Inom forskning \u00e4r det k\u00e4nt som den franska paradoxen. Fransosen gottar sig i mejeriprodukter, ost, k\u00f6tt, m\u00e4ttade fetter och vin. Intressant nog anses dock fransm\u00e4nnen ha l\u00e4gre fetthalt och b\u00e4ttre hj\u00e4rth\u00e4lsa \u00e4n flertalet andra europ\u00e9er. Av Ola Josefsson<\/p>\n
Genom film och b\u00f6cker odlas klich\u00e9er vad som k\u00e4nnetecknar inv\u00e5nare runt om i v\u00e4rlden. Och det g\u00e5r v\u00e4l inte att s\u00e4ga emot att fransm\u00e4nnen k\u00e4nnetecknas av baguette, croissants au beurre, ostar och vin. Frankrike har en tradition som f\u00f6r tankarna till det. Huvudingredienser p\u00e5 matbordet som f\u00f6rblir of\u00f6r\u00e4ndrade.<\/p>\n
I en tid n\u00e4r engagemanget f\u00f6r gr\u00f6n, klimatsmart kost och f\u00e4rre m\u00e4ttat fett trummas ut forts\u00e4tter fransm\u00e4nnen p\u00e5 den inslagna v\u00e4gen. De \u00e4lskar ost, g\u00e5slever, mejeriprodukter och k\u00f6tt i kombination med Medelhavskost och de har god hj\u00e4rth\u00e4lsa.<\/p>\n
Medelhavsdieten \u00e4r den fr\u00e4msta av alla dieter. Gott och nyttigt samt v\u00e4ldigt trevligt. Risken f\u00f6r hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar eller kardiovaskul\u00e4ra sjukdomar (CVD fr\u00e5n Cardiovascular disease) ligger mellan fem till tio g\u00e5nger l\u00e4gre i Frankrike \u00e4n i Storbritannien.
\nDet \u00e4r k\u00e4nt som den franska paradoxen. Redan 1819 uppm\u00e4rksammades detta i en studie av irl\u00e4ndaren Samuel Black. Han var en \u00e4lskare av fransk mat som han hyllade som h\u00e4lsosam med vanan att dricka ett glas r\u00f6dvin om dagen. Han beskrev den franska stilen som nyckeln till ett h\u00e4lsosamt och trevligt liv.<\/p>\n
Polyfenoler
\n1991 fick den franska livsstilen en comeback efter att den amerikanska tv-stationen CBS i programmet 60 minutes tagit upp den \u201dfranska paradoxen\u201d och nyttan med ett m\u00e5ttligt intag av vin. Efter det programmet \u00f6kade vinf\u00f6rs\u00e4ljningen i USA\u2026
\nUnder 1900- och 2000-talet har forskare fr\u00e5n hela v\u00e4rlden f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rklara kraften och nyttan med den franska livsstilen. Ett m\u00e5ttligt intag av r\u00f6dvin med sina h\u00e4lsobringande effekter p\u00e5 hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsystemet tack vare det kemiska \u00e4mnet polyfenoler.
\nNu ska vi po\u00e4ngtera att polyfenoler inte bara finns i r\u00f6dvin. Polyfenoler skapar f\u00e4rg, doft och smak i frukter, b\u00e4r och gr\u00f6nsaker. F\u00f6rutom r\u00f6dvin \u00e4r vanliga k\u00e4llor med polyfenoler frukt och gr\u00f6nt, te, kaffe, choklad, oliver och n\u00f6tter.
\nF\u00f6rutom att druvorna inneh\u00e5ller polyfenoler best\u00e5r dessa av antioxidanten resveratrol som uppges ha skyddande effekt p\u00e5 hj\u00e4rtat och som f\u00f6ryngrar dina celler. R\u00f6dvin \u00e4r ocks\u00e5 bra f\u00f6r tarmbakterierna.<\/p>\n
En italiensk studie som publicerades i Journal of Nutrition visar att polyfenoler kraftigt minskar risken att d\u00f6 i f\u00f6rtid. Var tredje magcancer, var tredje kransk\u00e4rlssjukdom och var tionde stroke beror p\u00e5 att vi \u00e4ter f\u00f6r lite frukt och gr\u00f6nt, enligt WHO (V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen).
