I februari 1981 ans\u00e5g Adolfo Su\u00e1rez och kung Juan Carlos att det var dags f\u00f6r en ny ledare p\u00e5 grund av den kraftiga kritik som Su\u00e1rez hade f\u00e5tt f\u00f6r att han som premi\u00e4rminister inte ans\u00e5gs ha regerat p\u00e5 traditionellt s\u00e4tt. Majoriteten tyckte inte att han utr\u00e4ttade n\u00e5got vilket p\u00e5 nytt \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 den spanska mentaliteten. Av Sven F. K\u00e4llstr\u00f6m<\/p>\n
I b\u00f6rjan, n\u00e4r spanjoren i praktiken kunde se resultatet av Su\u00e1rez enorma arbete, s\u00e5 var allt bara bra. N\u00e4r detta var gjort, tappade spanjoren greppet om h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet d\u00e4rf\u00f6r att det inte l\u00e4ngre fanns n\u00e5gonting konkret att \u201dta p\u00e5\u201d. Allts\u00e5, enligt det spanska s\u00e4ttet att se p\u00e5 saker och ting, var det dags f\u00f6r en ny f\u00f6rgrundsfigur att skapa n\u00e5got nytt som man \u00e5terigen kunde ta p\u00e5 och f\u00f6rst\u00e5. Valet f\u00f6ll p\u00e5 ekonomen Leopoldo Calvo Sotelo, brorson till Jos\u00e9 Calvo Sotelo, som 1936 hade m\u00f6rdats strax f\u00f6re inb\u00f6rdeskrigets b\u00f6rjan. Landet var i kaos och den ena demonstrationen avl\u00f6ste den andra. \u00d6ppna strider mellan polis och demonstranter utbr\u00f6t n\u00e4stan varje dag. Vad skulle h\u00e4nda? Var Spanien \u00e5ter p\u00e5 v\u00e4g mot republik och kanske ett nytt inb\u00f6rdeskrig?<\/p>\n
Milit\u00e4rkuppen 1981
\nD\u00e5 intr\u00e4ffade n\u00e5got, som i mycket h\u00f6g grad skulle forma Spaniens fortsatta utveckling. M\u00e5ndagen den 23 februari 1981 skulle utn\u00e4mningen av Calvo Sotelo ske i det spanska parlamentet Las Cortes. Precis innan omr\u00f6stningen skulle b\u00f6rja, klockan 18.30, invaderade den mustaschprydde Guardia Civil-\u00f6versten Antonio Tejero Molina byggnaden tillsammans med ett hundratal k-pistbev\u00e4pnade milit\u00e4rer, sk\u00f6t pistolsalvor i taket s\u00e5 murbruket rasade och h\u00f6ll hela kongressen som gisslan under 18 timmar medan pansarvagnar stod p\u00e5 post utanf\u00f6r byggnaden.<\/p>\n
Samtliga medlemmar i parlamentet kommenderas ner p\u00e5 golvet och det var d\u00e5 som den lille, tunne talmannen Manuel Gutierrez Mellando trotsade Tejero Molinas order och gick rakt emot honom. Han blev nerslagen, men hans heroiska agerande har d\u00e4refter visats tusentals g\u00e5nger p\u00e5 spansk tv under \u00e5ren. F\u00f6r spanjoren representerade han mycket av det motst\u00e5nd inom nationen som inom ett dygn skulle resultera i att kuppf\u00f6rs\u00f6ket misslyckades. Allt som h\u00e4nde s\u00e4ndes direkt ut till allm\u00e4nheten via tv och radio som naturligtvis redan var p\u00e5 plats f\u00f6r att direkts\u00e4nda valresultatet. Det h\u00e4r var ett allvarligt f\u00f6rs\u00f6k till milit\u00e4rkupp och tillslag hade dessutom gjorts samtidigt p\u00e5 flera andra platser i Spanien. Stridsvagnar rullade p\u00e5 gatorna och kuppmakarna hade f\u00f6rs\u00e4krat sig om st\u00f6d fr\u00e5n flera inflytelserika milit\u00e4rer och opinionsbildare. Hade kuppen lyckats kunde den ha inneburit en ny diktatur och kanske ett nytt blodigt inb\u00f6rdeskrig. Kuppf\u00f6rs\u00f6ket st\u00f6ddes av bland andra milit\u00e4rbef\u00e4lhavaren i Valencia, general Mil\u00e1n del Bosch och en tidigare milit\u00e4rinstrukt\u00f6r och personlig sekreterare till kung Juan Carlos, generalmajor Alfonso Armada. Alfonso Armada var p\u00e5t\u00e4nkt som blivande diktator, bland annat i sin egenskap av gudson till kungens farfar, Alfonso XIII.<\/p>\n
