P\u00e5 en landtunga i v\u00e4stra Andalusien mot Atlantkusten ligger C\u00e1diz, en g\u00e5ng i tiden den spanska flottans viktigaste hamn. Av Lars Stahre
\ne-post: larsstahre1@gmail.com<\/p>\n
Landtungan, som C\u00e1diz vilar p\u00e5, str\u00e4cker ut sig fr\u00e5n det spanska fastlandet likt ett drakhuvud. Staden \u00e4r omringad av Atlanten och vattnet \u00e4r st\u00e4ndigt n\u00e4ra. C\u00e1diz \u00e4r en av V\u00e4steuropas \u00e4ldsta st\u00e4der och grundades av feniciska handelsm\u00e4n f\u00f6r \u00f6ver 3 000 \u00e5r sedan. D\u00e4refter har karthager, romare och morer avl\u00f6st varandra som er\u00f6vrare och kolonisat\u00f6rer. Det var fr\u00e5n C\u00e1diz som Columbus seglade mot Amerika.<\/p>\n
Idag pr\u00e4glas bilden av C\u00e1diz av mysiga gr\u00e4nder, l\u00e5nga str\u00e4nder och het gastronomi. Staden \u00e4r fylld med sp\u00e4nnande arkitektur, kultur och historia. Och det var h\u00e4r Lord Nelson samlade kraft inf\u00f6r slaget vid Trafalgar n\u00e5gra mil s\u00f6derut, vilket \u00e4ndrade maktbalansen i Europa.<\/p>\n
C\u00e1diz p\u00e5 avst\u00e5nd
\nKuststr\u00e4ckan fr\u00e5n Tarifa mot C\u00e1diz pr\u00e4glas av vackra str\u00e4nder och s\u00f6mniga badorter. Det s\u00e4llsamma skimrande ljuset har givit namn \u00e5t kusten – Costa de la luz. M\u00e4ktiga klippor, svindlande kullar, kolossala sanddynor och \u00e4ndl\u00f6sa rader av olivtr\u00e4d och kraftfulla pinjeskogar kantar v\u00e4gen.<\/p>\n
N\u00e4r man n\u00e4rmar sig de centrala delarna av C\u00e1diz s\u00f6derifr\u00e5n, f\u00f6refaller staden flyta p\u00e5 Atlantens spegelklara vatten. C\u00e1diz \u00e4r p\u00e5 tre sidor omgivet av vatten och \u00e4r f\u00f6rbunden med fastlandet via en smal, 8\u2009km l\u00e5ng landtunga som skjuter ut fr\u00e5n C\u00e1dizbukten. Vi befinner oss p\u00e5 denna landtunga och utsikten i alla riktningar \u00e4r bed\u00f6vande. Den gamla stadsmuren passeras och bilen parkeras i n\u00e4rheten av busstationen.<\/p>\n
C\u00e1diz historia
\nC\u00e1diz \u00e4r historikers och arkeologers paradis och nya fyndplatser uppt\u00e4cks st\u00e4ndigt.
\nC\u00e1diz grundades av feniciska k\u00f6pm\u00e4n fr\u00e5n \u00f6stra Medelhavet omkring 1100 f.Kr. D\u00e4rmed skulle staden vara V\u00e4steuropas \u00e4ldsta som \u00e4nnu \u00e4r bebyggd, och en av v\u00e4rldens \u00e4ldsta sj\u00f6st\u00e4der. Staden kom senare under den v\u00e4xande sj\u00f6makten Karthago och blev p\u00e5 200-talet f.Kr. basen f\u00f6r Hannibals er\u00f6vring av stora delar av den Iberiska halv\u00f6n.<\/p>\n
D\u00e4refter togs den livliga hamnstaden \u00f6ver av romarna \u00e5r 206 f.Kr. under det Andra puniska kriget mot Karthago. Romarna beh\u00e4rskade Cadiz och den iberiska halv\u00f6n i \u00e5rhundraden fram till V\u00e4stroms sammanbrott i b\u00f6rjan av 400-talet e.Kr. Under den f\u00f6ljande politiska och milit\u00e4ra turbulensen er\u00f6vrades Cadiz och st\u00f6rre delen av den Iberiska halv\u00f6n av de germanska visigoterna.<\/p>\n
\u00c5r 711 invaderades den iberiska halv\u00f6n fr\u00e5n nuvarande Marocko av de muslimska morerna. Cadiz inlemmades i \u201cAl Andalus\u201d, som blev ben\u00e4mningen p\u00e5 de omr\u00e5den som de muslimska araberna kontrollerade p\u00e5 den Iberiska halv\u00f6n. Efterhand tr\u00e4ngdes morerna alltmer tillbaka under den kristna \u00e5terer\u00f6vringen, reconquistan, och \u00e5r 1262 er\u00f6vrades Cadiz av den kristne kastilianske kungen Alfons\u2009X.
