N\u00e4r Spanska offentliga finanser och det spanska banksystemet uppm\u00e4rksammas \u00e4r det oftast i mindre smickrande ordalag. I ljuset av de senaste \u00e5rens korruptionsskandaler har det vuxit fram ett starkt f\u00f6rakt f\u00f6r myndigheter och finansiella institutioner. Av Ruben Larsen
\ne-post: ruben@hagakapital.se
\n+34 616 854 498<\/p>\n
Fenomenen i sig \u00e4r l\u00e4tta att f\u00f6rst\u00e5, dock finns det uppenbara nackdelar med att ensidigt fokusera p\u00e5 skandalerna.
\nF\u00f6rblindat av f\u00f6rakt riskerar man missa det som \u00e4ger rum. Hush\u00e5ll, f\u00f6retag och m\u00e5nga duktiga politiker har i stark motvind klarat av n\u00e5got som f\u00e5 andra l\u00e4nder har klarat av.
\nAvseende volymen i den ekonomiska aktiviteten kom v\u00e4ndningen 2013, sen dess har nominell BNP vuxit med ca 13,5 % vilket utg\u00f6r ca 139 miljarder Euro. Volymen har f\u00f6rl\u00e4ngts passerad nytt All Time High.
\nF\u00f6r att bromsa ett skenande budgetunderskott genomf\u00f6rdes mycket aggressiva reformer. Bland dessa genomf\u00f6rdes tunga reformer p\u00e5 arbetsmarknaden, pensionsreformer, krympning av en vulg\u00e4r offentlig sektor mm. M\u00e5nga var i princip politiskt sj\u00e4lvmord men tack vara politiskt mod genomf\u00f6rdes dessa sm\u00e4rtsamma \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n
Hur st\u00e5r det d\u00e5 till med Spanska offentliga finanser?
\nNedan har jag sammanst\u00e4llt data fr\u00e5n nationalr\u00e4kenskaper, nationell budget och n\u00e5gra siffror fr\u00e5n regional niv\u00e5. Fr\u00e5n 2007 till 2011 minskade skatteinkomsterna med drygt 56 miljarder euro. Detta som et resultat av f\u00e4rre beskattningsbara transaktioner mellan hush\u00e5ll och f\u00f6retag.
\n\u00c5r 2011 var underskottet p\u00e5 hela 98 miljarder Euro, n\u00e4stan 10 % av BNP. F\u00f6rra \u00e5ret hade underskottet krympt till 36 miljarder. Med h\u00e4nsyn till f\u00f6ruts\u00e4ttningarna har Spanien gjort en imponerande resa.
\nF\u00f6r den som \u00e4r lite mer intresserad har jag gjord en f\u00f6renkling av distributionen avseende offentliga inkomster. Trots en l\u00e4gre procentuell beskattning \u00f6kar offentliga inkomster. F\u00f6rklaringen \u00e4r att volymen i transaktioner mellan f\u00f6retag och hush\u00e5ll har \u00f6kat. Flera beskattningsbara transaktioner ger en st\u00f6rre skattebas och h\u00f6gre inkomster.<\/p>\n
Avseende distributionen av offentliga kostnader \u00e4r st\u00f6rsta boven \u00f6kade pensionskostnader, trots l\u00e4gre kostnader f\u00f6r A kassa (1,4 % av BNP) och socialbidrag \u00f6kar denna post aggressivt. F\u00f6rklaringen \u00e4r demografisk.
\nPrognoserna f\u00f6r budgeten bygger p\u00e5 antagandet att nuvarande finanspolitik ligger fast. Vidare f\u00f6ruts\u00e4tts att senaste \u00e5rens tillv\u00e4xt av nya arbetstillf\u00e4llen forts\u00e4tter med samma \u00e5rliga volym om ca 500 000 heltidsjobb. Procentuell tillv\u00e4xttakt kommer dock att krympa n\u00e5got.
\nDet spanska socialf\u00f6rs\u00e4kringssystemet finansieras av arbetsgivaravgifter. I perioder med h\u00f6g syssels\u00e4ttning g\u00e5r \u00f6verskottet fr\u00e5n denna post till reservfonden. I perioder med h\u00f6g arbetsl\u00f6shet h\u00e4mtas pengar fr\u00e5n fonden f\u00f6r att t\u00e4cka underskottet i socialf\u00f6rs\u00e4kringssystemet. R\u00e4cker inte detta till h\u00e4mtas resterande underskott fr\u00e5n budgeten. Reservfonden \u00e4r n\u00e4stan t\u00f6md i dagsl\u00e4get.<\/p>\n
Aggregerad offentlig skulds\u00e4ttning \u00f6kade dramatisk som ett resultat av \u00e5r med gigantiska budgetunderskott.
