Skulds\u00e4ttningsgraden f\u00f6r den spanska statsskulden f\u00f6ll med 1,1 % under f\u00f6rra \u00e5ret. BNP f\u00f6r 2018 slutade p\u00e5 drygt 1 208 MRD euro och statsskulden var vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 1 171 MRD Euro. Skulds\u00e4ttningsgraden blir s\u00e5ledes 96,94 % av BNP. I nominella termer \u00f6kade skulden n\u00e5got men d\u00e5 expansionen i ekonomien var starkare blev bel\u00e5ningsgraden l\u00e4gre. KR\u00d6NIK\u00d6R Ruben Larsen
\ne-post: ruben@hagakapital.se +34 616 854 498<\/p>\n
Underskottet i socialf\u00f6rs\u00e4kringssystemet var huvudf\u00f6rklaringen till den nominella skuld\u00f6kningen, vilket i sig drivs av h\u00f6gre och ofinansierade pensions\u00e5taganden. En effekt av flera personer i jobb som bidrar med arbetsgivaravgifter till socialf\u00f6rs\u00e4kringssystemet samt att f\u00e4rre personer f\u00e5r bidrag, g\u00f6r att vi n\u00e4rmar oss balans i socialf\u00f6rs\u00e4kringen under \u00e5ret.<\/p>\n
Den 4 mars i \u00e5r hade spanska myndigheter refinansierat 30 % av skulder som f\u00f6rfaller under 2019. Intresset f\u00f6r spanska statsskulder bland ickespanjorer v\u00e4xer och efterfr\u00e5gan har tagit ned genomsnittsr\u00e4ntan i \u00e5rets uppl\u00e5ning till 0,62 %. Regionala myndigheter minskade skulderna med 2,5 % och lokala myndigheter minskade skulderna med 2,2 %.<\/p>\n
Handelsbalans
\nSom f\u00f6ljd av h\u00f6gre oljepris \u00f6kade underskottet i handelsbalansen n\u00e5got. Enligt siffror fr\u00e5n tullen \u00f6kade exporten av varor med 2,9 % under 2018, priserna p\u00e5 exporterade varor steg med 3 %. Exporten till EU som helhet \u00f6kade med 0,9 % och \u00f6kningen till Portugal var 6,3 %. Till Tyskland minskade handeln med ca 0,1 %. Som kuriosa \u00f6kade exporten till Nordafrika och Venezuela. I den totala exporten \u00e4r EU destination f\u00f6r 65,6 %, USA 4,5 % och Kina 2,2 %.<\/p>\n
V\u00e4rdet av exporten ligger 40 % \u00f6ver toppniv\u00e5n 2008 och 120 % \u00f6ver bottenniv\u00e5n 2010. Spansk export utg\u00f6r stadigt mer av den globala t\u00e5rtan. Exporten har vuxit f\u00f6rbi spansk BNP som del av den globala ekonomin med drygt 10 %. Trenden i utvecklingen \u00e4r mycket stark j\u00e4mf\u00f6rd med andra europeiska ekonomier. Numera flyger Spanien p\u00e5 tv\u00e5 starka motorer (extern & intern efterfr\u00e5gan) vilket \u00e4r unikt i dagens verklighet med politisk motvind fr\u00e5n alla h\u00e5ll.<\/p>\n
Importen av varor \u00f6kade med ca 5,6 % f\u00f6rra \u00e5ret och pris\u00f6kningen var 4,5 %. Priser p\u00e5 icke energirelaterade produkter var i underkant av 2,5 %. Importen av varor fr\u00e5n EU utg\u00f6r 53,8 %, USA 4,1 % och Kina 8,4 %.<\/p>\n
Exporten av spanska tj\u00e4nster utg\u00f6r drygt 10,5 % av BNP, i Europa \u00e4r det endast England som har en st\u00f6rre serviceexport i relation till BNP \u00e4n Spanien. Av 4,6 miljoner jobb i Spanien som \u00e4r l\u00e4nkad till spansk export, utg\u00f6r 3 miljoner export av tj\u00e4nster. Den generella uppfattningen \u00e4r att export av turist relaterade tj\u00e4nster \u00e4r st\u00f6rst men sedan 2007 \u00e4r icke turist relaterade tj\u00e4nster st\u00f6rst. Tj\u00e4nsteexporten v\u00e4xer mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 starkt som varuexporten och har i dagsl\u00e4get ett \u00f6verskott p\u00e5 15 miljarder euro mot ett underskott p\u00e5 drygt 18 miljarder f\u00f6r varor.<\/p>\n