\nDe kristna kungarikena, med de v\u00e4xande Kastilien och Aragonien i spetsen krossade den \u00e5terst\u00e5nde delen av Al Andalus – Granada – \u00e5r 1492. Reconquistan var slutf\u00f6rd och d\u00e4refter var hela Iberiska halv\u00f6n under kristet styre.<\/p>\n
Samma \u00e5r n\u00e5dde Columbus fram till Amerika. Resan hade utg\u00e5tt fr\u00e5n Huelva n\u00e5gra mil norr om Cadiz. Hans tre \u00f6vriga seglatser till Nya V\u00e4rlden utgick fr\u00e5n Cadiz och staden omvandlades snart till en m\u00f6tesplats f\u00f6r handelsutbyte och kulturella str\u00f6mmar mellan Spanien och Amerika.
\nCadiz speciella urbana utformning med sina tjocka f\u00e4stningsmurar f\u00f6rsedda med skottgluggar blev en modell f\u00f6r bef\u00e4sta spanska koloniala hamnst\u00e4der i Amerika.
\nN\u00e4stan allt guld och silver fr\u00e5n den nya v\u00e4rlden kom in denna v\u00e4g och Cadiz gyllene epok inleddes.<\/p>\n
Efter de muslimska morernas sorti fr\u00e5n Iberiska halv\u00f6n blev England huvudfienden f\u00f6r det nyetablerade spanska kungad\u00f6met. Englands fr\u00e4msta str\u00e4van var att st\u00f6ra Spaniens handel med Nya V\u00e4rlden i hopp om att f\u00e5 en \u00f6kad roll i den atlantiska handeln. Den 19 april 1587 riktade en engelsk flottstyrka under Sir Francis Drake kanonerna mot staden. Ett fyrtiotal spanska skepp sk\u00f6ts i sank. Det kommande \u00e5rhundradet besk\u00f6ts, intogs och sk\u00f6vlades Cadiz ett flertal g\u00e5nger av England.<\/p>\n
Under 1700-talet \u00f6verf\u00f6rdes den spanska Amerikahandelns monopol fr\u00e5n Sevilla till C\u00e1diz och stadens storhetstid n\u00e5dde nya h\u00f6jder. Det mesta av de rikedomar som Spanien h\u00e4mtade fr\u00e5n kolonierna i Sydamerika passerade genom stadens hamn. D\u00e5 byggdes ocks\u00e5 de flesta av de vackra, st\u00e5tliga byggnader som \u00e4nnu finns kvar i den gamla delen av stan. Husen byggdes h\u00f6gre \u00e4n i andra st\u00e4der med utkikstorn, varifr\u00e5n man kunde spana efter inkommande skepp.<\/p>\n
Guld\u00e5ren tog emellertid slut mot slutet av \u00e5rhundradet n\u00e4r England \u00e5terigen anf\u00f6ll. C\u00e1diz miste sin st\u00e4llning som betydande handelsstad, men staden klev \u00e5ter in i focus av den europeiska historien 1805, d\u00e5 den brittiske viceamiralen Lord Nelson samlade sina 33 skepp h\u00e4r inf\u00f6r det legendariska slaget vid Trafalgar.<\/p>\n
Lord Horatio Nelson
\nF\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 Lord Nelsons hj\u00e4ltestatus i Storbritannien m\u00e5ste man f\u00f6rst\u00e5 den tidens dramatiska historiska sammanhang. Revolutionen i Frankrike 1789 hotade den r\u00e5dande europeiska maktbalansen. De europeiska stormakterna darrade och i de f\u00f6ljande Napoleonkrigen krossades en efter en under Napoleons st\u00f6vlar. Frankrike h\u00f6ll Europa i ett j\u00e4rngrepp men Storbritannien stod emot. Landets herrav\u00e4lde p\u00e5 haven gungade emellertid orov\u00e4ckande i de revolution\u00e4ra stormarna. I denna \u00f6desstund f\u00f6r nationen steg den karismatiske amiral Horatio Nelson fram. Han blev den hj\u00e4lte nationen kunde samlas bakom.