\nToppen passerades 2014 och med en prognostiserad nominell tillv\u00e4xt p\u00e5 drygt 4 % samt effekten av nya sj\u00f6satta reformer f\u00f6rv\u00e4ntas offentlig skulds\u00e4ttning krympa rej\u00e4lt n\u00e4rmaste \u00e5ren. Bulken av l\u00e5nen drygt 90 % har en l\u00f6ptid p\u00e5 ca 6 \u00e5r. Tack vara finanspolitiska \u00e5tg\u00e4rder och framf\u00f6rallt en h\u00f6g nominell BNP tillv\u00e4xt f\u00f6rv\u00e4ntas offentliga skulder krympa till ca 91 % vid utg\u00e5ngen av 2020.<\/p>\n
Bryter vi ut skulderna i n\u00e5gra regioner har dessa j\u00e4mf\u00f6rd med regional BNP dragit iv\u00e4g en hel del. \u00d6verraskande ligger Andalusien under det regionala genomsnittet f\u00f6r b\u00e5da \u00e5ren (2007 \u2013 2017). Lika \u00f6verraskande \u00e4r skulds\u00e4ttningen i Katalonien och Valencia som ligger en bra bit \u00f6ver det regionala snittet.
\nTittar vi p\u00e5 regional budgetbalans i procent av regional BNP ligger Andalusien \u00e4ven h\u00e4r l\u00e4gre. St\u00f6rsta bovarna \u00e4r s\u00e5ledes Katalonien och Valencia.<\/p>\n
N\u00e4r Europeiska Kommissionen i sina \u00e5rliga landrapporter beskriver hush\u00e5llsskulder och f\u00f6retagsskulder i Sydeuropa har man konsekvent anv\u00e4nt begreppet \u201dprivata skulder\u201d. Problemet med att sl\u00e5 ihop hush\u00e5llsskulder och f\u00f6retagsskulder \u00e4r att det inte framg\u00e5r huruvida man har n\u00e4ttat ut f\u00f6retagens internl\u00e5ning. Detta \u00e4r dock en mycket enkel \u00f6vning d\u00e5 Eurostat redovisar b\u00e5da m\u00e5tten. N\u00e4ttar man ut internl\u00e5ningen vilket man alltid g\u00f6r n\u00e4r man beskriver offentlig skulds\u00e4ttning f\u00e5r man en mycket mer precis bild av total bel\u00e5ning.<\/p>\n
Om vi har tv\u00e5 f\u00f6retag, ett moderbolag och ett dotterbolag som b\u00e5da l\u00e5nar 50 euro vardera av banken blir total bel\u00e5ning s\u00e5ledes 100 Euro. Om moderbolaget f\u00e5r b\u00e4ttre l\u00e5nevillkor och l\u00e5nar 100 euro av banken och sen l\u00e5nar ut 50 euro till dotterbolaget blir total bel\u00e5ning 150 Euro. (konsoliderade & icke konsoliderade skulder) <\/p>\n
Senaste 6 \u00e5rens minskning av privata skulder har varit av en dignitet som historiskt saknar sitt motstycke.
\nSkulderna forts\u00e4tter att krympa i rask takt och det v\u00e4rkar som om amortering har blivit den nya nationalsporten i Spanien.
\nL\u00e4gre kostnader f\u00f6r skulder som ett resultat av l\u00e5ga r\u00e4ntor och aggressiv amortering har frigjord enorma resurser f\u00f6r sparande och konsumtion. Hush\u00e5llens finansiella sparande vilket i princip best\u00e5r av bankmedel har \u00f6kat fr\u00e5n ca 45 % av BNP 2008 till ca 128 % av BNP i skrivande stund.<\/p>\n
Samtidigt som skulderna krymper har fastighetspriser b\u00f6rjat r\u00f6ra sig upp\u00e5t. P\u00e5f\u00f6ljande l\u00e4gre bel\u00e5ningsgrader har st\u00e4rkt hush\u00e5llens f\u00f6rm\u00f6genhet samt kraftigt f\u00f6rb\u00e4ttrat bankernas s\u00e4kerheter f\u00f6r befintliga krediter.