Kung Juan Carlos agerar
\nAtt kuppmakarna inte lyckades med sin revolt berodde till slut mycket p\u00e5 kung Juan Carlos kraftfulla agerande. Direkt efter kuppf\u00f6rs\u00f6ket kontaktade han landets nio olika milit\u00e4romr\u00e5den. Tre st\u00f6dde revolten och sex var emot eller tveksamma.D\u00e4refter ringde han sin pappa Don Juan i Rom och hade ett l\u00e5ngt samtal med honom. Det anses av m\u00e5nga att Juan Carlos var mer tveksam till vem han skulle st\u00f6dja \u00e4n vad som har framkommit i massmedia. En avg\u00f6rande roll kan Don Juans svar ha haft: st\u00f6d aldrig kuppmakarna utan visa spanska folket att demokratin och monarkin \u00e4r en enhet. N\u00e4r generalmajor Armada inte fick kungens st\u00f6d blev han mycket tveksam. Hans n\u00e4ra v\u00e4nskap med kungen gjorde att han inte ville ta strid med honom. Spanska folket h\u00f6ll andan. M\u00e5nga packade sina resv\u00e4skor och var klara att resa ut ur Spanien.<\/p>\n
Kungens tal avg\u00f6r kuppen
\nD\u00e5 agerar kungen p\u00e5 ett s\u00e4tt som skulle l\u00f6sa hela problemet och g\u00f6ra honom till nationalidol. Han tog slutgiltigt st\u00e4llning, \u00e4ven om det tog n\u00e4stan sex timmar innan han best\u00e4mde sig f\u00f6r att kung\u00f6ra sitt beslut f\u00f6r det spanska folket. Om han tvekade n\u00e5gon g\u00e5ng denna kv\u00e4ll f\u00e5r vi kanske aldrig reda p\u00e5. Ikl\u00e4dd sin generalsuniform som landets \u00f6verbef\u00e4lhavare informerade han via radio och tv strax efter klockan ett p\u00e5 natten att kuppmakarna inte hade hans st\u00f6d och manade hela nationen till motst\u00e5nd. Detta fick de \u00e4nnu tveksamma generalerna att avst\u00e5 fr\u00e5n att st\u00f6dja kuppen. \u00d6verste Tejero blev nerv\u00f6s och kapitulerade dagen efter samt sl\u00e4ppte sin gisslan. Han d\u00f6mdes i milit\u00e4rdomstol till 30 \u00e5rs f\u00e4ngelse och frisl\u00e4pptes i f\u00f6rtid den 2 december 1996 efter godk\u00e4nd n\u00e5deans\u00f6kning. Notabelt \u00e4r att han var den enda av kuppmakarna som st\u00e4lldes inf\u00f6r domstol och d\u00f6mdes.<\/p>\n
SVEN F. K\u00c4LLSTR\u00d6M har bott \u00f6ver 30 \u00e5r i Spanien. Han har tidigare skrivit fem b\u00f6cker om Spanien, bl a Dr\u00f6mmen om Spanien. Under de senaste 10 \u00e5ren har han drivit m\u00e4klarf\u00f6retaget Alamo Costa del Sol Real Estate med kontor p\u00e5 Calle C\u00f3rdoba 37 i Fuengirola. D\u00e4r kan du ocks\u00e5 k\u00f6pa boken DR\u00d6MMEN OM ATT LEVA OCH BO I SPANIEN direkt fr\u00e5n f\u00f6rfattaren och l\u00e4sa mer om den sp\u00e4nnande spanska historien. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I februari 1981 ans\u00e5g Adolfo Su\u00e1rez och kung Juan Carlos att det var dags f\u00f6r en ny ledare p\u00e5 grund av den kraftiga kritik som Su\u00e1rez hade f\u00e5tt f\u00f6r att han som premi\u00e4rminister inte ans\u00e5gs ha regerat p\u00e5 traditionellt s\u00e4tt. Majoriteten tyckte inte att han utr\u00e4ttade n\u00e5got vilket p\u00e5 nytt \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-8084","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n