I m\u00e5nga spanska st\u00e4der och byar, inte minst i Andalusien, finns en Avenida, Calle eller Plaza som \u00e4r uppkallad efter nobelpristagaren Santiago Ram\u00f3n y Cajal. Av Internationella sm\u00e4rtkliniken
\nDoktor Tomas Ekstr\u00f6m
\nTel +46 70 234 92 67
\nwww.isksweden.se<\/p>\n
Under medeltiden byggde den europeiska l\u00e4karvetenskapen p\u00e5 den antika teorin att sjukdomar uppstod p\u00e5 grund av obalans mellan de fyra kroppsv\u00e4tskorna \u2013 blod, slem samt svart och gul galla. \u00c5derl\u00e5tning var en av de vanligaste behandlingsmetoderna f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla balansen. Vid 1700-talets slut b\u00f6rjade man f\u00f6rkasta antikens teorier och skaffa sig kunskap genom egen erfarenhet. P\u00e5 1800-talet ledde detta nya tankes\u00e4tt till en revolution inom vetenskapen. Som ett exempel p\u00e5 stora genombrott var det ingen som visste att bakterier kunde orsaka sjukdomar f\u00f6re 1870-talet, d\u00e5 den tyske l\u00e4karen Robert Koch uppt\u00e4ckte mj\u00e4ltbrandsbakterien, senare \u00e4ven tuberkelbakterien och kolerabacillen. Koch fick Nobelpriset i medicin 1905.<\/p>\n
Nobelpristagaren 1906, Santiago Ram\u00f3n y Cajal, \u201dden moderna neurovetenskapens fader\u201d f\u00f6ddes den 1 maj 1852 i Petilla de Arag\u00f3n, Navarra (sydost om Pamplona). Som ung blev han f\u00f6rst fris\u00f6rl\u00e4rling och sedan skomakarl\u00e4rling. Sj\u00e4lv ville han vara konstn\u00e4r \u2013 hans anlag f\u00f6r teckning har gjort att hans illustrationer av nervsystemets uppbyggnad finns p\u00e5 museer v\u00e4rlden \u00f6ver. Men hans far, som var l\u00e4kare och l\u00e4rare i anatomi vid universitetet i Zaragoza, \u00f6vertalade honom att studera medicin.<\/p>\n
Efter medicinstudierna i Zaragoza deltog han som milit\u00e4rl\u00e4kare i en expedition till Kuba 1874\u201375, d\u00e4r han drabbades av malaria och tuberkulos. Han disputerade 1877 och blev professor i anatomi i Valencia 1883. 1879 gifte han sig med Do\u00f1a Silver\u00eda Fa\u00f1an\u00e1s Garc\u00eda. De hade fyra d\u00f6ttrar och tre s\u00f6ner.<\/p>\n
Ram\u00f3n y Cajal publicerade fr\u00e5n 1880 en stor m\u00e4ngd vetenskapliga arbeten, till st\u00f6rsta delen ber\u00f6rande nervsystemets histologi (l\u00e4ran om biologisk v\u00e4vnad), av vilka m\u00e5nga fick grundl\u00e4ggande betydelse f\u00f6r nerv- och hj\u00e4rnforskningens historia.<\/p>\n
Han hade sv\u00e5rt att bli uppt\u00e4ckt internationellt d\u00e4rf\u00f6r att det mest anv\u00e4nda spr\u00e5ket inom vetenskapen vid den tiden var tyska. Ingen f\u00f6rstod Ram\u00f3n y Cajals storhet innan han blev uppt\u00e4ckt av anatomi-professorn Albert von K\u00f6lliker vid en kongress i Berlin 1889. F\u00f6rst 1950 med elektronmikroskopets hj\u00e4lp, kunde Ram\u00f3n y Cajals teori (\u201dNeural-doktrinen\u201d) verifieras.<\/p>\n
Den allm\u00e4nna uppfattningen n\u00e4r Ram\u00f3n y Cajal sj\u00e4lv studerade medicin var att hj\u00e4rnan var en amorf massa (ungef\u00e4r som en ost). Han kunde genom f\u00e4rgning av celler visa att nervsystemet best\u00e5r av miljontals celler av olika fason som interagerar. Till slut lyckades han tack vare professor K\u00f6lliker \u00f6vertyga v\u00e4rlden: f\u00f6rst om att teckningarna var riktiga avbildningar och inte bara fantasier; d\u00e4refter om att nervcellerna faktiskt existerar i samspel. Det hj\u00e4lpte ocks\u00e5 till att han var en lysande stilist och gav ut \u00e4nnu idag litter\u00e4ra klassiker s\u00e5som sj\u00e4lvbiografin och en samling aforismer fr\u00e5n m\u00e5nga \u00e5rs sittning p\u00e5 favoritkaf\u00e9et. Dessutom var han pionj\u00e4r inom f\u00e4rgfotografering redan i b\u00f6rjan av 1900-talet. Hans ber\u00f6mda teckningar kallas ibland \u201dsj\u00e4lens fj\u00e4rilar\u201d.<\/p>\n
Idag har Ram\u00f3n y Cajal f\u00e5tt ny aktualitet f\u00f6r sm\u00e4rtforskningen d\u00e5 hans teorier om kommunikation mellan nervceller har bidragit till att f\u00f6rklara kroniska sm\u00e4rtor, som drabbar 20% av befolkningen globalt, och lett till att man idag kan \u00e5tg\u00e4rda kroniska sm\u00e4rtor (och \u00e4ven andra s.k. funktionella sjukdomar) genom att st\u00e4nga en felaktig kontakt som sedan 1942 kallas efaps.<\/p>\n
Ram\u00f3n y Cajal blev fr\u00e5n 1894 hedersdoktor vid en m\u00e4ngd universitet, fick vetenskapliga pris och medaljer och delade med en italiensk kollega Camillo Golgi Nobelpriset i medicin 1906. Han invaldes samma \u00e5r som ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamh\u00e4llet i G\u00f6teborg och 1916 som utl\u00e4ndsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han avled 1934 i Madrid.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I m\u00e5nga spanska st\u00e4der och byar, inte minst i Andalusien, finns en Avenida, Calle eller Plaza som \u00e4r uppkallad efter nobelpristagaren Santiago Ram\u00f3n y Cajal. Av Internationella sm\u00e4rtkliniken Doktor Tomas Ekstr\u00f6m Tel +46 70 234 92 67 www.isksweden.se Under medeltiden byggde den europeiska l\u00e4karvetenskapen p\u00e5 den antika teorin att sjukdomar uppstod p\u00e5 grund av obalans […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":7344,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-7343","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n