\nEfter att Spanien slutit upp p\u00e5 Frankrikes sida b\u00f6rjade Napoleon f\u00f6rbereda sin stora plan – invasionen av Storbritannien. Den engelska blockaden av franska och spanska hamnar hindrade dock den franska flottan att segla norrut mot Engelska kanalen. I oktober 1805 gav Napoleon order om att den fransk-spanska flottan som l\u00e5g i C\u00e1diz skulle segla ut f\u00f6r att konfrontera den engelska flottan under bef\u00e4l av amiral Nelson.
\nAmiral Horatio Nelson k\u00e4nde farvattnen kring Cadiz v\u00e4l sedan en attack mot staden n\u00e5gra \u00e5r tidigare. Invasionen hade visserligen misslyckats men den utdragna blockaden var framg\u00e5ngsrik och grundlagt den brittiska flottans totala dominans i Medelhavet.<\/p>\n
Nelson hade en effektiv spaningsstyrka utanf\u00f6r Cadiz och missade inte att notera att den fientliga fransk-spanska flottan l\u00f6pt ut. Den brittiska styrkan styrde s\u00f6derut och l\u00e5g och v\u00e4ntade. Den 21 oktober fick de varandra i sikte strax utanf\u00f6r udden Kap Trafalgar fem mil s\u00f6der om Cadiz.<\/p>\n
Lord Nelson hade under \u00e5ren f\u00f6re Trafalgar utk\u00e4mpat flera bataljer till havs och sargats sv\u00e5rt. Inf\u00f6r slaget vid Trafalgar 1805 var det en halvblind och enarmad man som anf\u00f6rde den brittiska flottan.<\/p>\n
Det v\u00e5ldsamma sj\u00f6slaget utanf\u00f6r Kap Trafalgar skulle \u00e4ndra historien. Inf\u00f6r slaget uttalade Nelson den v\u00e4lk\u00e4nda ordern – England expects every man to do his duty – (England f\u00f6rv\u00e4ntar sig att var man g\u00f6r sin plikt).<\/p>\n
\u00d6ronbed\u00f6vande kanonsalvor avfyrades och master och segel trasades s\u00f6nder. De s\u00e5rades skrik och d\u00f6ds\u00e5ngest \u00e5stadkom en fasansfull skr\u00e4ckst\u00e4mning.<\/p>\n
Nelsons brittiska flotta utpl\u00e5nade n\u00e4st intill totalt den f\u00f6renade fransk-spanska flottan. Nelson blev d\u00f6dligt s\u00e5rad p\u00e5 sitt flaggskepp ”Victory”. Inf\u00f6r sitt yttersta, n\u00e4r han underr\u00e4ttats om att 18 fientliga skepp gett upp striden, yttrade han sina sista ord – ”Thank God! I have done my duty.”<\/p>\n
Efter slaget gick de \u00e5terst\u00e5ende fartygen i den spansk-franska flottan under i en storm. Illa tilltygade efter sj\u00f6slaget f\u00f6rs\u00f6kte de ta sig in i Cadiz hamn, men sj\u00f6nk bara ett par kanonsalvors avst\u00e5nd fr\u00e5n land.
