Efter hundra \u00e5r med ideologiskt krig d\u00e4r kommunistiska och marknadsekonomiska id\u00e9er har t\u00e4vlat om hur man b\u00e4st organiserar en ekonomi, b\u00f6r man st\u00e4lla sig fr\u00e5gan, \u00e4r det m\u00f6jligt f\u00f6r en v\u00e4sterl\u00e4nning att bilda sig en balanserad syn p\u00e5 Kina? F\u00f6rm\u00e5gan att rationellt och balanserat bed\u00f6ma v\u00e5r ideologiska v\u00e4n\/fiende i \u00f6st \u00e4r sannolikt mycket begr\u00e4nsad. Och kan det vara relevant att fr\u00e5ga sig om en balanserad syn \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rd eller vill vi bekv\u00e4mt bef\u00e4sta de \u00e5sikter vi redan har? Av Ruben Larsen
\ne-post: ruben@hagakapital.se
\n+34 616 854 498<\/p>\n
Om vi upplever Kina som v\u00e4n eller fiende, formar i h\u00f6g grad de relationer som utvecklats mellan framtidens Kina och Europa. Den politiska kampen om r\u00e4tten att definiera sanningen om Kina, handlar s\u00e5ledes om mera \u00e4n handelshinder.<\/p>\n
I det fall man med en begr\u00e4nsad (o)f\u00f6rm\u00e5ga s\u00f6ker en balanserad bild b\u00f6r man ta mod till sig och redog\u00f6ra f\u00f6r den v\u00e4rldsbild man redan har. Vidare b\u00f6r man identifiera den information som skapat v\u00e5r v\u00e4rldsbild, och slutligen identifiera vilka k\u00e4llor som har bidragit.<\/p>\n
\u00d6vningen \u00e4r jobbig. Baserad p\u00e5 n\u00e4stintill obefintlig information, d\u00e4r k\u00e4llorna till 100 % \u00e4r ideologiska motst\u00e5ndare av Kina, har vi \u00f6verraskande okritisk skapat oss en obalanserad v\u00e4rldsbild. V\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att kritiskt ifr\u00e5gas\u00e4tta \u00e4r obefintlig, ironiskt nog \u00e4r just denna v\u00e4rdegrund en av b\u00e4rbj\u00e4lkarna i v\u00e4sterl\u00e4ndska demokratier.<\/p>\n
Med denna utg\u00e5ngspunkt \u00e4r risken f\u00f6r felbed\u00f6mningar och missuppfattningar gigantisk.<\/p>\n
I samband med maktskiftet i Kina 1978 b\u00f6rjade en ny era. Deng Xiaoping initierade en reformprocess som bygger p\u00e5 id\u00e9n om ett land med tv\u00e5 ekonomiska system. Efter 30 \u00e5r med ekonomisk framg\u00e5ng i V\u00e4st, var det uppenbart f\u00f6r Kinas ledare att marknadsekonomiska s\u00e4tt att organisera ekonomin, hade stora f\u00f6rdelar. Dock fanns det sidor vid dessa id\u00e9er som inte var lika sj\u00e4lvklara. Utmaningen var att optimera balansen mellan marknadens osynliga hand och statens synliga hand. Det \u00f6verordnade m\u00e5let var att skapa ett b\u00e4ttre liv och en h\u00f6gre levnadsstandard f\u00f6r det kinesiska folket.<\/p>\n
Utmaningen var enorm, hur skulle man g\u00e5 tillv\u00e4ga? Ingen hade gjort n\u00e5got liknande tidigare. Under \u00e5ren som f\u00f6ljde etablerades ett samarbete med v\u00e4rldsbanken. M\u00e5let var att studera och analysera internationella erfarenheter fr\u00e5n liknande liberaliseringsprocesser, anpassa dessa i samarbete med kinesiska myndigheter och bist\u00e5 med relevant kompetens vid implementering. Starka nationella samh\u00e4llsinstitutioner skulle etableras och grunden f\u00f6r det som skulle bli en kapitalmarknad blev lagd. Fr\u00e5n tidigt \u00e5ttiotal har V\u00e4rldsbankens landskontor i Kina varit denna institutions st\u00f6rsta avdelning, och haft en betydlig insikt i regimens reform processer. Det l\u00e5nga n\u00e4stintill anonyma samarbetet har varit \u00f6verraskande opolitiskt och d\u00e4rf\u00f6r mycket unikt.<\/p>\n