Trenden och dynamiken i spansk export har \u00e4ndrats radikalt senaste 10 \u00e5ren. Antalet exportbolag och det genomsnittliga v\u00e4rdeskapandet f\u00f6r dessa bolag v\u00e4xer mycket fort. Detta fenomen uppm\u00e4rksammas s\u00e4llan d\u00e5 ekonomer onyanserat tittar p\u00e5 sammanlagda siffror f\u00f6r handelsbalansen. En \u00f6kning i export relaterade arbetstillf\u00e4llen \u00e4r mycket positivt f\u00f6r hush\u00e5llens f\u00f6rs\u00f6rjningsf\u00f6rm\u00e5ga. Trist \u00e4r att fenomenet drunknar i det mediala bruset fr\u00e5n handelsunderskottet.<\/p>\n
Bytesbalansen
\nTittar vi p\u00e5 alla betalningar och transfereringar \u00f6ver gr\u00e4nserna, \u00e4r Spanien de senaste 7 \u00e5ren en netto l\u00e5ngivare emot resten av v\u00e4rlden. \u00d6verskotten minskade n\u00e5got mot f\u00f6rra \u00e5ret men ligger fortfarande p\u00e5 1,2 % av f\u00f6rra \u00e5rets BNP.<\/p>\n
Framtidstro
\nHush\u00e5llens robusta ekonomi g\u00f6r att konsumentf\u00f6rtroendet ligger p\u00e5 mycket h\u00f6ga niv\u00e5er. Enligt februari m\u00e4tningen var indexet p\u00e5 96,1 vilket \u00e4r f\u00f6rkrisniv\u00e5. Bottennoteringen var 37,6 i juli 2012.<\/p>\n
Hotet om ett fullskaligt handelskrig och l\u00e4gre tillv\u00e4xtf\u00f6rv\u00e4ntningar, tog modet fr\u00e5n tillverkningsindustrin under 2018. Trots mars m\u00e5nads kyla ser det ut som att hum\u00f6ret har bottnat ut och Spanien visar igen v\u00e4gen med f\u00f6rst\u00e4rkt f\u00f6rtroende.<\/p>\n
Servicesektorn verkar vara ober\u00f6rd av det globala bruset och ligger stabilt p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5. Skillnaden mellan tillverkningsindustri och servicesektorn tyder p\u00e5 att oron f\u00f6r handelskrig \u00e4r huvudk\u00e4llan f\u00f6r \u00e5ngest. F\u00f6rmodligen har \u00e5ngesten bottnat ut och \u00e5rets b\u00f6rs\u00e5terh\u00e4mtning p\u00e5 drygt 11 \u00e4r ett tydligt tecken p\u00e5 detta.<\/p>\n
Spanskt bidrag till EUs budget var 8,08 miljarder Euro f\u00f6r hel\u00e5ret 2017. \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n EU till Spanien uppgick till 9,66 miljarder vilket g\u00f6r Spanien till netto bidragsmottagare p\u00e5 1,58 miljarder Euro. Nettobidraget utg\u00f6r 0,13 % av Spaniens BNP.<\/p>\n
Hush\u00e5ll
\n\u00c5ret 2008 uppgick hush\u00e5llens kostnader f\u00f6r krediter till 55 % av hush\u00e5llens inkomster. Nu \u00e4r siffran 33 %. Kostnadsreduktionen utg\u00f6r 660 euro per m\u00e5nad i frigjorda resurser till hush\u00e5llen. Summerar vi \u00f6verskottet f\u00e5r vi en totalsumma p\u00e5 182 miljarder Euro. F\u00f6rra \u00e5ret \u00f6kade BNP med 41 miljarder vilket \u00e4r ca 23 % av samlade resurser som hush\u00e5llen har frigjort. Hush\u00e5llen har genom egen skuldsanering, frigjort enorma resurser och endast en br\u00e5kdel har hittat v\u00e4gen ut i realekonomin. Fenomenet \u00e4r inte isolerat till Spanien utan observeras i hela v\u00e4stv\u00e4rlden med undantag av Norge och Sverige. I sken av detta \u00e4r en f\u00f6rest\u00e5ende l\u00e5gkonjunktur mycket osannolikt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Skulds\u00e4ttningsgraden f\u00f6r den spanska statsskulden f\u00f6ll med 1,1 % under f\u00f6rra \u00e5ret. BNP f\u00f6r 2018 slutade p\u00e5 drygt 1 208 MRD euro och statsskulden var vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 1 171 MRD Euro. Skulds\u00e4ttningsgraden blir s\u00e5ledes 96,94 % av BNP. I nominella termer \u00f6kade skulden n\u00e5got men d\u00e5 expansionen i ekonomien var starkare blev bel\u00e5ningsgraden […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-7077","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n