Under det nationella n\u00f6dl\u00e4get i Spanien blev vi p\u00e5minda om ett av de intryck som normalt m\u00e4rks mest i landet. Fullsatta caf\u00e9er, doften av kaffe och tjutet fr\u00e5n expressomaskinen. Folktomma och tysta caf\u00e9er utan kaffedoft. Tragiskt? Javisst! Av Ola Josefsson<\/p>\n
Jag skrev tidigare i en text under det nationella n\u00f6dl\u00e4get att Spanien \u00e4r folksamlingar. I st\u00e4llet f\u00f6r att dricka kaffe i hemmet ses vi \u00f6ver en kopp kaffe p\u00e5 stan. Dagligen, \u00e5ret runt. Det \u00e4r s\u00e5 Spanien lever.<\/p>\n
P\u00e5 caf\u00e9et planeras framtiden. M\u00f6ten och avsked. Aff\u00e4rer g\u00f6rs upp. Nya bekantskaper knyts. De flesta caf\u00e9er har en morgontidning som g\u00e5r fr\u00e5n hand till hand.<\/p>\n
H\u00e4r i Spanien sitter vi i lugn och ro och smuttar p\u00e5 en kaffe. Det \u00e4r s\u00e4llsynt i mina kvarter att n\u00e5gon b\u00e4r runt p\u00e5 en stor pappersmugg med n\u00e5gon blaskig s\u00f6rja som kallas kaffe-latte. Jag \u00e4r s\u00e5 glad att slippa se s\u00e5dant i Spanien. Det \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande och tar d\u00f6d p\u00e5 den gamla fina caf\u00e9kulturen.<\/p>\n
F\u00f6rsta parkett
\nVi sitter vid caf\u00e9bordet eller bardisken och dricker v\u00e5rt kaffe. En stund f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning, begrundan, iakttagelse, en stund f\u00f6r samtal eller tidningsl\u00e4sande. Och du f\u00e5r sitta hur l\u00e4nge du vill p\u00e5 din spanska trottoar- eller torgservering.<\/p>\n
Har du satt dig vid ett bord och tagit in din espresso, cortado, cafe con leche eller carajillo f\u00e5r du sitta hur l\u00e4nge du vill. Jag har aldrig varit med om att n\u00e5gon har blivit bortk\u00f6rd f\u00f6r att ha suttit f\u00f6r l\u00e4nge. Fr\u00e5n ditt caf\u00e9bord f\u00f6ljer du den spanska vardagen, fr\u00e5n f\u00f6rsta parkett.<\/p>\n
Jag fick nyligen en fr\u00e5ga fr\u00e5n chefredakt\u00f6ren Anders Rosell vilka vanliga kaffesorter vi har.<\/p>\n
Det har druckits kaffe i Spanien sedan 1700-talet. Rent generellt har kravet p\u00e5 bra kaffe \u00f6kat. Spanskt kaffe \u00e4r i regel mycket svart vilket beror p\u00e5 att upp emot 20 procent \u00e4r sockerrostade b\u00f6nor. Kaffet blir svart som becktj\u00e4ra och f\u00e5r en br\u00e4nd smak. Det tycks som att f\u00e4rgen \u00e4r viktigare \u00e4n smaken ibland.<\/p>\n
Vi konsumenter har h\u00f6jt kraven och kr\u00e4ver b\u00e4ttre kaffe och b\u00e4ttre behandling av de malda b\u00f6norna. Men smaken \u00e4r olika och det ska den f\u00e5 vara. Ungef\u00e4r som n\u00e4r vi v\u00e4ljer vin.
\nDe olika sorterna st\u00e5r f\u00f6r sin egen arom, smak, personlighet och karakt\u00e4r. Precis som vin gillar vi att betrakta, dofta och smaka.<\/p>\n
Vissa kaffebarer undviker jag alltid. Det g\u00e4ller brittiska och amerikanska. Vid nio av tio tillf\u00e4llen \u00e4r kaffet som serveras h\u00e4r under all kritik. Vattnigt och svagt.<\/p>\n
Utm\u00e4rkta kaffem\u00e4rken
\n\u00c4ven Spanien har utm\u00e4rkta kaffesorter dit Guilis Black Blend r\u00e4knas till de b\u00e4sta. Priset ligger p\u00e5 22 euro f\u00f6r ett kilo. F\u00f6retaget Caf\u00e9s Guilis grundades i Madrid 1928 och \u00e4r specialiserade p\u00e5 att leverera till barer, restauranger och hotell. Deras flaggskepp heter Black Blend som \u00e4r en blandning av fem olika sorters b\u00f6nor.