\nDen brittiska flottan under ledning av amiral Lord Nelson miste inte ett enda fartyg. Amiral Lord Nelson hade intagit platsen som den brittiska flottans st\u00f6rsta hj\u00e4lte n\u00e5gonsin. Lord Nelson st\u00e5r staty p\u00e5 Trafalgar square i London.<\/p>\n
Nelsons seger vid Trafalgar \u00e4ndrade Europas historia. Napoleons invasionsplaner tillintegjordes och gav Storbritannien herrav\u00e4ldet p\u00e5 haven under hela 1800-talet.<\/p>\n
Cadiz 1812 – Liberalismens vagga i Europa
\n\u00c5r 1808 invaderades Spanien av Napoleons styrkor och st\u00f6rre delen av landet blev ockuperat. Napoleon satte in sin egen broder som kung f\u00f6r att markera att Spanien var inlemmat i Napoleons v\u00e4lde. Folket reste sig och motst\u00e5ndskampen mot den franska invasionen v\u00e4xte. Den franska milit\u00e4ra \u00f6verl\u00e4gsenhet var dock \u00f6verv\u00e4ldigande och upprorsm\u00e4nnen pressades s\u00f6derut. C\u00e1diz h\u00f6ll ut trots tv\u00e5 \u00e5r av bel\u00e4gring och var en av f\u00e5 platser som inte f\u00f6ll under fransk kontroll.<\/p>\n
Spanjorer som p\u00e5verkats av den liberala ideologin hade flytt till C\u00e0diz. Den 29 mars 1812 undertecknades Spaniens f\u00f6rsta demokratiska och liberala konstitution h\u00e4r. Bland annat slogs fast att kungen skulle vara ansvarig inf\u00f6r ett parlament, allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r m\u00e4n och pressfrihet skulle r\u00e5da. (Om denna h\u00e4ndelse, som under denna tid var ytterst radikal, p\u00e5minner den stolta vita stenstatyn som reser sig \u00f6ver Plaza de Espa\u00f1a n\u00e4ra hamnen). Cadiz hyllades d\u00e4refter som liberalismens vagga inte bara i Spanien, utan \u00f6ver stora delar av Europa. Fr\u00e5n Cadiz utgick den motst\u00e5ndsr\u00f6relse med inslag av gerillakamp som framg\u00e5ngsrikt bek\u00e4mpade den franska ockupationen och som ledde till att de franska trupperna besegrades och drevs ut ur landet \u00e5r 1814.<\/p>\n
D\u00e5 de spanska kolonierna i Amerika gick f\u00f6rlorade i b\u00f6rjan av 1800-talet upplevde C\u00e1diz en ekonomisk nedg\u00e5ng, fr\u00e5n vilken staden aldrig h\u00e4mtade sig.
\nUnder spanska inb\u00f6rdeskriget 1936\u201339 f\u00f6ll C\u00e1diz efter mycket kort tid i Francotruppernas h\u00e4nder, och hamnen blev ett av general Francos brohuvuden f\u00f6r \u00f6verf\u00f6randet av trupper fr\u00e5n Spanska Marocko.<\/p>\n
Vandring i C\u00e1diz
\nFr\u00e5n turistbyr\u00e5n kan man v\u00e4lja olika slingor som \u00e4r markerade med olika f\u00e4rger.<\/p>\n
Vi b\u00f6rjade v\u00e5r vandring i den norra delen av gamla stan vid Plaza de Espana. Det centrala monumentet \u00e4r byggt med anledning av 1812 \u00e5rs konstitution (se ovan) som \u00e4r Spaniens f\u00f6rsta i liberal anda och tillkom under Napoleons ockupation av Spanien 1807-14.
