I staden Ceuta p\u00e5 den s\u00f6dra sidan av Gibraltar sund inleddes den europeiska kolonialismen. \u00c5r 1415 attackerade och intog den unge Prins Henrik av Portugal, med ett stort antal soldater, staden p\u00e5 den marockanska nordkusten. I gryningstimmen f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska kolonisationsepoken var det lilla Portugal som tog ledningen. Ceuta blev Europas f\u00f6rsta koloni. Detta h\u00e4nde n\u00e4stan ett sekel f\u00f6re Columbus ikoniska seglats och inledningen av det spanska imperiebyggandet i Amerika. Av Lars Stahre
\ne-post: larsstahre1@gmail.com<\/p>\n
Prins Henrik, senare kallad Henrik Sj\u00f6fararen, lade grunden till Portugals st\u00e4llning som kolonialmakt. Fr\u00e5n en mytomspunnen udde utanf\u00f6r Sagres i Portugals sydv\u00e4stligaste del, styrde och finansierade han de portugisiska karavellernas expansion p\u00e5 Atlanten.<\/p>\n
Ceuta \u00e4r idag en spansk enklav sedan slutet p\u00e5 1500-talet, d\u00e5 staden er\u00f6vrades av den spanske kungen Filip II.<\/p>\n
Vandring i Ceuta
\nGibraltarklippan, den 426 meter h\u00f6ga klippan som str\u00e4cker ut sig p\u00e5 nordsidan av Gibraltar sund likt ett gigantisk skepp, \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd, men den klippiga udden p\u00e5 andra sidan Gibraltar sund, Monte Hacho i Ceuta, \u00e4r inte lika k\u00e4nd.<\/p>\n
Det \u00e4r enkelt att ta sig till Ceuta fr\u00e5n det spanska fastlandet. Fr\u00e5n Algeciras l\u00e4gger flera f\u00e4rjor ut mot den afrikanska staden. Gibraltars sund \u00e4r endast 21 km brett, men str\u00f6mmarna \u00e4r starka eftersom Medelhavet och Atlanten m\u00f6ts h\u00e4r. \u00d6verf\u00e4rden \u00e4r emellertid undanst\u00f6kad p\u00e5 en timme och under tiden kan man fr\u00e5n det lilla d\u00e4cket njuta av den storslagna anblicken av Gibratarklippan och Monte Hacho. Staden h\u00f6r till Spanien sedan 1580, d\u00e5 Portugal er\u00f6vrades av den spanske kungen Filip II. Portugal lyckades frig\u00f6ra sig fr\u00e5n den spanska imperiemakten n\u00e5gra decennier senare, men Ceuta var f\u00f6rlorad och har varit en del av Spanien sedan dess.<\/p>\n
Det bl\u00e5ser i palmerna n\u00e4r man l\u00e4mnat f\u00e4rjan och p\u00e5b\u00f6rjar vandringen l\u00e4ngs strandpromenaden. Ceuta \u00e4r en liten bit Europa i Afrika och staden \u00e4r nog den minst afrikanska platsen p\u00e5 den afrikanska kontingenten. Befolkningen \u00e4r \u00f6verv\u00e4gande spansk och det mesta i staden har en spansk pr\u00e4gel. Huvudgatan p\u00e5minner om st\u00e4der p\u00e5 det spanska fastlandet, men ett par kilometer bortom stadsk\u00e4rnan g\u00e5r gr\u00e4nsen till Marocko och staden flankeras dramatiskt av de marrockanska bergen och byarna. Idag \u00e4r Ceuta kanske framf\u00f6rallt k\u00e4nt som en plats d\u00e4r migranter f\u00f6rs\u00f6ker ta sig in i Spanien.<\/p>\n
Staden, som numera \u00e4r m\u00e5l f\u00f6r en omfattande endagsturism, har en hel del att erbjuda f\u00f6r den historieintresserade.<\/p>\n
I sin historieskrivning har Spanien knappast lyft fram att det var Portugal och portugiserna som er\u00f6vrade deras Ceuta 1415, men mitt i trafikkaoset mellan f\u00e4rjehamnen och stadsk\u00e4rnan reser sig en imponerande staty som bekr\u00e4fter att det var just Portugal som er\u00f6vrade Ceuta. Ovanf\u00f6r den v\u00e4ldiga sockeln poserar prins Henrik, sedermera med tillnamnet Sj\u00f6fararen. Han \u00e4r den mest namnkunnige representanten f\u00f6r den inledande portugisiska kolonisationsepoken och kanske den mest k\u00e4nde figuren i den portugisiska historien \u00f6verhuvudtaget. Det l\u00e4r ha varit den unge prins Henrik, som \u00f6vertalade sin far kung Johan l, att anfalla och er\u00f6vra Ceuta f\u00f6r drygt 600 \u00e5r sedan.<\/p>\n