\nEffekten av skuldminskningen p\u00e5 BNP tillv\u00e4xten underskattas rej\u00e4lt. F\u00f6r att belysa fenomenen har jag brutit ut volymen i hush\u00e5llens konsumtion f\u00f6r \u00e5ren 2008 och 2016. Vidare har jag j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6r\u00e4ndringen i antal l\u00f6ntagare, l\u00f6neminskning, sparande och nya krediter.<\/p>\n
Hush\u00e5llens konsumtion \u00e5r 2016 var s\u00e5ledes 25 MRD h\u00f6gre \u00e4n 2008. Hur kan detta f\u00f6rklaras d\u00e5 l\u00f6nerna har g\u00e5tt ned ca 3 % samt att 2,2 miljoner f\u00e4rre hade jobb? Sparandet har dubblats och ingen l\u00e5nar. Hur kan det ha sig att volymen i konsumtion var \u00f6ver 4 % h\u00f6gre p\u00e5 nettol\u00f6ner (efter sparande) som var 11,5 % l\u00e4gre.<\/p>\n
Svaret \u00e4r best\u00e5ende l\u00e4gre kostnader f\u00f6r ej BNP drivande transaktioner som kreditkostnader. Dessa har genererat ett kraftigt \u00f6verskott till k\u00f6p av nyproducerade varor och tj\u00e4nster, samt ett \u00f6kat sparande. \u00d6kningen i efterfr\u00e5gan skapar kapacitetspress f\u00f6r producenter, nya jobb skapas som i sin tur genererar nya konsumenter. Flera beskattningsbara transaktioner uppst\u00e5r och offentliga finanser kan saneras. Detta \u00e4r motorn i Sydeuropeisk realekonomisk tillv\u00e4xt.<\/p>\n
L\u00e4gre l\u00f6ner har tagit ned produktionskostnaderna i Spanien. J\u00e4mf\u00f6rd med resten av EU har Spanien f\u00e5tt rej\u00e4la konkurrensf\u00f6rdelar. L\u00e4gre ULC g\u00f6r att Spansk industri absorberar stora produktionsvolym f\u00f6r export.
\n Spanska Banker
\nSpanska banker har levt i tuff motvind senaste \u00e5ren. L\u00e5g inflation och tidvis deflation har lett till en noll-r\u00e4ntemilj\u00f6 med p\u00e5f\u00f6ljande l\u00e5ga marginaler. Vidare har den totala l\u00e5nevolymen krympt d\u00e5 alla amorterar och ingen vill l\u00e5na. H\u00f6g volym av d\u00e5liga l\u00e5n samt avskrivningar av store f\u00f6rluster har slagit h\u00e5rt mot l\u00f6nsamhet och kapitalt\u00e4ckning.<\/p>\n
Senaste \u00e5rens l\u00e5nebeteende kan med f\u00f6rdel ses i ljuset av de teoretiska antagandena som modern penningpolitik bygger p\u00e5. Centralbankernas huvud-uppdrag \u00e4r att stimulera till en efterfr\u00e5gan p\u00e5 varor och tj\u00e4nster som \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n utbudet. Om detta intr\u00e4ffar f\u00f6rv\u00e4ntas utbudsbristen generera pris\u00f6kningar, vilket man i v\u00e4stv\u00e4rlden har en m\u00e5ls\u00e4ttning om 2 % i \u00e5rstakt. Om det motsatta skulle intr\u00e4ffa och utbudet skulle vara st\u00f6rre \u00e4n efterfr\u00e5gan antas priserna g\u00e5 ned. Under ett s\u00e5dant scenario antar man att konsumenterna skjuter p\u00e5 sina ink\u00f6p d\u00e5 det blir billigare att v\u00e4nta. Ett s\u00e5dant fenomen skulle leda till massarbetsl\u00f6shet och ekonomisk kollaps d\u00e5 ingen i p\u00e5-v\u00e4ntan av l\u00e4gre priser k\u00f6per varor och tj\u00e4nster.
\nDeflationen kom som ett brev p\u00e5 posten i sambandet med kollapsen 2008 och centralbankerna tog fram den stora kanonen och s\u00e4nkte r\u00e4ntan till noll. Enorma resurser som tidigare gick till l\u00e5ngivare fans numera kvar hos hush\u00e5ll, f\u00f6retag och stater.<\/p>\n
Dessa resurser f\u00f6rv\u00e4ntas nu kastas in i konsumtion. Antagandet bygger p\u00e5 att centralbankens penningpolitik kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att manipulera och fj\u00e4rrstyra konsumenternas k\u00f6pbeslut.
\nDenna g\u00e5ng visade sig teorin inte st\u00e4mma. Det tog drygt fem \u00e5r innan konsumenterna f\u00f6rsiktigt gick tillbaks till aff\u00e4rerna.<\/p>\n
Sedan 2013 till i dag har efterfr\u00e5gan sakta men s\u00e4kert \u00f6kad och numera kan vi se pris\u00f6kningar f\u00f6rsiktigt komma tillbaks. Detta kan ses som ett utryck f\u00f6r att efterfr\u00e5gan \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att passera utbudet i volym.