\nS\u00e5 utan r\u00f6dvinet hade fler avlidit i Frankrike \u00e4ven om den ledande d\u00f6dsorsaken bland fransm\u00e4n \u00e4r hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar f\u00f6ljt av demenssjukdomar.<\/p>\n
Mindre portioner
\nDet finns fler saker som kopplas till det h\u00e4lsosamma livet vid Medelhavet. Titta dig omkring n\u00e4r du bes\u00f6ker Medelhavsl\u00e4nder s\u00e5 uppt\u00e4cker du snart hur m\u00e5nga \u00e4ldre som promenerar. Livet vid Medelhavet \u00e4r inget stillasittande liv.<\/p>\n
Unders\u00f6kningar visar ocks\u00e5 att portionerna \u00e4r mindre \u00e4n n\u00e5gon annanstans i v\u00e4rlden. Jag hade inte sj\u00e4lv t\u00e4nkt p\u00e5 det f\u00f6rr\u00e4n jag blev uppm\u00e4rksammad p\u00e5 det. I dagens lunch i m\u00e5nga l\u00e4nder ing\u00e5r det att ta om igen, en eller flera g\u00e5nger. Av samma matr\u00e4tt.
\nDagens r\u00e4tt (men\u00fa del dia) i Spanien exempelvis best\u00e5r i regel av f\u00f6rr\u00e4tt, middag och n\u00e5gon efterr\u00e4tt. En h\u00e4rlig sallad (sommartid) eller varm soppa (vintertid) som f\u00f6rr\u00e4tt f\u00f6ljs av huvudr\u00e4tten. Ingen av r\u00e4tterna \u00e4r s\u00e5 d\u00e4r gigantiskt stora, portionerna \u00e4r sm\u00e5 men det \u00e4r variation.
\nEn traditionell m\u00e5ltid best\u00e5r i regel av tre r\u00e4tter som avslutas med en kopp svart kaffe vilket bidrar till goda bakterierna som f\u00e5r hj\u00e4lp att f\u00f6r\u00f6ka sig.
\nDessutom f\u00e5r det ta sin tid att \u00e4ta. M\u00e5ltiderna respekteras och har sin naturliga plats i Medelhavslivet. Klockan 14 dukas det upp i Spanien exempelvis. Och den sociala relationen runt middagsbordet bidrar till h\u00e4lsan.<\/p>\n
26 kilo per person
\nS\u00e5 kommer vi d\u00e5 till n\u00e4sta h\u00e4rliga inslag: ost. I Frankrike \u00e4r det camembert, brie eller roquefort som avrundar lunchen.
\nMin mamma brukar ber\u00e4tta om ett bes\u00f6k hon gjorde i Frankrike 1955. Under en skolresa till Paris fick de svenska eleverna \u00e4ta p\u00e5 Sorbonne universitetet. Lunchen avslutades med ostbricka, totalt fyra sorters ostar. Id\u00e9n tog hon sedan med sig hemma till en sl\u00e4kttr\u00e4ff i Sm\u00e5land. Det var n\u00e5got nytt men gissa om det blev uppskattat.<\/p>\n
Ett danskt forskarlag genomf\u00f6rde en studie som publicerades 2015 i tidskriften Journal of Agricultural and Food Chemistry som visar att fransosen i genomsnitt konsumerar 26 kilo ost om \u00e5ret vilket \u00e4r mer \u00e4n n\u00e5got annat land. Flera sorters olika ostar d\u00e4r n\u00e5gon \u00e4r opast\u00f6riserad bidrar till en sund bakterieflora eller att avsluta m\u00e5ltiden med yoghurt.<\/p>\n
Studien visar klara h\u00e4lsof\u00f6rdelar som \u00f6verv\u00e4ger nackdelarna med att inta j\u00e4sta mejeriprodukter. En annan studie utf\u00f6rd av spanska diet- och livsmedelsvetenskapen (Sociedad Espa\u00f1ola de Diet\u00e9tica y Ciencias de la Alimentaci\u00f3n) visar att konsumtion av ost reducerar det d\u00e5liga LDL-kolesterolet vilket inte sm\u00f6r g\u00f6r trots att det har samma inneh\u00e5ll av m\u00e4ttade fetter.
