{"id":69637,"date":"2024-02-18T01:00:40","date_gmt":"2024-02-18T00:00:40","guid":{"rendered":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/?p=69637"},"modified":"2024-02-20T16:28:11","modified_gmt":"2024-02-20T15:28:11","slug":"arvet-efter-de-sefardiska-judarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/","title":{"rendered":"Arvet efter de sefardiska judarna"},"content":{"rendered":"

De kallas f\u00f6r sefardiska judar vars f\u00f6rf\u00e4der tvingade l\u00e4mna Spanien i slutet p\u00e5 1400-talet.<\/strong><\/p>\n

Efter att en ny lag antogs i oktober 2015 beviljades drygt 4.000 sefardiska judar spanskt medborgarskap.<\/strong><\/p>\n

\"\"

Fakta\/Judiskt n\u00e4tverk i Spanien
I Spanien finns n\u00e4tverket \u201dLa Red de Juder\u00edas de Espa\u00f1a, Caminos de Sefarad\u201d med totalt 19 historiska st\u00e4der d\u00e4r du kan uppt\u00e4cka det judiska arvet. L\u00e4s mer p\u00e5: redjuderias.org<\/p><\/div>\n

Iberiska halv\u00f6n och Spaniens l\u00e4ge i V\u00e4steuropa med havet runt omkring har gjort att m\u00e5nga folkslag stannat till h\u00e4r.<\/p>\n

Judarna kom ungef\u00e4r samtidigt som fenicierna och har befolkat Spanien i minst tv\u00e5 tusen \u00e5r. I v\u00e5ra dagar kan du g\u00e5 p\u00e5 uppt\u00e4cktsf\u00e4rd och studera de sefardiska judarnas liv. En historia som ingen har lyckats begrava helt, varken morer eller katoliker.<\/p>\n

Det moriska arvet<\/strong><\/h2>\n

Det moriska arvet, det vill s\u00e4ga vad morerna som invaderade Spanien fr\u00e5n Nordafrika via Gibraltar \u00e5r 711 l\u00e4mnade efter sig, k\u00e4nner de flesta till. Det var araber och berber som var muslimer och efter n\u00e4ra tv\u00e5 \u00e5r hade de tagit kontroll \u00f6ver n\u00e4stan hela Iberiska halv\u00f6n.<\/p>\n

Den 2 januari 1492 kapitulerade den siste nasridiske h\u00e4rskaren av Granada, Muhammad XII (\u00e4ven k\u00e4nd som Boabdil) f\u00f6r de katolska monarkerna Fernando och Isabel och \u00f6verl\u00e4mnade resterna av det som \u00e5terstod av det muslimska Spanien. Reconquistan eller er\u00f6vringen var \u00f6ver.<\/p>\n

Muhammad XII fick stanna och tilldelades ett litet omr\u00e5de i Alpujarras p\u00e5 sydsluttningen av Sierra Nevada. Men n\u00e5gra \u00e5r senare valde han att emigrera till Nordafrika.<\/p>\n

Alhambra i Granada som \u00e4r ett av landets mest bes\u00f6kta turistm\u00e5l och vittnar om den moriska epoken. Eller C\u00f3rdobas Mezquita. P\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e5ll har vi den gamla moriska f\u00e4stningen Alcazaba p\u00e5 Gibralfaro-kullarna ovanf\u00f6r M\u00e1lagas hamn.<\/p>\n

150.000 judar l\u00e4mnade<\/strong><\/h2>\n
\"\"

De judiska kvarteren i Le\u00f3n.<\/p><\/div>\n

Genom inkvisitionen som fungerade som en religi\u00f6s domstol bedrevs jakt p\u00e5 k\u00e4ttare. Morerna tvingades l\u00e4mna landet. \u00c4ven judar som inte omv\u00e4nde sig till kristendomen utvisades, uppskattningsvis 150.000 judar spreds \u00f6ver l\u00e4nderna runt Medelhavet.<\/p>\n

En ny bok som utkom efter \u00f6nskem\u00e5l av det judiska samfundet i Spanien (Federaci\u00f3n de Comunidades Jud\u00edas de Espa\u00f1a) beskriver arvet som den hebreiska kulturen l\u00e4mnade efter sig. I v\u00e5ra dagar lever omkring 45.000 judar i Spanien varav fem tusen i provinsen M\u00e1laga.<\/p>\n

