Relationen mellan Kina och Spanien har senaste \u00e5ren f\u00f6rdjupats p\u00e5 ett flertal omr\u00e5den. Av Ruben Larsen
\ne-post: ruben@hagakapital.se
\n+34 616 854 498<\/p>\n
H\u00f6sten 2013 annonserade Xi Jinping historiens mest ambiti\u00f6sa infrastrukturprojekt \u201dThe Belt & Road Initiative\u201d(BRI). BRI \u00e4r en del av den kinesiska dr\u00f6mmen (Made in China 2025) och kan ses som den kinesiska motsvarigheten till Trumps \u201dMake America Great Again\u201d. Den stora skillnaden \u00e4r att Kina faktisk har en plan p\u00e5 riktigt. Kina \u00e4r f\u00f6rmodligen det enda landet i v\u00e4rlden som har en tydlig definierad politisk m\u00e5ls\u00e4ttning och en detaljerad f\u00e4rdplan f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5let.<\/p>\n
1980 \u00f6ppnade Deng Xiaoping upp Kina f\u00f6r marknadskrafterna och introducerade konceptet \u201dEtt land, tv\u00e5 ekonomiska system\u201d. Sen dess har Kina haft en ekonomisk utveckling som saknar historiskt motstycke. M\u00e5let var att f\u00f6rb\u00e4ttra levnadsstandarden f\u00f6r den kinesiska befolkningen och sen dess har Kina lyft 850 miljoner m\u00e4nniskor ut ur fattigdom. V\u00e4rldsbanken uppskattar att det finns ca 25 miljoner m\u00e4nniskor kvar under FNs fattigdomsgr\u00e4ns i Kina och \u00e5r 2025 f\u00f6rv\u00e4ntas fattigdom vara utrotad i Kina.<\/p>\n
Kina har tvekl\u00f6st klarat av den om\u00f6jliga balansen mellan marknadens osynliga hand och statens synliga regulatoriska hand. Framg\u00e5ngsrika reformer har dock ofta genomf\u00f6rts p\u00e5 bekostnad av individens frihet.<\/p>\n
Fr\u00e5n \u00e5r 2000 till 2018 har volymen i Kinas ekonomi \u00f6kat med \u00f6ver 1000 %. Om Kinas BNP var 100 kronor \u00e5r 2000, hade den \u00f6kat till drygt 1.000 kronor vid utg\u00e5ngen av 2018. M\u00e4ter man fr\u00e5n kulmen av finanskrisen, har Kinas BNP mer \u00e4n f\u00f6rdubblats i volym. M\u00e5nga kritiker pekar dock p\u00e5 en l\u00e4gre procentuell tillv\u00e4xttakt. Om Kina hade en tillv\u00e4xt p\u00e5 11 % \u00e5r 2000 och en tillv\u00e4xt p\u00e5 6,7 % \u00e5r 2018, \u00e4r volymen 500 % h\u00f6gre nu p\u00e5 grund av ekonomins storlek. F\u00f6rra \u00e5rets volym\u00f6kning var s\u00e5ledes st\u00f6rre \u00e4n hela det schweiziska BNP f\u00f6r samma \u00e5r (ca 700 miljarder Euro).<\/p>\n
Fram till \u00e5r 2014 fokuserade Kina p\u00e5 nationella utmaningar. I sp\u00e5ren av v\u00e4stv\u00e4rldens ekonomiska kollaps blev det uppenbart att landet inte kunde f\u00f6rlita sig p\u00e5 amerikanska konsumenter. Kina p\u00e5b\u00f6rjade ett omfattande projekt i samarbete med IMF, OECD och V\u00e4rldsbanken. Syftet var att kartl\u00e4gga och identifiera utmaningar f\u00f6r en stabil och h\u00e5llbar ekonomisk tillv\u00e4xt. Med bakgrund av detta arbete blev det uppenbart att Kina var tvungen att engagera sig ut\u00f6ver egna landsgr\u00e4nser. Sen 1980 hade man utvecklat en stark industriell bas som gjorde Kina till v\u00e4rldens st\u00f6rsta exportnation 2014. F\u00f6r att flytta tyngdpunkten fr\u00e5n export relaterad industriproduktion till inhemsk konsumtion, var man tvungen att etablera och bygga ut nya handelsv\u00e4gar till den europeiska marknaden. I samband med detta blev \u201dThe Belt & Road Initiative\u201d introducerat. Projektet bygger p\u00e5 den gamla sidenv\u00e4gen som gick fr\u00e5n Kina genom Centralasien och till Europa. F\u00f6rutom de landbaserade handelsrutterna bygger man \u00e4ven ut sj\u00f6v\u00e4gen fr\u00e5n Kina till Europa.<\/p>\n
BRI projektet begr\u00e4nsar sig inte till att vara historiens st\u00f6rsta infrastruktursatsning utan omfattar \u00e4ven ambitioner om folk till folk samarbete och harmonisering av handelspolitik med Kinas handelspartner. Enorma infrastrukturprojekt \u00e4r initierade och Kina, som redan har byggt drygt 60 % av v\u00e4rldens h\u00f6ghastighetsbanor, \u00e4r som klippt och skuren f\u00f6r uppgiften. F\u00f6rutom industriell kompetens har Kina efter \u00e5r med betydliga handels\u00f6verskott och ett starkt nationellt sparande, enorma ekonomiska resurser tillg\u00e4ngliga. Fattiga l\u00e4nder l\u00e4ngs handelsv\u00e4gen som p\u00e5 egen hand aldrig skulle klarat av liknande utvecklingsprojekt, f\u00e5r nu hj\u00e4lp av Kina och institutioner som IMF, OECD och V\u00e4rldsbanken.<\/p>\n