\nAnl\u00e4ggningen ligger i Madridf\u00f6rorten Alcorc\u00f3n har de importerar fr\u00e5n Colombia, Brasilien, Nicaragua, Costa Rica, Uganda, Kenya och Indien.<\/p>\n
I de flesta st\u00f6rre provinsst\u00e4der kan du hitta utm\u00e4rkta kaffebutiker som s\u00e4ljer utm\u00e4rkta m\u00e4rken. Det italienskproducerade Lavazza Qualit\u00e1 Oro \u00e4r en favorit hos m\u00e5nga med r\u00e4tt kropp, karakt\u00e4r och doft. Bakom hemligheten ligger utvalda Arabicab\u00f6nor av h\u00f6gsta kvalitet fr\u00e5n Centralamerika och Afrika. Priset f\u00f6r ett halvt kilo ligger p\u00e5 cirka 9,75 euro.<\/p>\n
Franska Jamaica Blue Mountain \u00e4r annars h\u00f6jdarkaffet som gourm\u00e9folket bara \u00e4lskar. B\u00f6norna sk\u00f6rdas p\u00e5 tv\u00e5 tusen meters h\u00f6jd i de Bl\u00e5 bergen (Monta\u00f1as Azules) i Jamaica. Det mesta g\u00e5r till Japan p\u00e5 export. Priset ligger p\u00e5 cirka 52 euro f\u00f6r ett halvkilo.<\/p>\n
Ett utm\u00e4rkt kaffe som h\u00e5ller absolut h\u00f6gsta kvalitet \u00e4r Caf\u00e9 Juan Valdez som anses vara en av de fr\u00e4msta kaffeambassad\u00f6rerna fr\u00e5n Colombia i utlandet. Finns i stilarna Cl\u00e1sica, Gourmet och Premium, fr\u00e5n milt, mellan till starkt. Cirkapriset ligger p\u00e5 16 euro f\u00f6r ett halvkilo.<\/p>\n
Costa del Sol
\nS\u00e5 vilket kaffe v\u00e4ljer folket i provinsen M\u00e1laga? St\u00e4ller du fr\u00e5gan hur kaffet smakar i M\u00e1laga f\u00e5r du s\u00e4kert svaret: Det smakar Santa Cristina. Det \u00e4r klassikern med slogan \u201dtradici\u00f3n de buen caf\u00e9\u201d, en bra kaffetradition. Det s\u00e4gs att Caf\u00e9 Santa Cristina \u00e4r ett av de mest rotade varum\u00e4rkena hos befolkningen. Jag tvivlar inte ett \u00f6gonblick.<\/p>\n
F\u00f6retaget M\u00e1laga Comercial S.A. b\u00f6rjade marknadsf\u00f6ra Santa Cristina 1954. F\u00f6retaget g\u00e5r att sp\u00e5ra tillbaka till 1929 under namnet Lupe Rodr\u00edguez y C\u00eda. Sedan 1990 ing\u00e5r det i Andaluc\u00eda de Productos del Caf\u00e9 som i sin tur \u00e4r en filial i den j\u00e4ttelika schweiziska koncernen Nestl\u00e9.
\nSedan 1954 har Santa Cristina varit m\u00e4rket som M\u00e1lagaborna f\u00f6redrar med sin behagliga smak, kvalitet och den typiska doften som sprider sig \u00f6ver kusten. Doften av Santa Cristina \u00e4r synonymt med Costa del Sol och provinsen M\u00e1laga.<\/p>\n
Den stora livsmedelsj\u00e4tten Andaluc\u00eda de Productos del Caf\u00e9 har inte mindre \u00e4n \u00e5tta olika kaffem\u00e4rken d\u00e4r var och en har en stor tradition i de olika provinserna i Andalusien. Santa Cristina \u00e4r klar etta bland kaffem\u00e4rkena i provinsen M\u00e1laga med 50 procent inom bar, restaurang\u2013 och hotellverksamheten. Inom livsmedelsindustrin st\u00e5r de f\u00f6r 52 procent. Varum\u00e4rket \u00e4r ocks\u00e5 stort i C\u00f3rdoba.<\/p>\n
Ett annat k\u00e4nt kaffe fr\u00e5n M\u00e1laga var Caf\u00e9s Castel. Det var ett av de \u00e4ldsta m\u00e4rkena i Andalusien startades av Sim\u00f3n Castel S\u00e1enz 1875 i M\u00e1laga och ans\u00e5gs tillh\u00f6ra det finare kaffet. Blev uppk\u00f6pt av giganten Nestl\u00e9 2009.<\/p>\n
N\u00e4rbutiken
\nDet finns flera andra m\u00e4rken i matbutikernas hyllor som Marcilla (grundad 1907 i San Andr\u00e9s, Barcelona) och Saimaza (1908 i Sevilla). Eller La Flor de M\u00e1laga fr\u00e5n provinsen som produceras vid Aceites M\u00e1laga S.L. i industriomr\u00e5det Guadalhorce i M\u00e1laga. Ett annat m\u00e4rke som du kan hitta \u00e4r Caf\u00e9 La Aldeana (Las Palmas).
