Centralbanker och institutioner har de senaste m\u00e5naderna s\u00e4nkt prognoserna f\u00f6r ekonomisk aktivitet inf\u00f6r de kommande \u00e5ren. Sk\u00e4let \u00e4r en h\u00f6g niv\u00e5 av politisk oro och man f\u00f6rv\u00e4ntar sig att den os\u00e4kerhet som oron genererar kommer att p\u00e5verka konsumtionsbeslut och investeringsvilja. Av Ruben Larsen
\ne-post: ruben@hagakapital.se
\n+34 616 854 498<\/p>\n
I denna milj\u00f6 jagar ekonomer spalt plats d\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6vertr\u00e4ffa varandra med negativa prognoser som f\u00f6rkl\u00e4dda akademiska, vedertagna sanningar. M\u00e5nga av dessa onyanserade p\u00e5st\u00e5enden \u00e4r dessutom helt felaktiga. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r att \u201db\u00f6rsen har g\u00e5tt upp i 10 \u00e5r\u201d. Om vi tittar p\u00e5 amerikanska aktier hittar vi delvis en sanning i p\u00e5st\u00e5endet men f\u00f6r resten av v\u00e4rlden \u00e4r detta fel.<\/p>\n
F\u00f6rst kan det vara nyttigt att definiera ekonomisk aktivitet vilket huvudsakligen best\u00e5r av transaktioner mellan konsumenter och producenter, samt konsumenternas gemensamma upphandling genom den offentliga sektorn. L\u00e4gger vi till f\u00f6retagens investeringar och netto handelsbalans och summerar dessa, f\u00e5r vi BNP. Den summerade volymen av dessa transaktioner blir det vi slarvigt kallar \u201dekonomin\u201d.<\/p>\n
F\u00f6r att besvara fr\u00e5gan om det \u00e4r sannolikt att vi befinner oss i slutet av en h\u00f6gkonjunktur d\u00e4r volymen av transaktioner kommer att minska, m\u00e5ste vi studera de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som ligger bakom k\u00f6pbesluten.<\/p>\n
I Spanien var volymen av transaktioner \u00e5r 2008, 1.103 miljarder euro, f\u00f6rra \u00e5ret var BNP 1.207 miljarder euro. Volymen har \u00f6kat med drygt 9 % j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rra toppnoteringen. Tittar vi p\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar nedan, hittar vi ett intressant fenomen.<\/p>\n
Hur kan en miljon f\u00e4rre l\u00f6ntagare generera 104 miljarder mer i transaktioner \u00e4n i 2008? En f\u00f6rklaring skulle kunna vara att man har anv\u00e4nt sitt sparkapital eller l\u00e5nat. S\u00e5 \u00e4r inte fallet. Skulderna har krympt som sm\u00f6r i solen och banksparandet har dubblats. En sista f\u00f6rklaring skulle vara en extrem l\u00f6ne\u00f6kning men \u00e4ven l\u00f6nerna har krympt, s\u00e5 hur kan denna humla flyga?<\/p>\n
N\u00e4r krisen slog till och m\u00e4ngder av hush\u00e5ll inte kunde betala r\u00e4kningar blev folk skr\u00e4ckslagna. Jag lyssnade f\u00f6rra veckan p\u00e5 en familjefar med fyra sm\u00e5 barn som ber\u00e4ttade om hur det var n\u00e4r b\u00e5da f\u00f6rlorade jobbet. Efter en tid var pengarna slut och dom kunde inte k\u00f6pa mj\u00f6lk till en 3 m\u00e5nader gammal baby. Detta \u00e4r de personer som nu genererar transaktioner i en volym vi aldrig tidigare har sett. Hush\u00e5llen definierade fort skulderna som boven i dramat och gjorde allt de kunde f\u00f6r att bli av med dem. Man s\u00e5lde det som kunde s\u00e4ljas och i den grad det var m\u00f6jligt, tog man extrajobb.<\/p>\n