Det judiska arvet<\/strong><\/h2>\n

N\u00e4r vi b\u00f6rjar skrapa p\u00e5 ytan ser vi ganska snart att det judiska arvet finns i hela landet. Det handlar om monument, gamla hus och kvarter, handlingar fr\u00e5n offentliga och privata arkiv, arkeologiska l\u00e4mningar som finns under v\u00e5ra f\u00f6tter n\u00e4r vi promenerar i gamla stadsk\u00e4rnor men \u00e4ven i gastronomi och i sl\u00e4ktskap. Men det finns inte alltid i folks kollektiva minne.<\/p>\n

F\u00f6r en del \u00e5r sedan bes\u00f6kte jag Toledo. H\u00e4r ligger det sefardiska museet som tidigare var den imponerande synagogan Tr\u00e1nsito som kung Peter I av Kastilien l\u00e4t Samuel Halevi Abulafia uppf\u00f6ra \u00e5r 1360 som tack f\u00f6r att Halavi st\u00e4llt upp f\u00f6r kungen.<\/p>\n

Judarnas stad<\/strong><\/h2>\n
\"\"

I Toledo finns ett outt\u00f6mligt skattvalv av judiska vittnesm\u00e5l.<\/p><\/div>\n

Toledo och stadsdelen \u201dla madinat-al-yahud\u201d betraktades som judarnas stad och var juvelen bland de judiska kvarteren i V\u00e4steuropa p\u00e5 1200-talet. Det finns m\u00e5nga legender att stifta bekantskap med under ett bes\u00f6k i Toledo, s\u00f6der om Madrid.<\/p>\n

Andra platser \u00e4r Besal\u00fa i Gerona som har ett judiskt bad, en s\u00e5 kallad mikve, fr\u00e5n 1100-talet som \u00e4r intakt.<\/p>\n

I samband med att nya bost\u00e4der byggdes i \u00dabeda 2010 uppt\u00e4cktes resterna av en vattensynagoga som hade varit bortgl\u00f6md under flera \u00e5rhundraden. P\u00e5 \u00c0vilas gamla stadsmur \u00e4r det skrivet med gammalhebreiska. N\u00e5got som forskaren Irit Green har arbetat h\u00e5rt med att tyda de senaste \u00e5ren.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Forskning och nya uppt\u00e4ckter om de sefardiska judarnas liv p\u00e5 Iberiska halv\u00f6n visar att de kom under samma epok som fenicierna och byggde sina samh\u00e4llen.<\/p>\n

Uppt\u00e4ckter beskriver h\u00e4ndelser fr\u00e5n perioden d\u00e5 sefardiska judar levde i Spanien. Som Adra-stenen och vittnesb\u00f6rdet om den lilla flickan Annia Salom\u00f3nula som avled bara ett \u00e5r och fyra m\u00e5nader gammal som dokumenterades av historikern Antonio Garc\u00eda Bellido 1859.<\/p>\n

I det historiska museet Sagunto kan vi studera ark fr\u00e5n hundratalet som knyter samman spansktalande judar med den judiska diasporan efter \u00e5r 70 d\u00e5 romarna intog Jerusalem efter en tids bel\u00e4gring.<\/p>\n

Precis som vid sefardiska museet i Toledo kan vi \u00e4ven i Tarragona se judiska bad med inskriptioner p\u00e5 grekiska, latin och hebreiska fr\u00e5n 500-talet samt gravstenar i Tortosa med inskriptioner p\u00e5 samma tre spr\u00e5k som h\u00e4rstammar fr\u00e5n 600-talet.<\/p>\n

I kyrkan San Vicente i \u00c1vila omtalas de heliga martyrerna Vicente, Sabina och Cristeta fr\u00e5n 1100-talet med vittnesm\u00e5l om att judar var bosatta p\u00e5 platsen n\u00e4r f\u00f6rf\u00f6ljelsen inleddes av de kristna.<\/p>\n

Relationer med judar f\u00f6rbj\u00f6ds<\/strong><\/h2>\n

Efter romarna kom v\u00e4stgoterna till Spanien. Deras p\u00e5bud som f\u00f6rbj\u00f6d \u00e4ktenskap och relationer med judar har gjort att det i vissa fall \u00e4r sv\u00e5rare att finna arkeologiska uppt\u00e4ckter fr\u00e5n denna tid.<\/p>\n

