1990-talets f\u00f6rsta halva var ingen rolig syn p\u00e5 kusten. 1995 var det uppbr\u00e4nt och knustorrt. Golfbanornas greener var det enda som lyste gr\u00f6nt. Det fanns \u00e4ven n\u00e5gra golfbanor vars greener var gula. Av Ola Josefsson
\nP\u00e5 Twitter: @JosefssonOla<\/p>\n
Torka \u00e4r ett av de allvarligaste problemen i s\u00f6dra Spanien. \u00c5terigen kan vi konstatera att vi har en nederb\u00f6rdsfattig vinter bakom oss fram till att stormen Emma drog in \u00f6ver Iberiska halv\u00f6n i m\u00e5nadsskiftet februari\/mars.
\nEn st\u00e4ndig str\u00f6m av turister kr\u00e4ver vatten. Planteringar av avokado, mango, cherimoya kr\u00e4ver mycket vatten. Det finns de som menar att dessa exotiska inslag inte h\u00f6r hemma h\u00e4r p\u00e5 grund av att de kr\u00e4ver mycket vatten. Mandel och oliv \u00e4r mer naturliga inslag i Andalusien.<\/p>\n
Det \u00e4r p\u00e5 \u00f6stra sidan om M\u00e1laga som de st\u00f6rsta odlingarna av avokado, mango och cherimoya finns. Och just h\u00e4r \u00e4r tillg\u00e5ngen p\u00e5 vatten extra d\u00e5lig. Reservoaren La Vi\u00f1uela var i slutet p\u00e5 februari nere p\u00e5 22 procent av sin kapacitet. Nu f\u00f6rhandlas det febrilt om att teckna avtal mellan kommunernas samf\u00e4lligheter f\u00f6r att leda vatten fr\u00e5n v\u00e4stra till \u00f6stra Costa del Sol och Costa Tropical.<\/p>\n
De som har gjort sitt jobb \u00e4r golfbanorna. F\u00f6r en lekman kan det tyckas vara ett enormt sl\u00f6seri med vatten f\u00f6r att h\u00e5lla golfbanor gr\u00f6na. Faktum \u00e4r att omkring 90 procent av banorna \u00e4r uppkopplade p\u00e5 vattenledningss\u00e4tt med renat dag\u2013 och avloppsvatten.
\nNyligen tr\u00e4ffades ett 40-tal representanter fr\u00e5n golfn\u00e4ringen och vattenbolaget Acosol som levererar renat vatten till golfbanorna f\u00f6r att utforma en handlingsplan tillsammans med myndigheterna.<\/p>\n
Costa del Sol \u00e4r ett av de ledande turistm\u00e5len i Europa och runt Medelhavet inom golfturism. Stora satsningar har gjorts och ytterligare planeras n\u00e4r det g\u00e4ller investeringar i teknik f\u00f6r att optimera vattenf\u00f6rbrukning.
\nM\u00e5let \u00e4r att f\u00e5 fram exakt uppgifter p\u00e5 hur mycket vatten som beh\u00f6vs, system ska bli s\u00e4krare och l\u00e4ckage p\u00e5 vattenledningsn\u00e4tet ska uppt\u00e4ckas snabbt. Det kan \u00e4ven bli aktuellt med nya gr\u00e4ssorter som p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt absorberar renat vatten.<\/p>\n
Bland de rika spanska ordspr\u00e5ken s\u00e5 finns det ett som s\u00e4ger \u201dn\u00e4r det regnar i augusti, regnar det honung, det regnar vin\u201d. Ett augustiregn \u00e4r lika ovanligt som att det skulle regna honung eller vin. Augusti \u00e4r en supertorr m\u00e5nad p\u00e5 kusten precis som p\u00e5 m\u00e5nga andra h\u00e5ll i Spanien. Problemet \u00e4r att de \u00f6vriga m\u00e5naderna p\u00e5 \u00e5ret h\u00e5ller p\u00e5 att bli som augusti.<\/p>\n
Kusten upplever ett av de s\u00e4msta \u00e5ren n\u00e4r vi talar hydrologiska termer sedan 1990-talet. Hydrologiskt \u00e5r r\u00e4knas fr\u00e5n 1 oktober till 30 september f\u00f6ljande \u00e5r. 2017\/2018 \u00e4r den torraste vintern p\u00e5 25 \u00e5r.<\/p>\n
\u00c4ven fjol\u00e5ret var mycket torrt i Spanien. Normalt nederb\u00f6rdsrika landsdelar som Galicien i landets nordv\u00e4stra h\u00f6rn upplevde torka ifjol med omfattande skogsbr\u00e4nder som resultat.
\nTotalt i Spanien ber\u00e4knades kostnaderna f\u00f6r torkan hamna p\u00e5 fyra miljarder euro. Jordbruket med spannm\u00e5l hade det extra tufft och h\u00e4r talades det om f\u00f6rluster p\u00e5 1,5 miljarder euro.
\nI vinter har norra Spanien och \u00e4ven de centrala delarna av landet f\u00e5tt en hel del nederb\u00f6rd i form av sn\u00f6. Sn\u00f6sm\u00e4ltningen under v\u00e5ren kommer att bidra till \u00f6kade vattenf\u00f6rr\u00e5d.