\nVi promenerar mot hamnen varifr\u00e5n Christofer Columbus avreste till Amerika och vandrar l\u00e4ngs en murliknande vall mot havet som omger hela den gamla staden. Flera bef\u00e4stningar som \u00e4r inbyggda i f\u00e4stningsvallen passeras.
\nByggnader och historiska minnesm\u00e4rken vi passerar k\u00e4nnetecknas av influenser fr\u00e5n de m\u00e5nga historiska faser som staden upplevt. Vi njuter av den charmiga strandpromenaden. Atlantens v\u00e5gor kastar sig oupph\u00f6rligt mot den eroderade havsvallen.<\/p>\n
Vi passerar den originella parken \u201cParque Genoves\u201d och luften \u00e4r m\u00e4ttad av dofter av hav, skum och salt n\u00e4r vi n\u00e5r fram till La Caleta – ett unikt strandomr\u00e5de mitt i den gamla staden. De \u00f6vriga av stadens sandiga str\u00e4nder ligger utanf\u00f6r den gamla staden, men det g\u00f6r inte den h\u00e4r oasen mindre attraktiv. Stranden best\u00e5r av en vik flankerad av f\u00e4stningar n\u00e4ra stadens hj\u00e4rta. F\u00e4rgglada fiskeb\u00e5tar vaggar stillsamt i den lugna vinden. Det \u00e4r i b\u00f6rjan av april och vi inser att lockelsen att neds\u00e4nka v\u00e5ra kroppar i det behagliga elementet skulle varit oemotst\u00e5ndligt om v\u00e5ren varit mer framskriden.<\/p>\n
Vi sv\u00e4nger \u00f6sterut in i det inre av gamla stan d\u00e4r spretiga gator, pittoreska kyrkor och charmiga torg pr\u00e4glar atmosf\u00e4ren. Vi befinner oss i den charmiga stadsdelen La Vina.<\/p>\n
Hospital de Mujeres h\u00e4grar och vi betalar entr\u00e9 och njuter av barockarkitekturen och det gamla barocksjukhusets fr\u00e4msta sev\u00e4rdhet, n\u00e4mligen El Grecos ber\u00f6mda m\u00e5lning \u00c9xtatis de Francisco.<\/p>\n
Vi forts\u00e4tter genom de krokiga gr\u00e4nderna i den gamla stan, passerar sm\u00e5, mysiga torg med apelsintr\u00e4d och blommor, stannar till och intar n\u00e5gra skaldjurstapas, som sk\u00f6ljs ner med ett lokalt vin eller manzanilla, den torraste av alla sherrysorter.<\/p>\n
Torre Tavira \u00e4r n\u00e4sta stopp. Vi har pressat oss genom de smala gr\u00e4nderna och st\u00e5r nu framf\u00f6r stadens h\u00f6gsta torn, 46 meter. Det \u00e4r ett av \u00f6ver hundra utkikstorn med vacker utsikt \u00f6ver staden och havet, som p\u00e5 1700-talet anv\u00e4ndes f\u00f6r att uppt\u00e4cka inkommande handelsfartyg eller ov\u00e4lkomna fiender till havs. Vi kl\u00e4ttrar uppf\u00f6r tornet och ser ut \u00f6ver staden. Magnifikt. Kameran smattrar. Stadens dramatiska panorama \u00e4r enast\u00e5ende och takarkitekturen \u00e4r \u00f6verv\u00e4ldigande.