Med bakgrund i detta historiska samarbet, \u00e4r V\u00e4rldsbanken f\u00f6rmodligen den institution som b\u00e4st kan ge en balanserad bild av den gula faran.<\/p>\n
Som ett resultat av Kinas tv\u00e5-system utvecklades landet till att bli v\u00e4rldens fabrik. V\u00e4sterl\u00e4ndska f\u00f6retag (fr\u00e5n politiskt korrekta demokratier) etablerade sig i landet och drog nytta av billig och oreglerad arbetskraft. En \u00f6kande volym av r\u00e5varor importerades till Kina och f\u00e4rdiga prisv\u00e4rda produkter producerades f\u00f6r export till ideologiskt r\u00e4ttroende och milj\u00f6bevista konsumenter i v\u00e4stliga demokratier. M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och v\u00e4rdiga arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden blev i utbyte mot billiga varor, offrat p\u00e5 dubbelmoralens altare.<\/p>\n
\u00c5r 2001 blev Kina antagen som medlem i WTO, regimen f\u00f6r handel blev f\u00f6ruts\u00e4gbar och tydligt reglerad. Kina blev definierad som ett utvecklingsland men utan en demokratisk regim. Sistn\u00e4mnda resulterade i vissa nackdelar, men att bli definierad som ett utvecklingsland gav helt klart f\u00f6rdelar. Utl\u00e4ndska f\u00f6retag fick inte l\u00e4ngre dra nytta av billig produktionskapacitet utan att l\u00e4mna kvar ett merv\u00e4rde i landet. Tydliga regler f\u00f6r \u00f6verl\u00e4mnande av produktionsteknik och produktegenskaper blev fastst\u00e4llda.<\/p>\n
\u201cDeveloped country Members shall provide incentives to enterprises and institutions in their territories for the purpose of promoting and encouraging technology transfer to least-developed country Members in order to enable them to create a sound and viable technological base\u201d (TRIPS Article 66.2)<\/p>\n
Sedan 1981 har Kina enligt V\u00e4rldsbanken lyckats lyfta ca 850 miljoner m\u00e4nniskor \u00f6ver FNs fattigdomsgr\u00e4ns. I snart 40 \u00e5r har landet haft en ekonomisk tillv\u00e4xt kring 9 %. Enorma summor har investerats i infrastruktur, f\u00f6r varje dollar som investeras i f\u00f6rnybar energi i USA, investerar Kina 3 dollar. Sedan \u00e5r 2000 har BNP \u00f6kat med drygt 900 %, de senaste 10 \u00e5ren n\u00e4r v\u00e4stv\u00e4rlden ekonomiska tillv\u00e4xt varit obefintlig, har Kina ytterligare f\u00f6rdubblat volymen.<\/p>\n
Utvecklingen \u00e4r helt unik och saknar en historisk motsvarighet.<\/p>\n
Via 5 \u00e5rs planer antog Kina ambiti\u00f6sa m\u00e5l, och i stor utstr\u00e4ckning har man n\u00e5tt dessa. Resan har sj\u00e4lvklart inte varit utan grus i maskineriet men s\u00e5 l\u00e5ngt har Kina i imponerande grad lyckats.<\/p>\n
Den enorma ekonomiska volym\u00f6kning som numera inte drivs av export men av inhemsk konsumtion, g\u00f6r Kina till en ekonomisk gigant. 1,4 miljarder o-bel\u00e5nade kineser \u00e4r en enorm marknad. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5r 2026 antar konsensus att Kina \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta ekonomi, och \u00e5r 2014 var Kina v\u00e4rldens st\u00f6rsta exportnation.<\/p>\n