I Ceuta, som har ett visst sj\u00e4lvstyre, \u00e4r det officiella spr\u00e5ket naturligtvis spanska, men p\u00e5 grund av n\u00e4rheten till Marocko talar m\u00e5nga arabiska och berberspr\u00e5k. Staden har flera kulturhistoriska milj\u00f6er och det finns gott om intressanta byggnader, mus\u00e9er och monument, inte minst Los Ba\u00f1os \u00c1rabes, som \u00e4r en arabisk badanl\u00e4ggning fr\u00e5n 1200-talet.<\/p>\n
Portugisisk flotta anfaller Ceuta
\nCeuta var fr\u00e5n b\u00f6rjan en fenicisk bos\u00e4ttning. Senare grundades en romersk koloni p\u00e5 denna plats. Under de f\u00f6ljande \u00e5rhundradena har staden tillh\u00f6rt vandaler, visigoter och araber innan de portugisiska krigsfartygen anf\u00f6ll 1415. Det var den 22 augusti som den portugisiska flottan n\u00e4rmade sig den lilla muslimska staden Ceuta. Den v\u00e4ldiga flottan bestod av 45.000 soldater, f\u00f6rdelade p\u00e5 200 skepp, som anf\u00f6ll den lilla men strategiskt viktiga udden vid porten till Medelhavet. En stor del av stadens befolkning flydde i panik och de portugisiska soldaterna br\u00f6t in i staden som var n\u00e4st intill \u00f6vergiven av de skr\u00e4ckslagna inv\u00e5narna. Hamnstaden intogs och plundrades omsorgsfullt. Kung Johan I och hans son prins \u00e5terv\u00e4nde sedan till Portugal och l\u00e4mnade kvar ett garnison p\u00e5 cirka 2.500 soldater. Henrik, som s\u00e4gs ha utm\u00e4rkt sig under slaget, uts\u00e5gs till guvern\u00f6r i Ceuta.<\/p>\n
Nyheten om Portugals triumf \u00f6ver morerna p\u00e5 deras egen hemmaplan spred sig snart \u00f6ver Europa. Det lilla kungariket Portugals er\u00f6vring av staden Ceuta, f\u00f6r drygt 600 \u00e5r sedan, blev startskottet f\u00f6r den enast\u00e5ende ber\u00e4ttelsen om lilla Portugals utveckling till ett kolonialt imperium.<\/p>\n
Er\u00f6vringen av Ceuta 1415 var d\u00e4rmed ocks\u00e5 det allra f\u00f6rsta steget mot en europeisk dominans av v\u00e4rlden. Under de kommande \u00e5rhundradena sk\u00f6ljde den koloniala svallv\u00e5gen obevekligt \u00f6ver v\u00e4rlden. Er\u00f6vringen av Ceuta och inledningen av den portugisiska expansion \u00f6ver v\u00e4rldshaven skedde medan Reconquistan fortfarande p\u00e5gick, allts\u00e5 den kristna \u00e5terer\u00f6vringen av den Iberiska halv\u00f6n fr\u00e5n de muslimska morerna. Kungariket Portugals reconquista var visserligen slutf\u00f6rd redan i mitten av 1200-talet d\u00e5 kungad\u00f6met hade stabiliserats med sina nuvarande gr\u00e4nser, men kungad\u00f6met Spanien hade \u00e4nnu inte bildats. I den delen av Iberiska halv\u00f6n var Reconquistan inne i sin avg\u00f6rande slutfas med kungad\u00f6mena Kastilien och Aragonien som de viktigaste akt\u00f6rerna.<\/p>\n
Udden i Sagres
\nHur var det m\u00f6jligt att lilla Portugal kunde inta en s\u00e5 pass ledande roll i Europas tidiga uppt\u00e4ckande och kolonisation av v\u00e4rlden, l\u00e5ngt innan Spanien?<\/p>\n
En av de fr\u00e4msta orsakerna var den kompetens inom navigation och skeppsbyggnad som fanns i landet. Och det \u00e4r h\u00e4r som namnet Henrik Sj\u00f6fararen dyker upp igen.<\/p>\n
L\u00e4ngst ut p\u00e5 den vilda och klippiga Sagresudden i sydv\u00e4stra Portugal, d\u00e4r de gigantiska v\u00e5gorna d\u00e5nar in, bodde Prins Henrik som senare fick ben\u00e4mningen Henrik Sj\u00f6fararen, i sin borg i mer \u00e4n 40 \u00e5r p\u00e5 1400-talet, n\u00e4r han var guvern\u00f6r i Algarveprovinsen. H\u00e4r skall han ha grundat en navigationsskola som \u00e4r omtalad i historien. Flera ber\u00f6mda portugisiska sj\u00f6farare l\u00e4r ha varit elever. Det var h\u00e4rifr\u00e5n det portugisiska uppt\u00e4ckarundret utgick och planerades under 1400-talet.<\/p>\n