\nN\u00e4sta paus \u00e4r Mercado Central, den livliga matmarknaden med betoning p\u00e5 fisk och skaldjur, som \u00e4r Spaniens \u00e4ldsta t\u00e4ckta saluhall. Med havet s\u00e5 n\u00e4ra, och doften av salt s\u00e5 p\u00e5taglig, vill vi smaka p\u00e5 C\u00e1diz utbud av f\u00e4rska r\u00e5varor fr\u00e5n havet. Staden \u00e4r en gastronomisk metropol.<\/p>\n
Vi l\u00e4mnar Mercado central och r\u00f6r oss s\u00f6derut mot Barrio de P\u00f3pulo, stadens medeltida hj\u00e4rta (det \u00f6vriga av Cadiz gamla stad \u00e4r fr\u00e4mst fr\u00e5n 1700-talet d\u00e5 staden upplevde sin storhetstid). Kvarteren \u00e4r ber\u00f6mda f\u00f6r sin pittoreska charm. De sneda husen och kullerstensgatorna \u00e4r f\u00f6rvillande i ett romantiskt gytter, men staden \u00e4r dessb\u00e4ttre omkramad av vatten fr\u00e5n alla h\u00e5ll, och den st\u00e4ndiga n\u00e4rheten till havet minskar risken att g\u00e5 vilse.<\/p>\n
Vi sv\u00e4nger ner mot den imponerande katedralen Santa Cruz de C\u00e1diz. Detta \u00e4r stadens ikoniska sev\u00e4rdhet, en av de mest spektakul\u00e4ra av Spaniens katedraler. Interi\u00f6ren till denna hisnande byggnad rymmer \u00f6ver 100 \u00e5r av arbete. Katedralen med f\u00f6rgylld kupol uppf\u00f6rdes 1720\u20131838. Byggnaden \u00e4r i grunden i barock- och rokokostil, men omvandlades p\u00e5 grund av den utdragna byggtiden i nyklassisk riktning. Katedralen har ocks\u00e5 ett klocktorn som bes\u00f6kare kan kl\u00e4ttra upp i f\u00f6r att njuta av den spektakul\u00e4ra utsikten.<\/p>\n
Invid den st\u00e5tliga gamla katedralen ligger en \u00e4nnu \u00e4ldre katedral, El Sagrario, som byggdes p\u00e5 1200-talet.<\/p>\n
Efter de magiska kvarteren kring katedralen k\u00e4nner vi oss n\u00f6jda. P\u00e5 hemv\u00e4gen mot hotellet passerar vi mus\u00e9et La Santa Cueva, som \u00e4r hem f\u00f6r flera m\u00e5lningar av konstn\u00e4ren Francisco de Goya.<\/p>\n
Tyngden av den historiska och kulturella upplevelsen under rundvandringen i Cadiz har varit \u00f6verv\u00e4ldigande och vi vacklar tr\u00f6tta men lyckliga mot hotellet.<\/p>\n
Avslutning
\nMed sin anrika historia, avslappnade atmosf\u00e4r och vita sandstr\u00e4nder \u00e4r C\u00e1diz ett semesterparadis. Staden \u00e4r magisk – en dr\u00f6m f\u00f6r personer med kulturhistoriskt intresse – ringmurar, historisk arkitektur, vackra byggnader, labyrintiska gr\u00e4nder – och smak f\u00f6r sherry, Pata Negra-skinka och det saltdoftande havet.<\/p>\n
Den solsmekta landtunga som staden ligger p\u00e5 \u00e4r lika attraktiv f\u00f6r dagens bes\u00f6kare som den en g\u00e5ng var f\u00f6r karthager, romare, morer och handelsm\u00e4n. Kanske stadens \u00e5lder bidrar till k\u00e4nslan av ur\u00e5ldrig mystik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
P\u00e5 en landtunga i v\u00e4stra Andalusien mot Atlantkusten ligger C\u00e1diz, en g\u00e5ng i tiden den spanska flottans viktigaste hamn. Av Lars Stahre e-post: larsstahre1@gmail.com Landtungan, som C\u00e1diz vilar p\u00e5, str\u00e4cker ut sig fr\u00e5n det spanska fastlandet likt ett drakhuvud. Staden \u00e4r omringad av Atlanten och vattnet \u00e4r st\u00e4ndigt n\u00e4ra. C\u00e1diz \u00e4r en av V\u00e4steuropas \u00e4ldsta […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":7369,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,45],"tags":[],"class_list":["post-7368","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-kultur"],"yoast_head":"\n