\nP\u00e5 Costa Tropical dricks det en hel del Caf\u00e9s Cumbal som tillverkas i Monachil, Granada.<\/p>\n
Santa Cristina \u00e4r dock st\u00f6rst i provinsen M\u00e1laga och st\u00e5r f\u00f6r 70 procent av f\u00f6retagets totala f\u00f6rs\u00e4ljning eller omkring tre miljoner kilo.
\nTrots globalisering och konkurrens utifr\u00e5n forts\u00e4tter Caf\u00e9s Santa Cristina triumft\u00e5g. Visserligen tillverkas inte Santa Cristina i industriomr\u00e5det Guadalhorce som det gjorde tidigare. H\u00e4r finns lager och kontor. Tillverkningen av kaffet g\u00f6rs sedan \u00e5r 2000 i Reus n\u00e4ra Tarragona. B\u00f6norna som \u00e4r ar\u00e1bica och robusta kommer fr\u00e5n Sydamerika.
\nIdentifieringen till M\u00e1laga \u00e4r mycket tydlig. Och gemene man talarom kaffet som \u201den smak av Malaga\u201d. Och de som kommer h\u00e4rifr\u00e5n men som bor i utlandet tar g\u00e4rna med n\u00e5gra paket i resv\u00e4skan.<\/p>\n
Caf\u00e9s Santa Cristina finns med och sponsrar m\u00e5nga lokala evenemang som Ferian i augusti och Semana Santa. Kaffem\u00e4rket st\u00e5r bakom utm\u00e4rkelsen Nazareno del A\u00f1o och samarbetar med f\u00f6reningar inom Federaci\u00f3n de Pe\u00f1as och br\u00f6dras\u00e4llskapen Agrupaci\u00f3n de Cofrad\u00edas.<\/p>\n
De har \u00e4ven fr\u00e5n och till organiserat kafferutten under namnet \u201dCaf\u00e9 de Oro\u201d f\u00f6r att informera om en av M\u00e1lagas mest k\u00e4nda produkter.
\nL\u00e4s mer p\u00e5: productosdelcafe.com<\/p>\n
Klassiska caf\u00e9er i Spanien
\nEl Caf\u00e8 L\u2019\u00d2pera ligger mitt p\u00e5 den pulserande k\u00e4nda La Rambla. Fr\u00e5n att tidigare varit vandrarhem och chokladaff\u00e4r blev det senare Caf\u00e9-Restaurante La Mallorquina d\u00e4r aristokratin h\u00f6ll till. Fr\u00e5n 1929 Caf\u00e8 de l\u00b4\u00d2pera.<\/p>\n
San Gin\u00e9s \u00e4r Madrid mest k\u00e4nda chokladaff\u00e4r som ligger i passagen San Gin\u00e9s n\u00e4ra Puerta del Sol. Grundad 1894. Vackra vita marmorbord och h\u00e4r serveras f\u00f6rutom uts\u00f6kt kaffe \u00e4ven choklad och churros.<\/p>\n
Caf\u00e9 Royalty \u00e4r C\u00e1diz klassiska caf\u00e9 som startade 1912. Rofylld st\u00e4mning som tar bes\u00f6karen tillbaka i tiden. Intellektuella, politiker, musiker och artister hittar hit. Kaf\u00e9et f\u00f6ll i gl\u00f6mska perioden f\u00f6re inb\u00f6rdeskriget och st\u00e4ngdes f\u00f6r att \u00e5terigen \u00f6ppna 2008 d\u00e5 nye \u00e4garen Serna Mart\u00edn \u00e5terskapade originalet fr\u00e5n 1912.<\/p>\n
El Caf\u00e9 Iru\u00f1a i Bilbao ligger framf\u00f6r Jardines de Albia och invigdes 7 juli 1903. \u00c4r p\u00e5 totalt 300 kvadratmeter i olika sektioner med vacker konst. Fick \u00e5r 2000 utm\u00e4rkelsen Premio Especial al Mejor Caf\u00e9 de Espa\u00f1a av det prestigefyllda magasinet Caf\u00e9 Cr\u00e8me Guide to the Caf\u00e9s of Europ\u00e9.<\/p>\n