\nR\u00e4ntemarginaler kommer s\u00e5ledes \u00f6ka och bidra till h\u00f6gre l\u00f6nsamhet. Vidare kan man se en \u00f6kning i kreditgivningen. Trots att den totala volymen f\u00f6rfarande krymper i nominella termer kommer n\u00e4rmaste \u00e5rens skuldminskningar drivas av nominell BNP tillv\u00e4xt. J\u00e4mf\u00f6r vi sydeuropeiska banker med nordeuropeiska har inte dessa gjort samma resa med avseende finansiella produkter till konsumenter och f\u00f6retag. Detta \u00e4r i stor utstr\u00e4ckning \u00e4r nya verksamhetsgrenar som v\u00e4xer fram.<\/p>\n
Enligt senaste stabilitetsrapporten fr\u00e5n BDE (Spanska Centralbanken) var spanska bankers konsoliderade inkomst 15,6 MRD f\u00f6r 2017. Detta \u00e4r ca 44 % h\u00f6gre \u00e4n 2016. Dessa siffror \u00e4r rensad f\u00f6r Banco Popular som omh\u00e4ndertogs av Santander.
\nROA \u00f6kade fr\u00e5n 0,3 % till 0,43 % och ROE \u00f6kade fr\u00e5n 4,3 % till 6 %
\nM\u00e4ngden d\u00e5liga l\u00e5n har minskat rej\u00e4lt och ligger stort s\u00e4tt i linje med EU snittet.
\nBel\u00e5ningsgraden p\u00e5 befintlig l\u00e5nestock \u00e4r ca 58 % och nya l\u00e5n ligger kring 73 %. H\u00e4nsyn till senaste \u00e5rens prisnedg\u00e5ngar p\u00e5 fastigheter \u00e4r inr\u00e4knad.<\/p>\n
Bankernas kapitalt\u00e4ckningsgrad har gradvis f\u00f6rb\u00e4ttrats och i ljus av senaste \u00e5rens enorma intresse f\u00f6r finansiella f\u00f6retag, s\u00e4rskilt sydeuropeiska akt\u00f6rer kan man med h\u00f6g sannolikhet anta att dessa \u00e4r genom analyserad.<\/p>\n
Analytiker h\u00e4vdar ofta att sydeuropeisk bank marknad \u00e4r \u00f6veretablerad, detta \u00e4r s\u00e5klart inte tagen ur luften med senaste \u00e5rens rationaliseringsarbete f\u00e5r liten eller ingen uppm\u00e4rksamhet. Varf\u00f6r ekonomer forts\u00e4tter att raljera \u00f6ver ett fenomen som var en sanning f\u00f6r ti \u00e5r sen utan at lyfta fram f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rklara.<\/p>\n
Det verkar som att man har tagit ett FN beslut om att h\u00e4nga ut Sydeuropa som inkompetenta ekonomier, det kanske f\u00f6renklar tillvaron att ha n\u00e5gon som \u00e4r lite dum att peka p\u00e5. \u00c5terigen \u00e4r risken att man f\u00f6rblindas av egen f\u00f6rtr\u00e4fflighet och missar det som \u00e4ger rum.<\/p>\n
Ur ett konjunkturcykel perspektiv \u00e4r v\u00e4rldens ekonomier kommit olika l\u00e5ngt, dock uppvisar i princip samtliga stora ekonomier tillv\u00e4xt. Jag anser att vi b\u00f6jar n\u00e4rma oss mitten och att vi har en kredit-resa att g\u00f6ra innan vi n\u00e5r n\u00e4sta topp. N\u00e4r man har gl\u00f6mt sin m\u00f6da kommer hush\u00e5ll och f\u00f6retag igen att kasta sig p\u00e5 kredit karusellen och vi f\u00e5r en ny period av kasino ekonomi.<\/p>\n
Under denna period kommer bank aktier vara en l\u00f6nsam historia.<\/p>\n
N\u00e4r detta \u00e4r sagt ska inte detta resonemang p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt appliceras p\u00e5 svenska och norska banker. Detta avser Sydeuropeiska banker som till sin potential efter min mening \u00e4r underv\u00e4rderad avseende pris p\u00e5 l\u00f6nsamhet (aktiekurser)<\/p>\n
K\u00e4llor
\nSpanska statistiska centralbyr\u00e5n, Spanska finansdepartementet, Spanska centralbanken, Eurostat och Europeiska kommissionen <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r Spanska offentliga finanser och det spanska banksystemet uppm\u00e4rksammas \u00e4r det oftast i mindre smickrande ordalag. I ljuset av de senaste \u00e5rens korruptionsskandaler har det vuxit fram ett starkt f\u00f6rakt f\u00f6r myndigheter och finansiella institutioner. Av Ruben Larsen e-post: ruben@hagakapital.se +34 616 854 498 Fenomenen i sig \u00e4r l\u00e4tta att f\u00f6rst\u00e5, dock finns det uppenbara […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6970,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6969","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n