Centralbankerna s\u00e4nkte r\u00e4ntan till noll f\u00f6r att ta ned hush\u00e5llens och f\u00f6retagens r\u00e4ntekostnader och s\u00e5ledes stimulera till h\u00f6gre konsumtion, men hush\u00e5llen och f\u00f6retagen valde att amortera ist\u00e4llet. Det tog ca 5,5 \u00e5r innan vi s\u00e5g en f\u00f6rsiktig \u00f6kning i efterfr\u00e5gan av varor och tj\u00e4nster. Den \u00f6kade k\u00f6pkraften som h\u00e4rstammar fr\u00e5n l\u00e4gre skuldkostnader har kommit f\u00f6r att stanna, endast en liten del g\u00e5r till konsumtion. Resten g\u00e5r till banksparande och amortering. Trots detta \u00f6kade transaktionerna med drygt 41 miljarder euro f\u00f6rra \u00e5ret. F\u00f6r att bem\u00f6ta \u00f6kningen i efterfr\u00e5gan var producenterna tvungna att anst\u00e4lla 566 000 nya arbetare. Detta \u00e4r den h\u00f6gsta volym\u00f6kningen av antalet anst\u00e4llda som uppm\u00e4tts i Spanien. \u00d6kningen ligger ca 250 % h\u00f6gre \u00e4n volymen inom EU f\u00f6rra \u00e5ret. H\u00e4r ska det till\u00e4ggas att EU har \u201dAll Time High\u201d i antalet personer i arbete. Sen 2014 har det skapats n\u00e4stan 13 miljoner nya jobb.<\/p>\n
Tar vi h\u00e4nsyn till den milj\u00f6 d\u00e4r detta h\u00e4nder, \u00e4r utvecklingen extrem. De senaste \u00e5rens politiska cirkus har varit mycket ovanlig. D\u00e4rtill m\u00e5ste vi titta p\u00e5 de personer som genererar transaktionerna. Hush\u00e5llen var n\u00e4ra att mista allt och det fanns ingen hj\u00e4lp att f\u00e5. De \u00e4r fortfarande mycket f\u00f6rsiktiga med att k\u00f6pa n\u00e5got de kan klara sig utan. De f\u00f6retagare som anst\u00e4ller har slitit som djur f\u00f6r att \u00f6verleva krisen, att dra p\u00e5 sig nya kostnader i form av anst\u00e4llda ligger inte h\u00f6gst p\u00e5 \u00f6nskelistan.<\/p>\n
Summan av k\u00f6pbesluten till dessa personer \u00e4r det som sammantaget utg\u00f6r ekonomin. Kommer volymen i transaktionerna att \u00f6ka i framtiden? Svaret p\u00e5 detta \u00e4r ett rungade JA. Med tiden kommer man f\u00f6rsiktigt och gradvis att spendera lite av det man har samlat i ladorna. Om hush\u00e5llen skulle spendera 7 % av sitt banksparande med samma f\u00f6rdelning som f\u00f6rra \u00e5rets konsumtion, skulle BNP \u00f6ka med n\u00e4stan 10 % och producenterna beh\u00f6va anst\u00e4lla 1,5 miljoner nya arbetare.<\/p>\n
F\u00f6rsiktigt kommer skr\u00e4cken att sl\u00e4ppa taget och gradvis kommer konsumtionen att \u00f6ka. Producenterna blir tvungna att f\u00f6rnya produktionskapaciteten efter \u00e5r med eftersatt underh\u00e5ll. Beskattningsbara transaktioner \u00f6kar och offentlig sektor kommer att saneras. N\u00e4r denna process har p\u00e5g\u00e5tt n\u00e5gra \u00e5r kommer man f\u00f6rsiktigt n\u00e4rma sig bankerna och \u00e5terigen b\u00f6rja l\u00e5na eftersom m\u00f6dan gradvis gl\u00f6ms.<\/p>\n
Vad som h\u00e4nder i realekonomin under p\u00e5f\u00f6ljande kreditexpansion har vi mycket god historik att st\u00f6dja oss p\u00e5 n\u00e4r vi tittar i glaskulan. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Centralbanker och institutioner har de senaste m\u00e5naderna s\u00e4nkt prognoserna f\u00f6r ekonomisk aktivitet inf\u00f6r de kommande \u00e5ren. Sk\u00e4let \u00e4r en h\u00f6g niv\u00e5 av politisk oro och man f\u00f6rv\u00e4ntar sig att den os\u00e4kerhet som oron genererar kommer att p\u00e5verka konsumtionsbeslut och investeringsvilja. Av Ruben Larsen e-post: ruben@hagakapital.se +34 616 854 498 I denna milj\u00f6 jagar ekonomer spalt […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-7108","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n