Nyhetsfl\u00f6det avseende Italiens ekonomi m\u00e5lar en dyster bild av landets framtid. \u00c5r med underskott och bristf\u00e4llig budgetdisciplin har resulterat i en statsskuld p\u00e5 132,2 % av landets BNP. Av Ruben Larsen
\ne-post: ruben@hagakapital.se
\n+34 616 854 498<\/p>\n
Vi m\u00e5ste g\u00e5 30 \u00e5r tillbaks i tiden f\u00f6r att hitta en skulds\u00e4ttningsgrad under 100 % av ekonomins storlek. I ljus av stabilitetspakten med skuldtak p\u00e5 60 % \u00e4r detta ett misslyckande.<\/p>\n
Syftet med ett tak f\u00f6r maximal skuldb\u00f6rda var inte att staterna skulle ligga s\u00e5 n\u00e4ra taket som m\u00f6jligt utan att definiera en tydlig gr\u00e4ns f\u00f6r n\u00e4r skuldb\u00f6rdan b\u00f6rjar utg\u00f6ra en substantiell risk f\u00f6r samh\u00e4llet. Hos f\u00f6retagen \u00e4r bilden en annan. H\u00e4r hittar man ofta starka balansr\u00e4kningar, god l\u00f6nsamhet och effektivt resursutnyttjande. Detta blir normalt bel\u00f6nat med l\u00e5ga kreditkostnader och stabila aktiekurser.<\/p>\n
N\u00e4r det kommer till hush\u00e5llens skulds\u00e4ttning och finansiella stabilitet, finns det lite som definierar en sund bel\u00e5ningsgrad. Oftast \u00e4r det kulturella attityder som avg\u00f6r den ekonomiska s\u00e5rbarheten i landet. Varf\u00f6r har den kulturella attityden effekt p\u00e5 hush\u00e5llens och f\u00f6retagens ekonomiska disciplin, men inte i den gemensamma ekonomin? I ekonomier som Sverige kan vi observera det motsatta.<\/p>\n
Hush\u00e5llsskulder Italien
\nItalienska hush\u00e5ll har historiskt haft en extremt l\u00e5g bel\u00e5ningsgrad men under krisen n\u00e4r ekonomin krympte, \u00f6kade skulds\u00e4ttningen n\u00e5got. I linje med andra sydeuropeiska l\u00e4nder b\u00f6rjade hush\u00e5llen fokusera p\u00e5 amortering och i skrivande stund \u00e4r den italienska skulds\u00e4ttningsgraden hos hush\u00e5llen ca 40 % av BNP.<\/p>\n
Snittet i Eurozonen ligger p\u00e5 ca 57 %. I sammanhanget \u00e4r det p\u00e5 sin plats att n\u00e4mna Spanien som har tagit sig ned fr\u00e5n n\u00e4stan 90 % till i underkant av eurozonens snitt.<\/p>\n
F\u00f6renklat kan en ekonomi definieras som summan av transaktioner mellan hush\u00e5ll och producenter. S\u00e5rbarheten i ekonomin blir i f\u00f6rl\u00e4ngningen risken f\u00f6r st\u00f6rningar i str\u00f6mmen av transaktioner.<\/p>\n
Inkomster till v\u00e5r gemensamma pl\u00e5nbok kommer huvudsakligen fr\u00e5n beskattning av transaktioner. N\u00e4r n\u00e5gon k\u00f6per en vara eller tj\u00e4nst betalas moms. N\u00e4r en producent k\u00f6per arbetskraft betalas sociala avgifter och n\u00e4r individen s\u00e4ljer sin arbetskraft betalas inkomstskatt p\u00e5 v\u00e4rdet av transaktionen.<\/p>\n
St\u00f6rningar i volymen av transaktioner mellan dessa akt\u00f6rer, kan ge f\u00e4rre beskattningsbara transaktioner och d\u00e4rmed generera underskott. F\u00f6r att kartl\u00e4gga riskerna f\u00f6r st\u00f6rningar kan det vara klokt att studera f\u00f6r\u00e4ndringar i resurser hos hush\u00e5llen.<\/p>\n
Disponibel inkomst Italien
\nHush\u00e5llens disponibla inkomster har \u00f6kat en hel del senaste \u00e5ren. L\u00e5ga r\u00e4ntor och l\u00e4gre skulder har ytterligare bidragit till frigjorda resurser f\u00f6r konsumtion och sparande. En mindre del av dessa frigjorda resurser har hittat v\u00e4gen ut i nya transaktioner. Dock har \u00f6kningen i ordering\u00e5ngen varit omfattande och skapat kapacitetsbrister. Flera anst\u00e4llda har gett ny \u201dALL TIME HIGH\u201d antal personer i arbete.<\/p>\n
Ny topp passerade f\u00f6rra toppniv\u00e5n som observerades i slutet av 2008. Sedan bottennoteringen sommaren 2013 har det skapats drygt 1,1 miljoner nya arbetstillf\u00e4llen. Resterande frigjorda resurser fr\u00e5n l\u00e4gre kreditkostnader har samlats i ladorna plus extra amorteringar p\u00e5 skulder. Hush\u00e5llens kreditkostnader \u00e4r p\u00e5 historiskt l\u00e5ga niv\u00e5er och bulken av l\u00e5ntagare har fasta r\u00e4nteavtal.<\/p>\n
Hush\u00e5llen har f\u00f6rsiktigt \u00f6kat volymen i transaktioner, men \u00e4r fortfarande mycket f\u00f6rsiktiga med on\u00f6diga ink\u00f6p. Konsumtionsviljan p\u00e5minner mycket om spanska hush\u00e5ll i b\u00f6rjan av 2014, om detta st\u00e4mmer kommer den inhemska ekonomin i Italien se goda dagar.<\/p>\n
Den 9 maj 2019 publicerade Istat ett samarbetsprojekt som blev genomf\u00f6rd ihop med Italienska centralbanken \u201dThe wealth of Italian households and non-financial corporations\u201d<\/p>\n
Ett fenomen som s\u00e4llan uppm\u00e4rksammas i morgon-soffan \u00e4r f\u00f6rm\u00f6genheten hos italienska hush\u00e5ll, Italienare \u00e4r bland dom rikaste i v\u00e4rlden. Vid utg\u00e5ngen av 2017 var nettof\u00f6rm\u00f6genheten hos italienska hush\u00e5ll 9 734 Miljarder Euro (ca 8 g\u00e5nger hush\u00e5llens disponibla inkomst). Fastigheter utg\u00f6r 5 246 Miljarder Euro. Finansiella tillg\u00e5ngar som huvudsakligen best\u00e5r av likvida tillg\u00e5ngar som banksparande uppgick till 4 374 Miljarder Euro.<\/p>\n
H\u00e4r kan du l\u00e4sa hela artikeln<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nyhetsfl\u00f6det avseende Italiens ekonomi m\u00e5lar en dyster bild av landets framtid. \u00c5r med underskott och bristf\u00e4llig budgetdisciplin har resulterat i en statsskuld p\u00e5 132,2 % av landets BNP. Av Ruben Larsen e-post: ruben@hagakapital.se +34 616 854 498 Vi m\u00e5ste g\u00e5 30 \u00e5r tillbaks i tiden f\u00f6r att hitta en skulds\u00e4ttningsgrad under 100 % av ekonomins […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-7688","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n