El Caf\u00e9 Gij\u00f3n \u00e4r ett landm\u00e4rke i Madrids kulturliv som grundades 15 maj 1888. H\u00e4r har jag tillbringat n\u00e5gra timmar. Under Francotiden och \u00f6verg\u00e5ngen till demokrati samlades h\u00e4r intellektuella och artister. Federico Garc\u00eda Lorca och k\u00e4nda namn ur Spaniens tjurf\u00e4ktningstradition som Ignacio S\u00e1nchez Mej\u00edas var h\u00e4r. Ett m\u00e5ste under ditt bes\u00f6k i Madrid.<\/p>\n
El Caf\u00e9 Novelty \u00e4r Salamancas \u00e4ldsta caf\u00e9 fr\u00e5n maj 1905 och ligger p\u00e5 erk\u00e4nt vackra Plaza Mayor. Till 1964 under namnet Caf\u00e9 Nacional. Betraktas som en institution med kulturpersonligheter, artister och politiker bland g\u00e4sterna.<\/p>\n
El Comercial \u00e4r officiellt Madrids \u00e4ldsta caf\u00e9 som \u00f6ppnade 1887. Ett intimt caf\u00e9 d\u00e4r vi sitter ost\u00f6rt. Bes\u00f6ks av bland annat Pedro Almod\u00f3var och Carlos Herrera samt m\u00e5nga andra som sitter vid borden omgiven av speglar.<\/p>\n
En del v\u00e4ljer carajillo
\nCarajillo \u00e4r Spaniens motsvarighet till kaffeg\u00f6k, kaffekask eller Uddevallare. En svart kaffe med en skv\u00e4tt brandy, anis eller rom.
\nDrycken l\u00e4r ha uppst\u00e5tt p\u00e5 Kuba av utplacerade spanska milit\u00e4rer d\u00e5 den v\u00e4stindiska \u00f6n var en spansk provins. F\u00f6r att ta mod till sig (coraje) blandade soldater kaffe med rom. En dryck f\u00f6r de modiga, en stark dryck avsedd f\u00f6r att \u00f6vertyga. En dryck som s\u00e4tter kroppens organ i beredskap. Den ger mod i strid.<\/p>\n
Trots det f\u00f6rlorade Spanien Kuba…<\/p>\n
\u00c5ter andra tror att drycken har sitt ursprung i Barcelona. Att uttrycket skulle komma fr\u00e5n formeln \u201cUn caf\u00e8, que ara guillo!\u201d (\u00a1Un caf\u00e9, que me voy!) som blev \u201dqu'ara guillo\u201d (caraguillo). Men det finns ingen f\u00f6rklaring till hur \u201cgui\u201d blev \u201cji\u201d.<\/p>\n
Andelen alkohol och kaffe \u00e4r ocks\u00e5 olika beroende p\u00e5 geografiskt omr\u00e5de. I Katalonien best\u00e5r carajillo av lite kaffe och en h\u00f6g andel alkohol medan Castilla y Le\u00f3n har en st\u00f6rre m\u00e4ngd kaffe.<\/p>\n
Flera fr\u00e5n det spanska kulturlivet har druckit carajillo, det g\u00e4ller b\u00e5de Luis Bu\u00f1uel, Joaqu\u00edn Sabina och Los Rodr\u00edguez. Och sj\u00e4lv tar jag mig alltid en carajillo n\u00e4r jag bes\u00f6ker klassiska Caf\u00e9 Gij\u00f3n p\u00e5 Paseo de Recoletos 21 i Madrid d\u00e4r f\u00f6rfattare, journalister och intellektuella tr\u00e4ffas\u2026<\/p>\n
F\u00f6rs\u00f6k med kaffeodling planeras \u00f6ster om M\u00e1laga
\nHittills har Europas enda kaffeodling funnits i Agaete p\u00e5 nord\u00f6stra Gran Canaria. Nu utf\u00f6rs ett sp\u00e4nnande projekt i Algarrobo \u00f6ster om M\u00e1laga som inom kort kan ha den f\u00f6rsta kaffeodlingen p\u00e5 europeiska fastlandet.
\nN\u00e4r IHSM La Mayora i Algarrobo senast skulle skicka en julh\u00e4lsning p\u00e5 Twitter valde de att ta en bild p\u00e5 en kaffebuske som v\u00e4xer \u00f6ster om M\u00e1laga. Efter den annorlunda julh\u00e4lsningen har deras f\u00f6rs\u00f6ksprojekt uppm\u00e4rksammats i flera medier.