Detta passerar sj\u00e4lvklart inte op\u00e5verkat. Den amerikanska synen p\u00e5 Kina har \u00e4ndrats radikalt senaste 10 \u00e5ren. Tidigare var en \u00f6verv\u00e4gande del av amerikanska befolkningen v\u00e4nligt inst\u00e4lld, nu \u00e4r bilden en helt annan. H\u00e4r \u00e4r skillnaden mellan republikan och demokrat liten.<\/p>\n
Den amerikanska administrationen uttryckte f\u00f6r en tid sedan \u201dVi har hittat v\u00e5r nya fiende\u201d, dock \u00e4r det os\u00e4kert om nuvarande administration klarar att samla st\u00f6d f\u00f6r den extrema fiendebild man f\u00f6rs\u00f6ker etablera. Priset f\u00f6r \u201dAmerica First\u201d och handelskriget, verkar p\u00e5skynda en \u00f6stlig orienteringsprocess i Europa. Vidare verkar det som om handelskriget, Iranavtalet, Parisavtalet och ett allm\u00e4nt of\u00f6ruts\u00e4gbart beteende mm, bryter upp etablerade allierade relationer. \u00c4ven England har den senaste tiden valt en ovanligt distanserad USA strategi. Bland tyska exportbolag anser en \u00f6verv\u00e4gande andel att Kina \u00e4r en mer p\u00e5litlig handelspartner \u00e4n USA.<\/p>\n
Det politiska brus som handelskriget genererar, skapar en global odefinierad oro, d\u00e4r f\u00f6retag skjuter p\u00e5 sina investeringar och konsumenter v\u00e4ntar med ink\u00f6p. Amerikanska hush\u00e5ll f\u00e5r dyrare importvaror och d\u00e4rmed n\u00e5got l\u00e4gre konsumtions-kapacitet. En avkylning i efterfr\u00e5gan ger l\u00e4gre inflationstryck och f\u00f6rl\u00e4nger perioden med l\u00e5ga r\u00e4ntor.<\/p>\n
\u00c4ven Sydeuropa upplever en l\u00e4gre tillv\u00e4xttakt, dock \u00e4r den upplevda framtidstron betydligt l\u00e4gre \u00e4n uppm\u00e4tt ekonomisk aktivitet. Fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll har sydeuropeiska l\u00e4nder en ovanlig varm attityd till Kina, och tittar man p\u00e5 var europeiska f\u00f6retag g\u00f6r utl\u00e4ndska investeringar, \u00e4r Kina en klar nummer 1.<\/p>\n
Hush\u00e5ll och f\u00f6retag kommer gradvis att v\u00e4nja sig vid bruset fr\u00e5n handelskriget, allt eftersom tiden g\u00e5r och ryktena om Kinas d\u00f6d visade sig vara \u00f6verdrivna, kommer konsumenterna \u00e5terigen f\u00e5 nytt mod. Samtidigt kan vi f\u00f6rv\u00e4nta en h\u00f6gre volym fr\u00e5n den Amerikanska administrationen, tuffare tong\u00e5ngar fr\u00e5n USA och ett moderat Kina vill nog sannolikt isolera USA och snabbare f\u00f6rskjuta sympatin mot \u00f6st.<\/p>\n
N\u00e5got l\u00e4gre global tillv\u00e4xt kan f\u00f6rv\u00e4ntas men en global l\u00e5gkonjunktur \u00e4r mycket osannolik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Efter hundra \u00e5r med ideologiskt krig d\u00e4r kommunistiska och marknadsekonomiska id\u00e9er har t\u00e4vlat om hur man b\u00e4st organiserar en ekonomi, b\u00f6r man st\u00e4lla sig fr\u00e5gan, \u00e4r det m\u00f6jligt f\u00f6r en v\u00e4sterl\u00e4nning att bilda sig en balanserad syn p\u00e5 Kina? F\u00f6rm\u00e5gan att rationellt och balanserat bed\u00f6ma v\u00e5r ideologiska v\u00e4n\/fiende i \u00f6st \u00e4r sannolikt mycket begr\u00e4nsad. Och […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-7635","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n