\nOch den som har erfarenhet av spanska ostar vet att dessa inneh\u00e5ller ett sunt n\u00e4ringsintag och bidrar till en sund bakterieflora.<\/p>\n
Vin och ost en fantastisk kombination
\nT\u00e4nk vad bra vi har det i Spanien. Inga konstigheter det h\u00e4r med vin och ost. Inv\u00e5nare i flertalet Medelhavsl\u00e4nder som Portugal, Spanien, Frankrike, Italien och Grekland ser vin som en m\u00e5ltidsdryck och mindre som en alkoholhaltig dryck. Vin dricker till vi till en h\u00e4rlig m\u00e5ltid och tapas. Och till ost.
\nI Frankrike talar man om hur vinet f\u00e5r osten att sjunga och tv\u00e4rtom. Vem av vinet och osten som sjunger b\u00e4st vet jag inte men tillsammans \u00e4r de oslagbara i att f\u00f6rh\u00f6ja smakupplevelsen.
\nDet \u00e4r ostens mjuka proteiner och vinets tanniner som bidrar till sk\u00f6ns\u00e5ngen. Tillsammans. Vi uppfattar det som lent och str\u00e4vt och vi skulle inta ost och vin var f\u00f6r sig. Ihop blir ost och vin n\u00e5got helt annat en smakupplevelse som bidrar till det perfekta fredagsmyset.
\nOch grundregeln \u00e4r milda eller l\u00e4tta ostar till l\u00e4tta och halvtorra viner. Ostar med h\u00f6gre fetthalt, kraftigare smak och karakt\u00e4r passar till s\u00f6tare viner.
\nSj\u00e4lv har jag g\u00e5tt p\u00e5 uppt\u00e4cktsf\u00e4rd bland provinsen M\u00e1lagas getostar. Queso semicurado de cabra fr\u00e5n Agamma som \u00e4r en sammanslutning med gethordar i Colmenar i Montes de M\u00e1laga har blivit min favorit. Andra utm\u00e4rkta getostproducenter \u00e4r La Hortelana, El Porticatero, El Alcornocal och Argudo som ocks\u00e5 har f\u00e5tt utm\u00e4rkelser vid t\u00e4vlingen Sabor a M\u00e1laga. Ett dussintal getostproducenter fr\u00e5n elva kommuner medverkade vid den senaste t\u00e4vlingen d\u00e4r totalt 45 ostar bed\u00f6mdes med f\u00f6ljande resultat:
\nF\u00e4rskost
\nAgamma (Colmenar)
\nSemicurado
\nEl Porticatero (Yunquera)
\nCurado de leche cruda (r\u00e5mj\u00f6lk)
\nEl Alcornocal (Cortes de la Frontera)
\nBriqueta de cabra
\nL\u00e1cteos Argudo (Campillos)
\nCurado de leche pasteurizada y su rulo de cabra
\nLa Hortelana (Co\u00edn)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Inom forskning \u00e4r det k\u00e4nt som den franska paradoxen. Fransosen gottar sig i mejeriprodukter, ost, k\u00f6tt, m\u00e4ttade fetter och vin. Intressant nog anses dock fransm\u00e4nnen ha l\u00e4gre fetthalt och b\u00e4ttre hj\u00e4rth\u00e4lsa \u00e4n flertalet andra europ\u00e9er. Av Ola Josefsson Genom film och b\u00f6cker odlas klich\u00e9er vad som k\u00e4nnetecknar inv\u00e5nare runt om i v\u00e4rlden. Och det g\u00e5r […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":7149,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,38],"tags":[],"class_list":["post-7148","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-mat-vin"],"yoast_head":"\n