till och med 2016. D\u00e5 statistiska centralbyr\u00e5n presenterar tidsserierna med senaste observation till v\u00e4nster har jag f\u00f6r enkelhetens skuld valt att g\u00f6ra samma sak.<\/p>\n
V\u00e4rdeskapandet i Spanien uppgick till n\u00e4stan 280 miljarder euro under kvartal 3 2016, siffran ligger en bra bit \u00f6ver observationen i 2009. Under samma period har befolkningen krympt, detta betyder att \u00e4ndringen i v\u00e4rdeskapandet per capita \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n \u00e4ndringen i volym.<\/p>\n
Av det totala v\u00e4rdeskapandet under Q3 2016 p\u00e5 ca 280 MRD var 132,287 MRD Euros l\u00f6ner.
\nL\u00f6nerna \u00f6kar i volym och i procent av det totala v\u00e4rdeskapandet (BNP).<\/p>\n
I mots\u00e4ttning till USA d\u00e4r v\u00e4rdeskapandet i avtagande grad distribueras till hush\u00e5llen genom l\u00f6ner, \u00f6kar detta i Spanien. L\u00f6ner \u00e4r den huvudsakliga inkomstk\u00e4llan hos befolkningen och d\u00e4rf\u00f6r avg\u00f6rande f\u00f6r konsumptionsf\u00f6rm\u00e5gan hos den stora massan.
\nGladligen kan vi observera att spanska hush\u00e5ll nu i \u00f6kande grad tar del av v\u00e4rdeskapandet. Den procentuella \u00e4ndringen fr\u00e5n 2013 till 2016 p\u00e5 0,63 % kan v\u00e4rka f\u00f6rsumbar men skillnaden utg\u00f6r drygt 100 000 nya arbetstillf\u00e4llen. En trend d\u00e4r hush\u00e5llen i \u00f6kad grad via l\u00f6ner tar del av v\u00e4rdeskapandet \u00e4r mycket positivt. Om alt annat lika kommer hush\u00e5llens framtidiga reala konsumptionsf\u00f6rm\u00e5ga \u00f6ka med tillv\u00e4xttakten i BNP.<\/p>\n
Studerar vi hur l\u00f6nerna \u00e4r distribuerad p\u00e5 olika sektorer ser vi en tydlig \u00f6kning inom Servicesektorn. Servicesektorn utg\u00f6r den st\u00f6rsta delen av ekonomin. Denna del av ekonomien har vuxit mest och absorberar n\u00e4stan 78 % av all utbetald bruttol\u00f6n. L\u00f6ner till byggsektorn har kommit ned fr\u00e5n 9,79 % till 5,45 %. L\u00e4gsta niv\u00e5n var tredje kvartal 2015 och har senaste \u00e5ret v\u00e4nt upp.
\n L\u00f6neutbetalningar till Industriproduktion \u00e4r n\u00e4stan of\u00f6r\u00e4ndrad i procent, men den totala volymen \u00f6kar. Antalet arbetstillf\u00e4llen har \u00f6kat med ca 1 500 000 personer senaste 3 \u00e5ren vilket betyder att l\u00f6neinkomster i \u00f6kande grad distribueras p\u00e5 fler hush\u00e5ll. Fler hush\u00e5ll med inkomster ger flera konsumenter, som igen \u00f6kar ordering\u00e5ngen och flera beskattningsbara transaktioner.<\/p>\n
Vad h\u00e4nder s\u00e5 med resten av v\u00e4rdeskapande?<\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ndringen i distributionen av BNP p\u00e5 inkomstsidan \u00e4r f\u00f6rdelad enligt ovan. Kvartal 3 2016 uppgick volymen i l\u00f6ner till 132,287 miljarder Euros. 29,559 miljarder Euros var beskattning av produktion och import samt 117,780 miljarder Euros var olika former av kapitalinkomster.
\nSenaste 3 \u00e5ren har l\u00f6ner \u00f6kad med 8,1 %. Skatteinkomsterna fr\u00e5n produktion och import \u00f6kade med 18,5 % under samma period.
\nKapitalinkomster har sl\u00e4pat efter och \u00e4ndringen i volym \u00e4r endast 2,65 % senaste tre \u00e5ren. Det huvudsakliga sk\u00e4let till den l\u00e5ga tillv\u00e4xten av \u00f6verskott hos f\u00f6retag efter avr\u00e4kning av l\u00f6nekostnader och viss beskattning \u00e4r deflation.
\n I samband med kvantitativa l\u00e4ttnader i USA och l\u00e5ga r\u00e4ntor, samt en svagare dollar blev amerikanska importvaror billigare. F\u00f6r att m\u00f6ta konkurrensen fr\u00e5n billigare importvaror blev Europeiska producenter tvungen att s\u00e4nka priserna.