Nov 2014 \u00f6ppnades v\u00e4rldens l\u00e4ngsta t\u00e5g rutt f\u00f6r container-frakt fr\u00e5n Yiwu i \u00d6st Kina till Madrid. T\u00e5glinjen var ett av dom f\u00f6rsta f\u00e4rdiga BRI projekten. Resan g\u00e5r genom Kazakstan och Ryssland och tar ca 20 dygn. Yiwu \u00e4r den huvudsakliga kinesiska hubben f\u00f6r export av konsumentprodukter till v\u00e4stv\u00e4rlden. Med fraktb\u00e5t tar resan drygt 55 dygn. \u00d6kningen av handel mellan Kina och Spanien g\u00e5r i rasande fart och tittar vi p\u00e5 export utvecklingen fr\u00e5n Spanien till Kina fr\u00e5n 2015 och fram\u00e5t, har tillv\u00e4xten varit drygt 150 % h\u00f6gre \u00e4n mot andra l\u00e4nder. I skrivande stund finns det drygt 11,2 miljoner anv\u00e4ndare av Ali Express i Spanien. Det tar i snitt 21 dagar fr\u00e5n att en kines l\u00e4gger en online order p\u00e5 en spansk l\u00e5da r\u00f6tt vin, till hemleverans i Beijing. Eller fr\u00e5n att en spanjor best\u00e4ller julklappar som tomten levererar till d\u00f6rren i Madrid. Kina \u00e4r numera Spaniens st\u00f6rsta handelspartner utanf\u00f6r EU och Spanien \u00e4r Kinas sj\u00e4tte st\u00f6rsta handelspartner inom EU. Kinesiska bolag har senaste \u00e5ren investerat drygt 2,3 miljarder euro i Spanien och i slutet av augusti 2018 hade spanska f\u00f6retag investerat i 2.461 projekt i Kina till ett samlat v\u00e4rde av 3,79 miljarder Euro. Vid utg\u00e5ngen av 2017 fanns det 13.000 kinesiska universitetsstudenter i Spanien och drygt 4.000 spanska studenter i Kina.<\/p>\n
Enligt den spanska statistiska centralbyr\u00e5n bes\u00f6kte 646.366 kinesiska turister Spanien f\u00f6rra \u00e5ret, en \u00f6kning p\u00e5 drygt 72 % j\u00e4mf\u00f6rt med 2016. M\u00e4ter vi fr\u00e5n september i \u00e5r och 4 \u00e5r bak\u00e5t \u00e4r \u00f6kningen hela 92 %. Kinesisk turism spenderar ca 1,1 miljarder Euro i Spanien och \u00e4r Spaniens mest l\u00f6nsamma r\u00e4knat per turist.<\/p>\n
Kinas handelsv\u00e4nliga utrikespolitik passar mycket v\u00e4l med det som saknas i Europa. Framtidens konsumenter finns i Asien och i Kina finns det drygt 1,4 miljarder av dom. Den europeiska \u00f6st orienteringen utmanar allierade relationer i v\u00e4st. Isoleringspolitiken fr\u00e5n \u201dAmerika First\u201d ger ytterligare br\u00e4nsle till \u00f6st orienteringen. I detta har EU har inte haft en samlad front, nordeuropeiska l\u00e4nder har varit n\u00e5got mer f\u00f6rsiktiga medan sydeuropeiska l\u00e4nder har varit mer \u00f6ppna.<\/p>\n
Exemplen p\u00e5 en f\u00f6rdjupad handelsrelation mellan Europa och Kina \u00e4r outt\u00f6mliga. F\u00f6r en kort tid sen, \u00f6ppnades en liknande t\u00e5g rutt f\u00f6r containerfrakt till Helsinki i Finland. Det kinesiska intresset f\u00f6r europeiska konsumentvaror och jordbruksprodukter \u00e4r gigantiskt. Investeringar i infrastruktur i fattiga l\u00e4nder l\u00e4ngs handelsv\u00e4gen, bidrar till politisk stabilitet och fred.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Relationen mellan Kina och Spanien har senaste \u00e5ren f\u00f6rdjupats p\u00e5 ett flertal omr\u00e5den. Av Ruben Larsen e-post: ruben@hagakapital.se +34 616 854 498 H\u00f6sten 2013 annonserade Xi Jinping historiens mest ambiti\u00f6sa infrastrukturprojekt \u201dThe Belt & Road Initiative\u201d(BRI). BRI \u00e4r en del av den kinesiska dr\u00f6mmen (Made in China 2025) och kan ses som den kinesiska motsvarigheten […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-7499","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n