\nRegionen Castilla y Le\u00f3n och framf\u00f6r allt Palencia som \u00e4r landets fr\u00e4msta producent av vete och korn gjorde verksamheten en f\u00f6rlust p\u00e5 1 miljard euro enligt siffror fr\u00e5n jordbruksorganisationerna UPA och COAG. Sk\u00f6rdarna minskade ifjol med mellan 50 till 80 procent j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ret innan.<\/p>\n
\u00c4ven Castilla-La Mancha (Toledo och Ciudad Real), Extremadura, La Rioja, Galicien och Aragonien upplevde minskade sk\u00f6rdar av spannm\u00e5l ifjol liksom n\u00e4r det g\u00e4ller vin. Allt orsakade av torkan.
\n\u00c4ven syssels\u00e4ttningen sjunker. Enligt uppgifter fr\u00e5n det allm\u00e4nna socialf\u00f6rs\u00e4kringssystemet Seguridad Social syssels\u00e4tter jordbruket 810.000 personer. Med minskade sk\u00f6rdar f\u00f6ljer f\u00e4rre jordbrukare. Inte konstigt att b\u00f6nder tittar upp mot himlen och hoppas p\u00e5 \u201dmanna\u201d. Och n\u00e4r regnen uteblir minskar ocks\u00e5 elproduktionen vid landets kraftverk.<\/p>\n
P\u00e5 Solkusten \u00e4r l\u00e4get extra bekymmersamt. Den som har bes\u00f6kt n\u00e5gon av Solkustens tre vattensystem La Concepci\u00f3n, Guadalhorce och La Vi\u00f1uela-Axarqu\u00eda fr\u00e5gar sig hur l\u00e4nge vi har vatten i kranen.
\nLa Concepci\u00f3n \u00e4r dammen som ligger vid Ist\u00e1n norr om Marbella. Den st\u00e5r f\u00f6r vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen till Torremolinos, Benalm\u00e1dena, Fuengirola, Mijas, Marbella, Estepona, Benahav\u00eds, Ist\u00e1n, Oj\u00e9n, Casares och Manilva.<\/p>\n
Experter talar nu om kronisk torka. Det blir resultatet n\u00e4r det inte kommer tillr\u00e4ckligt med regn f\u00f6r att fylla p\u00e5 vattenmagasinen. Reservoarer ligger st\u00e4ndigt p\u00e5 en kritisk l\u00e5g niv\u00e5 n\u00e5got vi m\u00e5ste v\u00e4nja oss vid.<\/p>\n
S\u00e5 hur ska tillg\u00e5ngen p\u00e5 vatten s\u00e4kras? Det finns en avsaltningsanl\u00e4ggning p\u00e5 kusten. Det var Marbellas tidigare omstridde borgm\u00e4stare Jes\u00fas Gil y Gil som l\u00e4t bygga den i samband med torkans \u00e5r 1995. 1996 och 1997 kom regnen och anl\u00e4ggningen togs inte i drift f\u00f6rr\u00e4n 2004.
\nDet var det b\u00e4sta Jes\u00fas Gil y Gil gjorde s\u00e4ger en del. Den kostade 40 miljoner euro att bygga men faktum \u00e4r att vattenbolaget Acosol, kommunernas samf\u00e4llighet och offentliga bolaget Aquamed 25 \u00e5r senare betalar av p\u00e5 anl\u00e4ggningen.
\nKapaciteten ligger p\u00e5 56.400 kubikmeter om dagen och ska trygga f\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6r 400.000 konsumenter vintertid och 1,2 miljoner under sommarhalv\u00e5ret 2018 i de elva kustkommunerna som ing\u00e5r i samf\u00e4lligheten, Mancomunidad de la Costa Occidental.
\nYtterligare en avsaltningsanl\u00e4ggning planeras att bygga p\u00e5 kusten. 2008 presenterades ett projekt f\u00f6r Fuengirola-Mijas. Med krisen rann det ut i sanden. Senare uppgifter pekar p\u00e5 att anl\u00e4ggningen ska st\u00e5 klar 2027.<\/p>\n
N\u00e4r dessa rader skrevs i m\u00e5nadsskiftet februari\/mars drog stormen Emma in \u00f6ver Iberiska halv\u00f6n. Till slut kom regnet. Hur l\u00e5ngt detta r\u00e4cker \u00e5terst\u00e5r att se.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
1990-talets f\u00f6rsta halva var ingen rolig syn p\u00e5 kusten. 1995 var det uppbr\u00e4nt och knustorrt. Golfbanornas greener var det enda som lyste gr\u00f6nt. Det fanns \u00e4ven n\u00e5gra golfbanor vars greener var gula. Av Ola Josefsson P\u00e5 Twitter: @JosefssonOla Torka \u00e4r ett av de allvarligaste problemen i s\u00f6dra Spanien. \u00c5terigen kan vi konstatera att vi har […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6930,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,36],"tags":[],"class_list":["post-6929","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-spanien-just-nu"],"yoast_head":"\n