I den n\u00e4rbel\u00e4gna staden Lagos p\u00e5 den portugisiska sydkusten Algarve byggdes de portugisiska farkosterna, karavellerna, under ledning av Henrik. Det var fr\u00e5n Lagos som den unge prins Henriks flotta hade avseglat 1415, n\u00e4r Ceuta skulle er\u00f6vras.<\/p>\n
Karaveller lade Atlanten under Portugal
\nEfter triumfen vid Ceuta svepte de portugisiska karavellern ner utefter nuvarande Marockos v\u00e4stkust och vidare s\u00f6derut l\u00e4ngs Afrikas v\u00e4stkust. \u00d6arna Madeira och Azorerna, som var obebodda omr\u00e5den, koloniserades. \u00c4ven Kanarie\u00f6rna lockade portugiserna, men kontrollen \u00f6ver \u00f6arna utmanades av Kungad\u00f6met Kastilien och portugiserna tvingades avst\u00e5 fr\u00e5n denna \u00f6grupp.<\/p>\n
Ett av Henrik sj\u00f6fararens st\u00f6rre projekt var att s\u00e4nda iv\u00e4g den flotta som i slutet av 1450-talet bland annat uppt\u00e4ckte \u00e4nnu en obebodd \u00f6grupp i Atlanten – Kap Verde\u00f6arna – den f\u00f6rsta europeiska kolonin i tropikerna.<\/p>\n
Ingen visste vid denna tid n\u00e5got om hur l\u00e5ngt Afrikas kust str\u00e4ckte sig. V\u00e4rldsdelens storlek var skr\u00e4mmande ok\u00e4nd. Det var inte fr\u00e4mst uppt\u00e4ckarlusten som p\u00e5 1400-talet drev portugiserna allt l\u00e4ngre bort, utan ocks\u00e5 behovet av arbetskraft – slavar – till de \u00f6ar som omvandlades till gigantiska sockerplantager, fr\u00e4mst Madeira och Azorerna.<\/p>\n
Kusten l\u00e4ngs Sahara var ganska glesbefolkad, s\u00e5 det kr\u00e4vdes sydligare utvikningar f\u00f6r att finna slavar. Dessa levererades av arabiska slavhandlare och l\u00e4ngre s\u00f6derut av kungarna i de svarta kungarikena. H\u00e4r fann portugiserna \u00e4nnu en attraktiv anledning att utstr\u00e4cka sitt inflytelseomr\u00e5de – guld. I de svarta kungarikena kring nuvarande Senegal och l\u00e4ngre s\u00f6derut fanns den \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda varan i rikliga m\u00e4ngder. Jakten p\u00e5 slavar och guld lockade portugiserna allt l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n
De portugisiska karavellerna beh\u00e4rskade allt st\u00f6rre delar av Atlanten. Henrik Sj\u00f6fararen dirigerade och finansierade expeditionerna fr\u00e5n sin udde i Sagres. Trots tillnamnet Sj\u00f6fararen var Henrik s\u00e4llan till havs. Hans insatser avs\u00e5g snarare organisation och finansiering av expeditionerna och han deltog inte personligen i f\u00e4rderna l\u00e4ngs den afrikanska v\u00e4stkusten.<\/p>\n
D\u00e5 Henrik avled sent p\u00e5 h\u00f6sten \u00e5r 1460 hade de koloniala expeditionerna n\u00e5tt ner till dagens Sierra Leone. Han hade varit det portugisiska kolonialv\u00e4ldets starke man, och fr\u00e5n sin borg Vila do Infante p\u00e5 Sagresudden styrt den f\u00f6rsta fasen av den europeiska kolonialhistorien. I fyrtiofem \u00e5r hade han haft en ledande roll genom att s\u00e4nda ut skepp och kolonisera \u00f6ar – en ny era i v\u00e4rldshistorien inleddes.<\/p>\n
Henrik symboliserar Portugals makal\u00f6sa expansion \u00f6ver v\u00e4rldshaven och i f\u00f6rl\u00e4ngningen europeisk v\u00e4rldsdominans.<\/p>\n
Sj\u00f6v\u00e4gen till Indien
\nEfter Henriks d\u00f6d rundades Afrika och \u00e5r 1498 kastade Vasco da Gama ankar utanf\u00f6r Calicut p\u00e5 Indiens v\u00e4stkust. Europa stod \u00e4ntligen i direkt f\u00f6rbindelse med Orienten. Detta var en epokg\u00f6rande h\u00e4ndelse och det var lilla Portugal som stod f\u00f6r bedriften. \u00c5r 1500, tv\u00e5 \u00e5r efter Vasco da Gamas resa, r\u00e5kade portugisiska sj\u00f6farare uppt\u00e4cka Brasilien, som skulle bli Portugals allra st\u00f6rsta koloni. Mindre \u00e4n hundra \u00e5r efter prins Henriks er\u00f6vring av Ceuta 1415 hade Portugal utvecklats till ett globalt kolonialt imperium. Lissabon, Portugals huvudstad, blev en europeisk medelpunkt och ett eldorado f\u00f6r d\u00e5tidens uppt\u00e4cktsf\u00e4rder. Gatorna myllrade av sj\u00f6m\u00e4n, handelsm\u00e4n och \u00e4ventyrare. Portugals guld\u00e5lder \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot sin h\u00f6jdpunkt.<\/p>\n
