2017 blev det f\u00f6rsta \u00e5ret d\u00e5 de flesta stora ekonomierna i v\u00e4rlden samtidigt uppvisade ekonomisk expansion, \u00e5terh\u00e4mtningen var oj\u00e4mn och ekonomier befann sig i olika faser. Trots detta blev 2017 \u00e5ret d\u00e4r nya rekord om ekonomisk data kom p\u00e5 l\u00f6pande band. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se
\n+34 616 854 498<\/p>\n
MARKIT \u00e4r ett f\u00f6retag som bland annat m\u00e4- ter framtidstron hos f\u00f6retag och konsumenter. M\u00e5nad efter m\u00e5nad publicerades observationer med niv\u00e5er som aldrig tidigare uppm\u00e4tts. Tillv\u00e4xten av nya arbetstillf\u00e4llen i Europa tog verkligen fart och sedan 2014 har det skapats \u00f6ver 11 miljoner nya jobb inom Eurozonen.<\/p>\n
I november 2017 passerade Italien nytt \u201dall time high\u201d avseende personer i arbete, med n\u00e4stan 23,2 miljoner. I Spanien har tillv\u00e4xten av nya arbetstillf\u00e4llen periodvis varit sex g\u00e5nger kraftigare \u00e4n i USA. \u00c4ven Sverige satte nya rekord med hush\u00e5llsskulder \u00f6ver 86 % av BNP, i j\u00e4mf\u00f6relse med Italien d\u00e4r samma siffra \u00e4r 41 %.<\/p>\n
Halvv\u00e4gs under 2017 f\u00f6rs\u00f6kte jag g\u00f6ra en lista \u00f6ver nya ALL TIME HIGH, men gav upp \u00f6vningen i b\u00f6rjan av oktober. Det blev f\u00f6r mycket.<\/p>\n
Europa \u00e4r inte l\u00e4ngre sjukskrivet och f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4ger rum i en mycket tuff milj\u00f6. Extrema politiska vindar har l\u00e4mnat efter sig stor os\u00e4kerhet kring framtiden. Brexit, Trump, Nordkorea. Nationella h\u00f6ger- och v\u00e4nstervindar har tidvis hotat bryta s\u00f6nder det europeiska samarbetet. Enorma flyktingstr\u00f6mmar har skapat stora utmaningar och h\u00f6g statlig skulds\u00e4ttning har varit p\u00e5frestande f\u00f6r offentliga finanser. I stark motvind har dock sydeuropeiska ekonomier \u00e5terh\u00e4mtat sig.<\/p>\n
Varf\u00f6r uppm\u00e4rksammas inte fenomenet?
\nF\u00f6ljer man institutionernas bevakning av Sydeuropa, skulle man tro det fanns ett FN-beslut om att inte publicera positiva nyheter. Det faktum att spanska hush\u00e5ll har genomg\u00e5tt ett sj\u00e4lvvalt st\u00e5lbad av episka m\u00e5tt, n\u00e4mns knappast i officiella rapporter. Denna konspiratoriska tanke st\u00f6ds n\u00e4r man studerar EU-kommissionens landsrapporter. Det dribblas flitigt med olika nyckeltal f\u00f6r att kasta skugga \u00f6ver regionen. Spanska Centralbanken har vid flera tillf\u00e4llen p\u00e5pekat fenomenen utan att bli h\u00f6rda.<\/p>\n
En mycket befogad fr\u00e5ga \u00e4r varf\u00f6r stora institutioner (IMF, v\u00e4rldsbanken, OECD, BIS, EU-kommissionen och centralbankerna) inte klarar att tr\u00e4ffa i sina korta prognoser avseende ekonomisk aktivitet. Samtliga har legat under faktiskt utfall med 35 till 50 %.<\/p>\n
Short-term indicator of growth (Euro-Sting) \u00e4r den modell som de flesta institutioner och centralbanker anv\u00e4nder f\u00f6r korta ekonomiska prognoser. Denna modell m\u00e4ter ett antal faktorer och utifr\u00e5n dessa dras slutsatser kring f\u00f6rv\u00e4ntad ekonomisk aktivitet.<\/p>\n
Ett exempel \u00e4r l\u00f6neutveckling. I det fall l\u00f6nerna inte stiger eller sjunker f\u00f6rv\u00e4ntas l\u00e4gre ekonomisk aktivitet, d\u00e5 man antar att k\u00f6pkraften \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrad eller minskar. Detta kan framst\u00e5 som ett mycket logiskt samband men hur f\u00f6rklarar man d\u00e5 att det motsatta sker. L\u00f6nerna gick ned medan konsumtionen \u00f6kade. F\u00f6r att hitta svaret s\u00e5 m\u00e5ste man titta lite djupare p\u00e5 vad hush\u00e5llen spenderar pengar p\u00e5. Om ett hush\u00e5ll tj\u00e4nar 100 kronor kan man f\u00f6renklat s\u00e4ga att dessa spenderas p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Antingen spenderas den p\u00e5 nyproducerade varor och tj\u00e4nster eller s\u00e5 spenderas pengarna p\u00e5 EJ nyproducerade varor och tj\u00e4nster. Den sistn\u00e4mnde kan vara r\u00e4ntor och amortering. N\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar intr\u00e4ffar i hush\u00e5llens kostnadsf\u00f6rdelning f\u00e5r detta en konsekvens f\u00f6r konsumtions utrymmet avseende nyproducerade varor.<\/p>\n
Den kraftiga amorteringen av hush\u00e5llsskulder i Sydeuropa har gett l\u00e4gre kostnader f\u00f6r krediter och \u00f6kat konsumtions utrymmet trots l\u00e4gre l\u00f6ner. Enligt modellen minskar ekonomisk aktivitet men i verkligheten har vi sett en kraftig \u00f6kning. L\u00e4gre l\u00f6ner och produktionskostnader har vidare gett en explosiv \u00f6kning i export och direktinvesteringar.<\/p>\n
Det kommande \u00e5ret forts\u00e4tter i samma sp\u00e5r och starkast utveckling kommer vi att se i ekonomier d\u00e4r hush\u00e5ll amorterar aggressivt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
2017 blev det f\u00f6rsta \u00e5ret d\u00e5 de flesta stora ekonomierna i v\u00e4rlden samtidigt uppvisade ekonomisk expansion, \u00e5terh\u00e4mtningen var oj\u00e4mn och ekonomier befann sig i olika faser. Trots detta blev 2017 \u00e5ret d\u00e4r nya rekord om ekonomisk data kom p\u00e5 l\u00f6pande band. Av Ruben Larsen, Haga Kapital e-post: ruben@hagakapital.se +34 616 854 498 MARKIT \u00e4r ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6790,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6789","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n