Vid parlamentsvalet 1982, sju \u00e5r efter Francos d\u00f6d, er\u00f6vrade det spanska
\nsocialistpartiet PSOE klart regeringsmakten med 46 procent av r\u00f6sterna.
\nPartiledare och sedemera premi\u00e4rminister var den 38-\u00e5rige Sevillaadvokaten Felipe Gonz\u00e1lez. Av Sven F. K\u00e4llstr\u00f6m<\/p>\n
PSOE har sina r\u00f6tter i det spanska arbetarpartiet, som startade 1879, och \u00e4r det \u00e4ldsta politiska partiet i Spanien. Det slutliga bef\u00e4standet av demokratin i landet skedde under socialisternas f\u00f6rsta regeringsperiod 1982\u201386. Adolfo Su\u00e1rez hedrades av kung Juan Carlos I med en hertigtitel, som ett erk\u00e4nnande av hans anstr\u00e4ngningar att bygga upp infrastruk – turen i den nya spanska demokratin.<\/p>\n
Inga milit\u00e4rkupper tycktes l\u00e4ngre kunna hota det demokratiska systemet. Efter en \u00f6vertygande valseger 1986, hade socialistpartiet \u00e5ter vunnit en klar egen majoritet, \u00e4ven om de nu hade en miljon f\u00e4rre anh\u00e4ngare \u00e4n tidigare. Men eftersom h\u00f6gerns valfront, Coalici\u00f3n Popular, \u00e5 sin sida hade lidit ett f\u00f6rkrossande nederlag, v\u00e5gade sig socialistregeringen nu p\u00e5 ett f\u00f6rsiktigt omdanande av den h\u00f6gre milit\u00e4rledningen.<\/p>\n
Spanien blir medlem i EU
\nSocialistregeringen f\u00f6rde Spanien in i EG 1986 och fick landets NATO-anslutning bekr\u00e4ftad i ett referendum samma \u00e5r. Det isolerade och tidigare s\u00e5 sj\u00e4lvtillr\u00e4ckliga Spanien hade \u00e4ntligen inf\u00f6rlivats med en europeisk och v\u00e4stlig gemenskap. Under det f\u00f6ljande parlamentsvalet 1989 blev det betydligt h\u00e5rdare och PSOE beh\u00f6ll makten med knapp marginal och en del dramatiska inslag. Regeringen och oppositionspartierna fick lika m\u00e5nga mandat var men socialisterna beh\u00f6ll den faktiska majoriteten tack vare att en deputerad i det baskiska partiet, Herri Batasuna var p\u00e5 flykt undan polisen och d\u00e4rmed inte kunde inta sin plats under voteringen och l\u00e4gga sin r\u00f6st. Under 1991 \u00e5rs kommunalval krympte PSOE:s v\u00e4ljark\u00e5r till sju miljoner att j\u00e4mf\u00f6ra med tio miljoner r\u00f6ster i parlamentsvalet 1982, vilket medf\u00f6rde att socialisterna f\u00f6rlorade makten i Madrid, Valencia och Sevilla samt i ytterligare ett antal stora st\u00e4der.<\/p>\n
Felipe Gonz\u00e1lez betydelse f\u00f6r Spanien
\nAtt PSOE lyckades beh\u00e5lla regeringsmakten under dessa 14 \u00e5r \u00e4r till stor del partiledaren Felipe Gonz\u00e1lez f\u00f6rtj\u00e4nst. Redan 1979 kr\u00e4vde han att marxismen skulle strykas ur partiprogrammet, vilket han fick igenom f\u00f6rst efter en h\u00e5rd intern strid. Under Gonzalez ledning fick partiet r\u00f6ster som normalt skulle ha g\u00e5tt till den borgerliga sidan och regeringens liberala politik, som framf\u00f6r allt st\u00f6ddes av premi\u00e4rministern sj\u00e4lv, blev starkt kritise – rad av PSOE:s v\u00e4nsterflygel. V\u00e4nsterfraktionens ledare Alfonso Guerra var under flera \u00e5r partiets andre man. Hans avg\u00e5ng 1991 fr\u00e5n posten som vice premi\u00e4rminister, bland annat p\u00e5 grund av sin brors kriminella aff\u00e4rer, st\u00e4rkte ytterligare de liberalas st\u00e4llning i regeringen. Ingenting verkade kunna rubba den popul\u00e4re och \u201cgood looking\u201d Felipe Gonz\u00e1lez. Trots m\u00e5nga skandaler inom socialistpartiet fick de flesta spanjorer det materiellt mycket b\u00e4ttre under de 14 \u00e5r som Gonz\u00e1les ledde partiet.<\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ndringar under Felipe Gonz\u00e1lez