Under tiden hade Christofer Columbus ikoniska resa v\u00e4sterut mot Karibien 1492 \u00f6ppnat en helt ny kontinent f\u00f6r spansk er\u00f6vring. V\u00e4rldshistorien tar en ny riktning.<\/p>\n
Henrik Sj\u00f6fararens efterm\u00e4le
\nHenrik Sj\u00f6fararen, prins av Portugal och guvern\u00f6ren av Algarve som levde 1393 till 1460, har reducerats i betydelse som imperiebyggare och sj\u00f6hj\u00e4lte av den moderna forskningen.<\/p>\n
En viktig del i mytbildningen och historieskrivningen kring Henrik Sj\u00f6fararen handlar om den navigationsskola som han enligt legenden ska ha inr\u00e4ttat p\u00e5 Sagresudden, d\u00e4r m\u00e5nga av de ber\u00f6mda portugisiska sj\u00f6fararna s\u00e4gs ha varit elever.<\/p>\n
Henrik navigationsskola p\u00e5stods ha existerat i mer \u00e4n 300 \u00e5r innan den f\u00f6rst\u00f6rdes i den stora jordb\u00e4vningen 1755, som drabbade Portugal med f\u00f6r\u00f6dande kraft. N\u00e5gra l\u00e4mningar eller andra sp\u00e5r har emellertid inte funnits. Navigationsskolan har av flertalet historiker avf\u00e4rdats som en myt, men Henriks insatser som ledare och organisat\u00f6r under Portugals inledande koloniala framg\u00e5ngar \u00e4r oomtvistade.<\/p>\n
Ber\u00e4ttelsen om navigationsskolan skulle ha konstruerats l\u00e5ngt efter Henriks d\u00f6d, som ett led i f\u00f6rst\u00e4rkandet av Henrik sj\u00f6fararens ber\u00f6mmelse och Portugals \u00e4rofulla historia.<\/p>\n
Det v\u00e4ldiga uppt\u00e4ckarmonumentet i cement och sten i Belem strax v\u00e4ster om Lissabon vittnar om den st\u00e4llning som Henrik Sj\u00f6fararen har i den portugisiska uppt\u00e4ckarhistorien.<\/p>\n
\u00c5r 1960, 500 \u00e5r efter Henrik Sj\u00f6fararens d\u00f6d, byggdes ett hj\u00e4ltemonument p\u00e5 denna plats. H\u00e4r st\u00e5r Henrik l\u00e4ngst fram i f\u00f6ren i den v\u00e4ldiga stenkaravellen spejande ut \u00f6ver havet. Han \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n de 33 prominenta hj\u00e4ltarna bakom honom, bl.a Vasco da Gama och k\u00e4nda personer i den portugisiska uppt\u00e4ckarhistorien. Det \u00e4r Henrik Sj\u00f6fararen som \u00e4r st\u00f6rst och st\u00e5r l\u00e4ngst fram trots att han bara var guvern\u00f6r av Algarve.<\/p>\n
F\u00f6rgrundsgestalten Henrik sj\u00f6fararens efterm\u00e4le har visserligen naggats i kanten, men k\u00e4rnber\u00e4ttelsen, att lilla Portugal i Europas utkant, med knappt en miljon inv\u00e5nare, f\u00f6re alla andra stora kolonialmakter, kunde bygga upp ett kolonialt imperium, \u00e4r fascinerande och imponerande.<\/p>\n
En historia som allts\u00e5 tog sin b\u00f6rjan i Ceuta f\u00f6r \u00f6ver 600 \u00e5r sedan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I staden Ceuta p\u00e5 den s\u00f6dra sidan av Gibraltar sund inleddes den europeiska kolonialismen. \u00c5r 1415 attackerade och intog den unge Prins Henrik av Portugal, med ett stort antal soldater, staden p\u00e5 den marockanska nordkusten. I gryningstimmen f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska kolonisationsepoken var det lilla Portugal som tog ledningen. Ceuta blev Europas f\u00f6rsta koloni. Detta h\u00e4nde […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":7932,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,45],"tags":[],"class_list":["post-7931","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-kultur"],"yoast_head":"\n