\nI en dalg\u00e5ng n\u00e4ra den lilla byn Agaete p\u00e5 Gran Canaria ligger Europas enda kaffeplantage. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna \u00e4r utm\u00e4rkta med en temperatur som aldrig kryper under 17 eller 18 grader, liten nederb\u00f6rd och vulkanisk terr\u00e4ng. H\u00e4r v\u00e4xer Arabica som kommer fr\u00e5n Etiopien. Odlingen \u00e4r dock liten och produktionen ligger p\u00e5 endast 4.500 kilo med ett kilopris p\u00e5 60 euro. N\u00e5gra andra odlare i omr\u00e5det odlar kaffe f\u00f6r husbehov.
\nNu finns det l\u00e5ngt g\u00e5ngna planer p\u00e5 att dra ig\u00e5ng ett f\u00f6rs\u00f6ksprojekt i Algarobo p\u00e5 Costa del Sol.
\nDet \u00e4r IHSM La Mayora tillsammans med forskare vid M\u00e1laga universitet som ligger bakom projektet d\u00e4r de har planterat kaffetr\u00e4d av sorterna arabiskt kaffe (Coffea Arabica) och robustakaffe (Coffea canephora, ocks\u00e5 k\u00e4nt som Coffea Robusta).
\nProjektet \u00e4r p\u00e5 experimentstadiet. I f\u00f6rsta hand handlar det om att se hur kaffetr\u00e4den trivs. Om det sedan \u00e4r m\u00f6jligt med odlingar och kaffeproduktion kommer i andra hand. Enligt de ansvariga vid La Mayora \u00e4r det inte n\u00e5gon om\u00f6jlighet.
\nI\u00f1aki Hormaza som \u00e4r direkt\u00f6r f\u00f6r anl\u00e4ggningen med exotiska v\u00e4xter, s\u00e5 v\u00e4xer kaffetr\u00e4den utomhus p\u00e5 en tomt d\u00e4r tropiska tr\u00e4d redan finns.
\nKaffetr\u00e4den beh\u00f6ver skugga vilket g\u00f6r att man l\u00e5ter dem v\u00e4xa tillsammans med cherimoya-, mango- eller avokadotr\u00e4d. Om resultatet \u00e4r positivt kan det \u00f6ppna d\u00f6rren till m\u00f6jligheten att producera M\u00e1laga-kaffe f\u00f6r en gourmetmarknad som Gran Canaria redan g\u00f6r. Producenter vid Agaete s\u00e4ljer sitt eget kaffe som en gourmetprodukt och marknadsf\u00f6r det som en uts\u00f6kt dryck.
\nP\u00e5 Kanarie\u00f6arna har det odlat kaffe i n\u00e4ra 200 \u00e5r. F\u00f6r att bevara traditionen vid liv lanserades 2002 varum\u00e4rket Caf\u00e9 de Agaete.<\/p>\n
Visste du att\u2026
\nDen internationella kaffedagen \u00e4r den 1 oktober.<\/p>\n
\u00c5tta klassiska kaffestilar:
\nHar du bes\u00f6kt Caf\u00e9 Central i M\u00e1laga har du s\u00e4kert sett tavlan \u00f6ver alla kaffestilar. Och servit\u00f6ren vet exakt vad som \u00e4r vad. Det s\u00e4gs att det \u00e4r \u00e4garen Don Jos\u00e9 Prado till Caf\u00e9 Central som b\u00f6rjade med detta f\u00f6r \u00f6ver 60 \u00e5r sedan.
\nSolo: 100 procent kaffe
\nLargo: 90% kaffe 10% mj\u00f6lk
\nSemilargo: 80% Kaffe 20% mj\u00f6lk
\nMitad: 50% kaffe 50% mj\u00f6lk
\nSemicorto: 40% 60% mj\u00f6lk
\nCorto: 30% kaffe 70% mj\u00f6lk
\nSombra: 20% kaffe 80% mj\u00f6lk
\nNube: 10% kaffe 90% mj\u00f6lk<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Under det nationella n\u00f6dl\u00e4get i Spanien blev vi p\u00e5minda om ett av de intryck som normalt m\u00e4rks mest i landet. Fullsatta caf\u00e9er, doften av kaffe och tjutet fr\u00e5n expressomaskinen. Folktomma och tysta caf\u00e9er utan kaffedoft. Tragiskt? Javisst! Av Ola Josefsson Jag skrev tidigare i en text under det nationella n\u00f6dl\u00e4get att Spanien \u00e4r folksamlingar. I […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":8122,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-8121","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n