Fr\u00e5n perioden med muslimernas ankomst till Spanien \u00f6kar antalet fynd fr\u00e5n den sefardiska judiska perioden. Det fanns en praxis om samexistens mellan morer, judar och kristna fram till att morer och judar f\u00f6rdrevs fr\u00e5n Spanien 1492. Fram till dess \u00e4r kulturarvet efter judarna ofta imponerande.<\/p>\n

Andalusien<\/strong><\/h2>\n
\"\"

Under ett bes\u00f6k i C\u00f3rdoba stannar m\u00e5nga till framf\u00f6r den judiska t\u00e4nkaren Maim\u00f3nides p\u00e5 plazuela de Tiber\u00edades.<\/p><\/div>\n

Det \u00e4r i Toledo men ocks\u00e5 i Andalusien i provinserna C\u00f3rdoba, Ja\u00e9n och M\u00e1laga som vi hittar judendomens guld\u00e5lder som k\u00e4nnetecknas av en period av fred, harmoni, stabilitet och v\u00e4lst\u00e5nd under 900- och 1.000-talen. Som den \u00e5terst\u00e4llda synagogan i C\u00f3rdoba eller skulpturen av den judiska t\u00e4nkaren Maim\u00f3nides p\u00e5 plazuela de Tiber\u00edades i slutet av calle Jud\u00edos i C\u00f3rdoba.<\/p>\n

I \u00d9beda i Ja\u00e9n ligger Sinagoga del \u00c1gua (vattensynagogan) d\u00e4r uppm\u00e4rksamheten \u00e4r stor i samband med sommarsolst\u00e5ndet. Den gamla medeltida synagogan drar d\u00e5 fler bes\u00f6kare \u00e4n normalt.<\/p>\n

Den uppt\u00e4cktes i modern tid och \u00f6ppnade f\u00f6r allm\u00e4nheten 2010. Namnet kommer av att n\u00e4r solen st\u00e5r som h\u00f6gst runt den 20 juni n\u00e5r dess str\u00e5lar ner i k\u00e4llaren d\u00e4r brunnen \u00e4r bel\u00e4gen.<\/p>\n

\"\"

Ibn Gabirol som st\u00e5r p\u00e5 calle Alcazabilla mitt emot den romerska teatern i M\u00e1laga.<\/p><\/div>\n

Har du bes\u00f6kt M\u00e1laga vid n\u00e5got tillf\u00e4lle har du s\u00e4kert sett statyn av den judiske poeten och filosofen Ibn Gabirol som st\u00e5r p\u00e5 calle Alcazabilla mitt emot den romerska teatern. Mellan calle San Agust\u00edn och calle Alcazabilla l\u00e5g de judiska kvarteren en g\u00e5ng i tiden.<\/p>\n

2021 var det f\u00f6r \u00f6vrigt tusen \u00e5r sedan Salomon ben Jehudah ibn Gabirol f\u00f6ddes. Ibn Gabirol skrev \u201dFons Vitae\u201d som \u00e4r ett sammandrag av judisk tro med referenser till judendomens grundtexter. Den skrevs ursprungligen p\u00e5 arabiska varf\u00f6r f\u00f6rfattaren ursprungligen togs f\u00f6r att vara en muslimsk filosof.<\/p>\n

Han var ocks\u00e5 en utm\u00e4rkt poet d\u00e4r han f\u00e5ngade \u201df\u00e5f\u00e4ngan av jordiska ting\u201d.<\/p>\n

Efter att man 1859 uppt\u00e4ckte en latinsk \u00f6vers\u00e4ttning av ’Fons Vitae’ 1859 samt en hebreisk \u00f6vers\u00e4ttning av den arabiska texten i Paris nationalbibliotek s\u00e5 var det inledningen till att Ibn Gabirol blev erk\u00e4nd. Tidigare hade ingen citerat honom.<\/p>\n

\u201dJudarnas stad\u201d<\/strong><\/h2>\n
\"\"

Lucena ligger i ett mycket vackert b\u00f6ljande andalusiskt landskap (Foto: Turismo de Lucena)<\/p><\/div>\n