\nUnder 1980-talet var den ekonomiska tillv\u00e4xten kraftig i Spanien och det kan vara intressant att j\u00e4m – f\u00f6ra Spanien \u00e5r 1983 med Spanien \u00e5r 1995. Under denna tolv\u00e5rsperiod \u00f6kade folkm\u00e4ngden med 1,6 miljoner m\u00e4nniskor och antalet registrerade utl\u00e4ndska fast boende fr\u00e5n 21 000 till 489 000. An – talet personer som avtj\u00e4nade f\u00e4ngelsestraff mer \u00e4n f\u00f6rdubblades medan antalet arbetsl\u00f6sa gick fr\u00e5n 2,3 miljoner till 3,5 miljoner. Det sista f\u00f6rmodligen till en del beroende p\u00e5 att minimil\u00f6nen steg fr\u00e5n 32 000 pesetas till 65 999 pesetas per m\u00e5nad. Den minskade nativiteten resulterade i ett mindre antal grundsko – leelever medan den \u00f6kade arbetsl\u00f6sheten f\u00f6rdubb – lade antalet h\u00f6gskole- och universitetsstuderande. Det var b\u00e4ttre att plugga \u00e4n att g\u00e5 arbetsl\u00f6s. Antalet studerande p\u00e5 spanska universitet var det h\u00f6gsta per capita i hela v\u00e4rlden. Detta kunde ocks\u00e5 tolkas som en stor dold arbetsl\u00f6shet. Motorv\u00e4garna \u00f6kade fr\u00e5n 2 250 till 7 250 kilometer, mycket tack vare, eller p\u00e5 grund av, det EU-bidrag som Spanien fick, bland annat i sambandmed alla evenemang under 1992.<\/p>\n
Sommaren 1992 fick n\u00e4mligen hela v\u00e4rlden upp \u00f6gonen f\u00f6r Spanien. Tack vare v\u00e4rldsutst\u00e4llningen EXPO i Sevilla, de olympiska spelen i Barcelona och Madrid som kulturhuvudstad fick det \u201dnya\u201d Spanien en publicitet i hela v\u00e4rlden som aldrig f\u00f6rr. Efter fyra decennier med milit\u00e4rdiktatur visade sig landet vara en modern och nyt\u00e4nkande nation. Sommaren 1992 skapade Spanien sig en ny plats p\u00e5 v\u00e4rldskartan. Resultatet av allt detta blev dock inte bara positivt. Den slutgiltiga notan innebar att Spaniens statsunderskott \u00f6kade fr\u00e5n nio miljarder pesetas till 45 miljarder pesetas.<\/p>\n
Det de flesta spanjorer hade trott skulle bli det st\u00f6rsta lyftet n\u00e5gonsin f\u00f6r spansk ekonomi och ett accepterande av landet som fullv\u00e4rdig medlem i det europeiska, ekonomiska \u201cA-laget\u201d, f\u00f6rvandlades ist\u00e4llet till vad vissa ekonomer kallar f\u00f6r \u201cden spanska baksm\u00e4llan\u201d.<\/p>\n
SVEN F. K\u00c4LLSTR\u00d6M har bott \u00f6ver 30 \u00e5r i Spanien. Han har tidigare skrivit fem b\u00f6cker om Spanien, bl a Dr\u00f6mmen om Spanien. Under de senaste 10 \u00e5ren har han drivit m\u00e4klarf\u00f6retaget Alamo Costa del Sol Real Estate med kontor p\u00e5 Calle C\u00f3rdoba 37 i Fuengirola. D\u00e4r kan du ocks\u00e5 k\u00f6pa boken DR\u00d6MMEN OM ATT LEVA OCH BO I SPANIEN direkt fr\u00e5n f\u00f6rfattaren och l\u00e4sa mer om den sp\u00e4nnande spanska historien. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vid parlamentsvalet 1982, sju \u00e5r efter Francos d\u00f6d, er\u00f6vrade det spanska socialistpartiet PSOE klart regeringsmakten med 46 procent av r\u00f6sterna. Partiledare och sedemera premi\u00e4rminister var den 38-\u00e5rige Sevillaadvokaten Felipe Gonz\u00e1lez. Av Sven F. K\u00e4llstr\u00f6m PSOE har sina r\u00f6tter i det spanska arbetarpartiet, som startade 1879, och \u00e4r det \u00e4ldsta politiska partiet i Spanien. Det slutliga […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":8007,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-8006","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n