BNP minskade som f\u00f6rv\u00e4ntat med ca 11 procent under 2020. Trots den dramatiska f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r rapporteringen avseende l\u00e4get i spansk realekonomi mycket onyanserad. KR\u00d6NIK\u00d6R
\nRuben Larsen
\nruben@hagakapital.se<\/p>\n
\u00c4ven om beskrivningar som \u201dst\u00f6rsta fallet\u201d \u00e4r korrekta, kan en onyanserad rapportering utg\u00f6ra ett on\u00f6digt br\u00e4nsle i en sj\u00e4lvuppfyllande profetia. Pandemin har onekligen slagit h\u00e5rt mot den spanska befolkningen, och det kommer ta n\u00e5gra \u00e5r innan volymen \u00e4r tillbaka p\u00e5 f\u00f6rpandeminiv\u00e5.<\/p>\n
Trots detta \u00e4r det mycket osannolikt att Sydeuropa kommer uppleva en kollektiv depression liknande den som paralyserade regionen i \u00e5ren efter finanskrisen. Sk\u00e4len till detta \u00e4r flera.<\/p>\n
Innan finanskrisen fanns det ett utstr\u00e4ckt ekonomiskt \u00f6vermod, kreditexpansionen hos hush\u00e5ll, f\u00f6retag och offentlig sektor var absurd. Man tog f\u00f6r givet att tr\u00e4det skulle v\u00e4xa upp till himlen. N\u00e4r verkligheten hann ikapp blev besvikelsen stor och ekonomin blev paralyserad. Det skulle ta drygt fem \u00e5r innan det v\u00e4nde. Ekonomins akt\u00f6rer identifierade problemet fort och n\u00e4stan omedelbart gick alla resurser \u00e5t till att betala av skulder, detta i en omfattning utan historiskt motstycke. Men \u00e4nd\u00e5 tog det allts\u00e5 drygt fem \u00e5r innan vi s\u00e5g en f\u00f6rsiktig \u00f6kning i hush\u00e5llens konsumtion.<\/p>\n
Det finns flera motorer i en ekonomi. N\u00e5gra ekonomier drivs av export, andra genom investeringar medan de flesta i huvudsak drivs av hush\u00e5llens konsumtion. Produktionskapaciteten av varor och tj\u00e4nster i en ekonomi kan d\u00e4rf\u00f6r ses som en konsekvens av efterfr\u00e5gan.<\/p>\n
F\u00f6r Spaniens del \u00e4r huvudmotorn hush\u00e5llens konsumtion. \u00c4ven om hush\u00e5llen har tillg\u00e4ngliga resurser har de senaste \u00e5ren visat att detta inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis leder till \u00f6kad konsumtion.<\/p>\n
Efter finanskrisen frigjordes enorma resurser genom r\u00e4ntes\u00e4nkningar till hush\u00e5ll, f\u00f6retag och offentlig sektor. Enligt teorin skulle detta omedelbart ge \u00f6kad konsumtion.<\/p>\n
Det skulle visa sig att s\u00e5 inte blev fallet, ist\u00e4llet f\u00f6r \u00f6kad konsumtion betalade man av p\u00e5 skulder. De senaste tio \u00e5ren har spanska hush\u00e5ll amorterat bort en betydande del av skulderna, medan svenska och norska hush\u00e5ll har \u00f6kat skulderna till rekordniv\u00e5er. Norska hush\u00e5ll har i dagsl\u00e4get v\u00e4rldens h\u00f6gsta skulder med en skulds\u00e4ttningsgrad mot disponibel inkomst p\u00e5 \u00f6ver 240 %, medan Spanien ligger kring 90 % och Sverige ligger kring 190 %.<\/p>\n
H\u00f6g skulds\u00e4ttning utg\u00f6r den st\u00f6rsta risken f\u00f6r st\u00f6rningar i konsumtionsf\u00f6rm\u00e5gan. F\u00f6r Spaniens del har denna risk minskat betydligt de senaste \u00e5ren.<\/p>\n
Banksparandet hos spanska hush\u00e5ll har \u00f6kat med 162 miljarder euro senaste fem \u00e5ren och uppg\u00e5r idag till hela 82 % av BNP. Kort sagt \u00e4r ekonomins akt\u00f6rer betydligt mer solida nu j\u00e4mf\u00f6rt med 2013.<\/p>\n
Som ett resultat av det f\u00f6rra st\u00e5lbadet har Spanien utvecklat en unik krismedvetenhet, responsen hos lokala myndigheter har i m\u00e5nga avseenden varit mycket imponerande. Planerade investeringar blev i stor omfattning tidigarelagda. Vidare har b\u00e5da hush\u00e5ll och f\u00f6retag trots en mycket sv\u00e5r situation klarat sig bra.<\/p>\n
J\u00e4mf\u00f6rt med andra europeiska l\u00e4nder har spansk ekonomi en betydande f\u00f6rm\u00e5ga att producera arbetstillf\u00e4llen. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren efter att ekonomin bottnade 2013, hade Spanien en tillv\u00e4xt av nya arbetstillf\u00e4llen som l\u00e5g betydligt h\u00f6gre \u00e4n i andra v\u00e4stliga l\u00e4nder. Detta kommer h\u00f6gst sannolikt att vara fallet \u00e4ven denna g\u00e5ng.<\/p>\n
P\u00e5 ytan kan det verka som att pandemin drabbade Sydeuropa h\u00e5rdare \u00e4n norra Europa. \u00c5 andra sidan har norra Europa i mycket h\u00f6gre utstr\u00e4ckning l\u00e5nat sig genom pandemin. Dessa l\u00e5n skall \u00e5terbetalas och kommer d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4gga beslag p\u00e5 betydande resurser under kommande \u00e5r.<\/p>\n
Modigt politiskt ledarskap saknas tyv\u00e4rr. I Spaniens fall har ekonomins akt\u00f6rer i stor utstr\u00e4ckning sanerat sig p\u00e5 eget initiativ. Det \u00e4r f\u00f6rst de senaste \u00e5ren den spanska kommunsektorn har \u00e5terh\u00e4mtat sig.<\/p>\n
We will do whatever it takes
\nEtt kompetent politiskt ledarskap kan skapa en kollektiv fram\u00e5tanda som g\u00f6r stor skillnad i sv\u00e5ra tider. I Spanien observeras detta p\u00e5 kommunniv\u00e5, med tyv\u00e4rr saknas det p\u00e5 regional och nationell niv\u00e5. I Italien har Mario Draghi f\u00f6reslagits som ny premi\u00e4rminister. Kanske f\u00e5r vi \u00e5terigen h\u00f6ra hans k\u00e4nda uttalande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
BNP minskade som f\u00f6rv\u00e4ntat med ca 11 procent under 2020. Trots den dramatiska f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r rapporteringen avseende l\u00e4get i spansk realekonomi mycket onyanserad. KR\u00d6NIK\u00d6R Ruben Larsen ruben@hagakapital.se \u00c4ven om beskrivningar som \u201dst\u00f6rsta fallet\u201d \u00e4r korrekta, kan en onyanserad rapportering utg\u00f6ra ett on\u00f6digt br\u00e4nsle i en sj\u00e4lvuppfyllande profetia. Pandemin har onekligen slagit h\u00e5rt mot den spanska […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":55497,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-7838","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n