N\u00e4r du reser runt i Andalusien kommer du att st\u00f6ta p\u00e5 namn som Ibn Shaprut (Ja\u00e9n) och Ibn Migash (Lucena) som b\u00e4r p\u00e5 arvet efter de sefardiska judarna.<\/p>\n

H\u00e4rom\u00e5ret bes\u00f6kte jag Lucena som kallades f\u00f6r \u201djudarnas stad\u201d. Lucena ligger i ett vackert b\u00f6ljande jordbrukslandskap med olivtr\u00e4d p\u00e5 rad och ving\u00e5rdar i Subb\u00e9ticaomr\u00e5det i hj\u00e4rtat av Andalusien.<\/p>\n

En strategisk plats d\u00e4r judar omkring \u00e5r 1.000 valde att bygga staden Eliossana som under tusentalets b\u00f6rjan hade en befolkning p\u00e5 1.200 judar. Namnet kommer fr\u00e5n hebreiskans \u201dEli ossana\u201d som betyder \u201dGud r\u00e4dda oss\u201d.<\/p>\n

Staden hade vid tidpunkten egen valuta, egen arm\u00e9 och var en oas d\u00e4r inv\u00e5narna innanf\u00f6r murarna hade privilegier med godk\u00e4nnande av det muslimska Konungariket Granada.<\/p>\n

\"\"

Det g\u00e5r att bes\u00f6ka den judiska begravningsplatsen som \u00e4r fr\u00e5n den andalusiska medeltiden (1000-1050), och som \u00e4r en av de st\u00f6rre i Europa.<\/p><\/div>\n

Judarna i Lucena bedrev en omfattande handel och industri. Den arabiska geografen Mohamed al-Edrisi beskrev Lucena p\u00e5 1.000-talet som rikare \u00e4n n\u00e5gon annan stad.<\/p>\n

Judarna levde fredligt tills striderna blossade upp mellan Almohader och Almoravider som var muslimska sekter och dynastier som slogs om vem av dem som var mest renl\u00e4rig.<\/p>\n

Lite mer \u00e4n tusen \u00e5r senare \u00e5terv\u00e4nder judiska turister till Lucena f\u00f6r att sp\u00e5ra sina r\u00f6tter.<\/p>\n

Toledo<\/strong><\/h2>\n

Men det g\u00e5r inte att komma ifr\u00e5n att det i Toledo finns ett outt\u00f6mligt skattvalv av judiska vittnesm\u00e5l d\u00e4r forskare har uppt\u00e4ckt tio olika judiska kvarter eller tio judiska stadsdelar spridda \u00f6ver samma stad. Det \u00e4r l\u00e4tt att g\u00e5 vilse i labyrinterna precis som det \u00e4r i katalanska Gerona eller l\u00e4ngs de slingrande gatorna i romerska och judiska Calahorra i La Rioja.<\/p>\n

\"\"

Vid d\u00f6rrkarmen till bostadshusen fanns det ett mindre h\u00e5l
\u201del hueco de la mezuz\u00e1\u201d med ett stycke pergament med en passage fr\u00e5n Psalm 121:8.<\/p><\/div>\n

Det finns m\u00e5nga vittnesb\u00f6rd och k\u00e4nnetecken som visar hur sefardiska judarna levde i Spanien. Vid d\u00f6rrkarmen till bostadshusen fanns det ett mindre h\u00e5l \u201del hueco de la mezuz\u00e1\u201d. H\u00e4r f\u00f6rvarades ett stycke pergament med en passage fr\u00e5n Psalm 121:8. N\u00e4r judarna skulle g\u00e5 in i sitt hus placerade de sin h\u00f6rgra hand d\u00e4r pergamentet l\u00e5g p\u00e5 d\u00f6rrkarmen och sa:<\/p>\n

\u201dM\u00e5 Herren bevaka min ut- och ing\u00e5ng nu och f\u00f6r alltid\u201d.<\/p>\n

Br\u00f6llopskontrakt som l\u00e5g till grund f\u00f6r sefardiska \u00e4ktenskap och komplett kl\u00e4dsel f\u00f6r brudgummen och bruden finns att se vid sefardiska museer. P\u00e5 flera st\u00e4llen i Spanien finns det rituella judiska bad, s\u00e5 kallade mikve, och judiska begravningsplatser.<\/p>\n