\nTrycket fr\u00e5n billig import blev dock n\u00e5got f\u00f6rsvagad av l\u00e4gre r\u00e5varupriser samt att vissa l\u00f6nes\u00e4nkningar har varit m\u00f6jligt.
\nF\u00f6rb\u00e4ttringen i hush\u00e5llsekonomin har lyft konsumtionen och f\u00f6retagen upplever en \u00f6kad ordering\u00e5ng. I j\u00e4mf\u00f6relse med nordeuropeiska l\u00e4nder har Spanien f\u00e5tt l\u00e4gre produktionskostnader, Spanien har d\u00e4rf\u00f6r absorberad store produktionsvolym f\u00f6r export.<\/p>\n
Ordering\u00e5ngen hos exportproducenter har varit mycket stor, sen krisens kulm har exportvolymen \u00f6kad med n\u00e4stan ca 100 %.
\nF\u00f6retagen upplever kapacitetspress vilket oms\u00e4tts i nya arbetstillf\u00e4llen. Enligt senaste PMI data fr\u00e5n Markit (februari) s\u00e5 \u00e4r \u00f6kningen i nya arbetstillf\u00e4llen inom Eurozonen den mest aggressiva p\u00e5 9,5 \u00e5r.
\nD\u00e5 vi enbart har kvartalssiffror fram till och med tredje kvartalet 2016 blir det sv\u00e5rt att sammanst\u00e4lla utvecklingen senaste 6 m\u00e5naderna. Dock kan det vara l\u00e4mpligt att uppsummera senaste utvecklingen med n\u00e5gra f\u00e5r ord.
\nAmerikanska ekonomien uppvisar styrka och inflationen \u00e4r tillbaks. Vi ser nu en normalisering av amerikanska r\u00e4ntor som igen ger en starkare dollar. Senaste \u00e5rens billiga importvaror f\u00f6rsvinner lika fort som dom kom, likas\u00e5 prispressen p\u00e5 europeiska producenter. Inflationen \u00e4r \u00e4ven tillbaks i Europa, h\u00f6gre energi och r\u00e5varupriser har till viss del gett h\u00f6gre produktionskostnader. Dessa kanaliseras till konsumenterna. Volym, marginaler och l\u00f6nsamhet v\u00e4nder tillbaks till f\u00f6retag som har kapat kostnader till det extrema senaste \u00e5ren.
\nHush\u00e5ll och f\u00f6retag har senaste \u00e5ren amorterad skulder mycket aggressivt. Vi kan nu observera en mindre \u00f6kning i utl\u00e5n men den totala l\u00e5nestocken forts\u00e4tter att krympa.
\nDetta har gett hush\u00e5llen ett st\u00f6rre konsumtionsutrymme vilket har lett till fler jobb och fler konsumenter.
\nKommer denna utveckling att forts\u00e4tta?
\nSvaret \u00e4r entydigt ja. S\u00e5 l\u00e4nge det finns ett stort utbud av arbetskraft s\u00e5 kommer detta att forts\u00e4tta. Vidare \u00e4r det h\u00f6gst sannolikt att \u00e4ven Sydeurop\u00e9er kommer gl\u00f6mma att h\u00f6ga skulder kan vara problematisk. Man kommer om n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r b\u00f6rja konsumera framtidens inkomster vilket verkligen kommer ge ett par \u00e5r med riktig h\u00f6g tillv\u00e4xt i BNP.
\nJag \u00e4r \u00f6vertygad om att v\u00e4rden \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ut ur en global l\u00e5gkonjunktur, en trend som bara \u00e4r i sin linda. I ett globalt perspektiv \u00e4r ekonomierna kommit olikt l\u00e5ngt i denna fas, Sydeuropa har ett l\u00e4ge med en mycket stark utveckling i realekonomin. Detta har med kraft slagit genom i \u00f6kad l\u00f6nsamhet hos f\u00f6retagen.
\nDet vi nu inv\u00e4ntar \u00e4r att utvecklingen ska s\u00e4tta sig med samma kraft i pris p\u00e5 l\u00f6nsamhet (aktiekurser)<\/p>\n
Trevlig helg
\nruben@hagakapital.se <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Distributionen av v\u00e4rdeskapandet i Spanien. Med hj\u00e4lp av nationalr\u00e4kenskaper har jag f\u00f6rs\u00f6kt att kartl\u00e4gga distributionen av v\u00e4rdeskapandet i landet. Jag har anv\u00e4nt data uppm\u00e4tt kvartal 3 fr\u00e5n och med 2009 till och med 2016. D\u00e5 statistiska centralbyr\u00e5n presenterar tidsserierna med senaste observation till v\u00e4nster har jag f\u00f6r enkelhetens skuld valt att g\u00f6ra samma sak. V\u00e4rdeskapandet […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6668","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n