F\u00f6rf\u00f6ljelse<\/strong><\/h2>\n

Men det g\u00e5r \u00e4ven att hitta sp\u00e5r av f\u00f6rf\u00f6ljelse och d\u00f6d. Forskare har hittat kryptiska, hemliga sp\u00e5r fr\u00e5n 1492 och fram\u00e5t n\u00e4r judarna fick ge sig iv\u00e4g.<\/p>\n

Kors har ristats p\u00e5 hus som tidigare \u00e4gdes av judar f\u00f6r att markera katolikernas ankomst. I Torquemada d\u00e4r inkvisitionen \u00e4gde rum finns en Davidsstj\u00e4rna inristad. P\u00e5 andra st\u00e4llen finns texter inristade p\u00e5 hebreiska: \u201dVi \u00e4r h\u00e4r\u201d.<\/p>\n

I Palma de Mallorca levde en grupp sefardiska judar som p\u00e5 1970-talet protesterade mot general Franco f\u00f6r att de behandlades fel och inte fick bygglov eftersom de var judar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De kallas f\u00f6r sefardiska judar vars f\u00f6rf\u00e4der tvingade l\u00e4mna Spanien i slutet p\u00e5 1400-talet. Efter att en ny lag antogs i oktober 2015 beviljades drygt 4.000 sefardiska judar spanskt medborgarskap…<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":69638,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-69637","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\nArvet efter de sefardiska judarna - Svenska Magasinet<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"De kallas f\u00f6r sefardiska judar vars f\u00f6rf\u00e4der tvingade l\u00e4mna Spanien i slutet p\u00e5 1400-talet. Efter att en ny lag antogs i oktober 2015 beviljades drygt 4.000 sefardiska judar spanskt medborgarskap.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"noindex, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Arvet efter de sefardiska judarna\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"De kallas f\u00f6r sefardiska judar vars f\u00f6rf\u00e4der tvingade l\u00e4mna Spanien i slutet p\u00e5 1400-talet. Efter att en ny lag antogs i oktober 2015 beviljades drygt 4.000 sefardiska judar spanskt medborgarskap.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Svenska Magasinet\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/svenskamagasinet\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-02-18T00:00:40+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-02-20T15:28:11+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/Illustration02-stor.jpeg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1280\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"993\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Ola Josefsson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@SvenskaMagasine\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@SvenskaMagasine\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Ola Josefsson\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/7a82b8a73d171d32360a564b6d03508e\"},\"headline\":\"Arvet efter de sefardiska judarna\",\"datePublished\":\"2024-02-18T00:00:40+00:00\",\"dateModified\":\"2024-02-20T15:28:11+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/\"},\"wordCount\":1921,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/02\\\/Illustration02-stor.jpeg\",\"articleSection\":[\"Arkiv\",\"Artiklar\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/\",\"name\":\"Arvet efter de sefardiska judarna - Svenska Magasinet\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/02\\\/Illustration02-stor.jpeg\",\"datePublished\":\"2024-02-18T00:00:40+00:00\",\"dateModified\":\"2024-02-20T15:28:11+00:00\",\"description\":\"De kallas f\u00f6r sefardiska judar vars f\u00f6rf\u00e4der tvingade l\u00e4mna Spanien i slutet p\u00e5 1400-talet. Efter att en ny lag antogs i oktober 2015 beviljades drygt 4.000 sefardiska judar spanskt medborgarskap.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/02\\\/Illustration02-stor.jpeg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/02\\\/Illustration02-stor.jpeg\",\"width\":1280,\"height\":993,\"caption\":\"N\u00e4r du promenerar varsamt och stilla fram i judiska kvarter s\u00e5 titta ner. Kanske du i gatan ser m\u00e4rket som ing\u00e5r i n\u00e4tverket \u201dLa Red de Juder\u00edas de Espa\u00f1a.\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/artiklar\\\/reportage\\\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Arvet efter de sefardiska judarna\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/\",\"name\":\"Svenska Magasinet\",\"description\":\"Dina Spanska nyheter på Svenska\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/#organization\",\"name\":\"Melkerson y Nott SL\",\"alternateName\":\"Svenska Magasinet\",\"url\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/02\\\/SvM-logo-Xtra-Centrerad-SVART.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/02\\\/SvM-logo-Xtra-Centrerad-SVART.png\",\"width\":300,\"height\":99,\"caption\":\"Melkerson y Nott SL\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/www.facebook.com\\\/svenskamagasinet\",\"https:\\\/\\\/x.com\\\/SvenskaMagasine\"]},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/7a82b8a73d171d32360a564b6d03508e\",\"name\":\"Ola Josefsson\",\"description\":\"Bevakar Solkusten och Spanien sedan 1994.\",\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\"],\"url\":\"https:\\\/\\\/lightweb.dev\\\/l\\\/svm-temp\\\/reporter\\\/ola-josefsson\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Arvet efter de sefardiska judarna - Svenska Magasinet","description":"De kallas f\u00f6r sefardiska judar vars f\u00f6rf\u00e4der tvingade l\u00e4mna Spanien i slutet p\u00e5 1400-talet. Efter att en ny lag antogs i oktober 2015 beviljades drygt 4.000 sefardiska judar spanskt medborgarskap.","robots":{"index":"noindex","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Arvet efter de sefardiska judarna","og_description":"De kallas f\u00f6r sefardiska judar vars f\u00f6rf\u00e4der tvingade l\u00e4mna Spanien i slutet p\u00e5 1400-talet. Efter att en ny lag antogs i oktober 2015 beviljades drygt 4.000 sefardiska judar spanskt medborgarskap.","og_url":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/","og_site_name":"Svenska Magasinet","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/svenskamagasinet","article_published_time":"2024-02-18T00:00:40+00:00","article_modified_time":"2024-02-20T15:28:11+00:00","og_image":[{"width":1280,"height":993,"url":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/Illustration02-stor.jpeg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Ola Josefsson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@SvenskaMagasine","twitter_site":"@SvenskaMagasine","schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/"},"author":{"name":"Ola Josefsson","@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/#\/schema\/person\/7a82b8a73d171d32360a564b6d03508e"},"headline":"Arvet efter de sefardiska judarna","datePublished":"2024-02-18T00:00:40+00:00","dateModified":"2024-02-20T15:28:11+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/"},"wordCount":1921,"publisher":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/Illustration02-stor.jpeg","articleSection":["Arkiv","Artiklar"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/","url":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/","name":"Arvet efter de sefardiska judarna - Svenska Magasinet","isPartOf":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/Illustration02-stor.jpeg","datePublished":"2024-02-18T00:00:40+00:00","dateModified":"2024-02-20T15:28:11+00:00","description":"De kallas f\u00f6r sefardiska judar vars f\u00f6rf\u00e4der tvingade l\u00e4mna Spanien i slutet p\u00e5 1400-talet. Efter att en ny lag antogs i oktober 2015 beviljades drygt 4.000 sefardiska judar spanskt medborgarskap.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/#primaryimage","url":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/Illustration02-stor.jpeg","contentUrl":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/Illustration02-stor.jpeg","width":1280,"height":993,"caption":"N\u00e4r du promenerar varsamt och stilla fram i judiska kvarter s\u00e5 titta ner. Kanske du i gatan ser m\u00e4rket som ing\u00e5r i n\u00e4tverket \u201dLa Red de Juder\u00edas de Espa\u00f1a."},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/reportage\/arvet-efter-de-sefardiska-judarna\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Arvet efter de sefardiska judarna"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/#website","url":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/","name":"Svenska Magasinet","description":"Dina Spanska nyheter på Svenska","publisher":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/#organization","name":"Melkerson y Nott SL","alternateName":"Svenska Magasinet","url":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/SvM-logo-Xtra-Centrerad-SVART.png","contentUrl":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/SvM-logo-Xtra-Centrerad-SVART.png","width":300,"height":99,"caption":"Melkerson y Nott SL"},"image":{"@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/svenskamagasinet","https:\/\/x.com\/SvenskaMagasine"]},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/#\/schema\/person\/7a82b8a73d171d32360a564b6d03508e","name":"Ola Josefsson","description":"Bevakar Solkusten och Spanien sedan 1994.","sameAs":["https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp"],"url":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/reporter\/ola-josefsson\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69637","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69637"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69637\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/media\/69638"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69637"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69637"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69637"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}